Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !

En presentation över ämnet: "Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !"— Presentationens avskrift:

1 Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !

2 Klassiska orsaker till offentliga interventioner på marknader: “marknadsimperfektioner” 1.Imperfekt/assymetrisk information 2.Marknadsmakt (stordriftsfördelar/odelbarheter) 3.Externa effekter 4.Kollektiva varor

3 Vetenskapliga aspekter på regleringar Effektivitet: minimera välfärdsförluster, vs. särintresse: gynna eget eller intressegrupper Effektivitet vs. fördelning Marknadskonform reglering eller ägande? Är reglering bättre (regleringsmisslyckanden), isf HUR och av VEM ska den utformas? ->Konkurrenslag. Sektorsreglering

4 Marknadsmakt HUR MÄTER MAN? marknadsandel HHI (kvadrera marknadsandelar) koncentrationsgrad pris över marginalkostnad ORSAKER Stora fasta kostnader som slås ut på fler kostnad ökar degressivt Reglerat (onaturligt) monopol kartell

5 Naturligt monopol Produktionen av något sker till lägst kostnad per enhet om den utförs i ett företag i stället för i någon annan kombination av flera företag. - >effektivt! Målkonflikt: effektivitet på kort o lång sikt risk för privat vinstmaximering Ska de regleras isf hur? Fallande genomsnittskostnad tillräckligt men inte nödvändigt villkor. Hållbart? Utmaningsbart?

6 Vanliga interventioner Reglera monopolet: avkastning (vinst), prisreglering, tillträdesreglering, uppdelning (separation) Offentlig produktion (med tydliga mål?) Avskaffa (onödiga)(onaturliga) etableringshinder Upphandling

7 Regleringsmisslyckanden Regleringskostnader: enforcement, monitoring, administrative, compliance costs Representativitetsproblemet Assymetrisk information (aktör-reglerare) Intressegrupper, rent-seeking, regulatory capture Regulatory risk

8 Bakgrund till uppgiften Utvecklad forskning kring monopol (70-tal, Bell Ind. BPW m fl) Ideologisk strömning på 80-talet Avtagande tillväxt Teknisk utveckling ->”konkurrensutsättning” USA flyg, telefoni. GBR: telefoni

9 Sverige Finansiella marknader (eget liv?) Nätverksindustrierna (Banverks-/svenska modellen: separera drift o infrastruktur) tele, flyg, post, el, jvg, (taxi) (ej kommunala!) Delar av VSO, apotek. Offentlig upphandling. Transparens och separation. Försäljning.

10 Tre aspekter HUR ska nya regelverk – governance structures – designas på bästa sätt (enligt vem?) Vad blir EFFEKTERNA av nya regelverk på tillgänglighet, priser, kvalité m.m. VARFÖR blir det som det blir: hur går institutionell förändring till? Aktör eller struktur?

11 Er uppgift: förklara “avregleringen” av postsektorn i Sverige med hjälp av institutionell teori (NIE: North, OIE: Bush) Go for IT!