Biologi Livets former.

En presentation över ämnet: "Biologi Livets former."— Presentationens avskrift:

1 Biologi Livets former

2 Organismer Allt levande är indelat i olika grupper
Tex djur, svampar, växter, alger osv Olika miljöer kräver olika saker av det som är levande. Detta gör att det skiljer en hel del mellan olika organismer som tex lever på land jämnfört med de som lever i vatten.

3 Liv Det finns vissa saker som måste uppfyllas för at vi ska anse at det är en levande organism. Dessa är; - rörelse, allt levande kan röra sig - föda, allt levande måste äta i någon form - andas - avföring, avfallsämnen släpps ut - växa, tills livet blir fullvuxet - få barn

4 Celler Alla organismer består av celler
Cellerna är små och ser lite olika ut Det finns skillnad mellan djurceller, växtceller, bakterieceller och svampceller. I cellerna finns generna och arvsanlagen. I cellen finns en ritning med instruktioner om hur cellen ska vara. Bakterie, muskel, grön bladcell….

5 DNA Bär på instruktioner om hur du ska se ut, vilka egenskaper du har.(längd, hår, pojke, flicka) Instruktionerna ärver man från sina föräldrar och det gör att man till vis grad påminner om sina föräldrar(utseende, sjukdomar) Det finns mer än 20,000 gener i varje cell och alla är vi olika. Det undantag man känner till är om man är tvilling.

6 Celler Djurcell. Har en cellkärna med DNA, ett omslutande membran som innehåller cellvätska Växtcell. Har en cellkärna med DNA, en cellvägg som omsluter cellvätskan med vakuol och klorofyllkorn. I dessa korn finns klorofyll där världens viktigaste reaktion sker. Bakterier/svampar. Som växt och djurcell men saknar cellkärna Svampceller påminner mest om djurceller men innehåller fler cellkärnor.

7 Klorofyll Växterna fångar in solenergi, omvandlar koldioxid och vatten till socker. Detta kallas fotosyntesen, grunden till liv för växter och djur på jorden.

8 Carl von Linné Alla arter har ett dubbelnamn på latin Först släktnamn
Sedan artnamn Linné måste klassas som Sveriges och kanske världens största. vetenskapsmän genom tiderna

9 Djur Alla djur måste ha föda, syre och vatten för att överleva.
Födan omvandlas till energi med hjälp av syre. Energin används främst till rörelse, hålla värmen och växa. För att livet ska gå vidare är det viktigt att djuret kan para sig och föra generna vidare. Det spelar alltså ingen roll om man är snabb och stark utan det är avgörande att hitta en partner.

10 Ryggrad Man skiljer på djur som har ryggrad(ryggradsdjur) och de som saknar(ryggradslösadjur). De flesta djur saknar ryggrad(ryggradslösa). De kan istället ha ett skal som kräftor. Andra är helt mjuka som maneter. Ryggradsdjuren har ett skelett inuti kroppen, människan.

11 Värme Det är centralt att det finns värme för att djur ska kunna leva.
Vissa djur skapar sin egen kroppsvärme genom att förbränna födan(jämnvarma), andra tar den direkt från solen(växelvarma).

12 Växelvarma djur Har en kroppstemperatur som följer omgivningen. Söker sig ofta till varma ställen som berg som värmts av solen. Då det inte finns värme så rör de sig långsamt. Hit hör de flesta djur utom däggdjur och fåglar.

13 Jämnvarma djur Dessa djur strävar efter att alltid hålla samma temperatur. De äter mycket och är isolerade/feta. För att reglera temperaturen svettas, flämtar, badar djuren. Ibland har man hög temperatur och det beror ofta på sjukdom. Då kroppen försöker att döda bakterier genom värme.

14 Växter Grönt klorofyll gör växter gröna
Klorofyllet gör att växten kan fånga energi från solen Energin används till att producera socker. Detta görs alltså med hjälp av solen, vatten, koldioxid samt näringsämnen Socker används för att bygga växten, restprodukten syre släpps ut i luften.

15 Växtceller Innehåller klorofyllkorn, stora vakuoler(vätske blåsor) och omges av en cellvägg När en växt börja ”vissna” är det vakuolerna som saknar vätska.

16 Förökning Sexuell förökning
Ofta sker detta i blomman där könsorganen finns Hanorganet kallas ståndare Honorganet kallas pistill Efter befrukningen förvandlas blomman till en frukt med frön

17 Fotosyntesen När växter genom klyvöppningarna tar upp koldioxid, startar en kemisk process Vatten, energi, koldioxid samt näringsämnen reagerar och det bildas syre samt socker. Jorden bidrar med nitrat, fosfat samt kalium Som vi sett i filmer ”söker ”sig växter mot ljusenergi. De vrider sig, slingrar, klättrar osv.

18 Klyvöppningar På bladens undersida finns det öppningar som släpper ut syre och tar upp koldioxid. Växten släpper även ut en del vätska genom dessa På vinter är det torrare och vätskan tas tillbaka till stammen, detta gör att löven tappar sin gröna färg.

19 Rötter Dess uppgift är att suga upp vätska samt hålla fast växten.
Detta rotsystem gör att jorden inte eroderar(blåser bort) så lätt.

20 Sporväxter