Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Norra Bohuslän HSN 1.

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Norra Bohuslän HSN 1."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Norra Bohuslän HSN 1

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns 1 279 personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år668979108879988 7-17 år12 13149 1513 12 18-44 år29 3433433336343233414536 45-64 år29 26272426252627 242226 65-79 år161713 1113111314151181213 80+ år78645546664455 Totalt100 65+23241918161815192021151318 Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 2009. Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän I Norra Bohuslän bor cirka 73 000 personer, vilket motsvarar fem procent av Västra Götalands befolkning. Dalsland och Norra Bohuslän har störst andel äldre över 65 år i Västra Götaland och lägst andel barn i åldrarna 0-6 år, samt vuxna i åldrarna 18-44 år. År 2009 är 23,3 procent av befolkningen i Norra Bohuslän äldre än 65 år. I samtliga kommuner i nämndsområdet är mer än 21 procent av befolkningen äldre än 65 år. I Sotenäs är 26,0 procent av befolkningen över 65 år och i Lysekil 24,2 procent. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen i Norra Bohuslän förväntas inte förändras nämnvärt fram till år 2015, men andelen över 65 år kommer däremot att öka till 27 procent av befolkningen år 2015. Detta motsvarar drygt 3 000 fler personer över 65 år jämfört med år 2008. Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 1. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, 2008. Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade 25-64 år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, 2008. Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän: Enligt care need index har invånarna i Norra Bohuslän sex procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Norra Bohuslän har en lägre andel utlandsfödda samt lägre andel inflyttade personer jämfört med länet som helhet, vilket bidrar till det lägre CNI-värdet, men en högre andel äldre över 65 år som är ensamstående vilket ökar CNI. Mellan Norra Bohusläns kommuner finns liten variation i behov av primärvård mätt med care need index. Men invånarna i Orust har 13 procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediankommun, vilket framförallt beror på en lägre andel arbetslösa på Orust än i övriga kommuner i nämndsområdet. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2005-2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega VGR Norra Bohuslän, HSN 1 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i Norra Bohuslän år 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega Vårdform/HSN123456789101112VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Av befolkningen i Norra Bohuslän har 71,4 procent eller 52 479 invånare besökt läkare minst en gång år 2009. Detta är något fler än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i Norra Bohuslän har i högre utsträckning besökt primärvård (61,4 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och i lägre utsträckning besökt specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (38,3 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Antalet öppenvårdsbesök i Norra Bohuslän har inte förändrats nämnvärt under perioden 2007-2009. Kommentar från HSK Uddevalla: Under perioden har satsningar skett för att flytta specialistsjukvård från sjukhusen till närsjukvården. Åtgärder och projekt som syftar till ett bättre och effektivare omhändertagande av äldre, exempelvis Medicinska äldrevårdsavdelningar, FUT (förstärkt utskrivningstrygghet) och Äldresjuksköterskor kan ha påverkat utvecklingen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Invånarna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare år haft den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet, men har nu den lägsta. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Det gäller framförallt vid diagnoser där det ofta finns ett val mellan att hantera åkomman i sluten eller öppen vård. Läs mer i rapporten Förändringar i slutenvården NU-sjukvården 2006-2007. I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs skillnader i vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Förändringar i slutenvården NU-sjukvården 2006-2007Konsumtion av slutenvård i HSN10 Kommentar från HSK Uddevalla: Förändringen är en konsekvens av strukturomvandlingen i NU-sjukvården med en förskjutning från slutenvården till öppna vårdformer. Ett arbete har genomförts för att minska ”korta oplanerade inläggningar”. Insatser som Äldresjuksköterskor, FUT (förstärkt utskrivnings trygghet) och medicinska äldrevårdsavdelningar kan också ha bidragit till minskningen. Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Norra Bohuslän har en något lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden 2008-2009. År 2009 fick 867 personer i Norra Bohuslän en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2004-2005, 2006- 2007 och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden 2004-2005, 2006-2007, 2008-2009 i Norra Bohuslän, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt minskade något under 2008-2009 i Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Det är framförallt en lägre andel personer som diagnostiserats i slutenvård med diabetes i åldrarna 45- 79 år respektive epilepsi som bidrar till Norra Bohusläns något lägre andel personer med undvikbar slutenvård än övriga länet under perioden 2007-2009. Dessutom har Norra Bohuslän en lägre andel som diagnostiserats i slutenvård med astma jämfört med övriga länet. Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andelen av befolkningen i Norra Bohuslän som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden 2008-2009. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden 1987-2007. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Befolkningen i Norra Bohuslän har en lägre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden 2008- 2009 jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 200 personer i Norra Bohuslän med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andelen av befolkningen i Norra Bohuslän som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under tvåårsperioden 2008-2009. Kvinnorna ligger något högre än länssnittet. Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot lägre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick cirka 3300 personer i Norra Bohuslän en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 2005-2009 i Norra Bohuslän, liksom i länet som helhet. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde 2006-2007. Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andelen av befolkningen i HSN1 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna 20-79 år, ligger nära länssnittet under perioden 2006-2007, men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN1 och i länet som helhet under perioden 2002-2007. År 2007 avled 64 personer i åldrarna 20-79 år i Norra Bohuslän i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Befolkningen i Norra Bohuslän har en lägre andel personer som slutenvårdats för stroke under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 264 personer i Norra Bohuslän med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 2005-2009 i Norra Bohuslän, liksom i länet som helhet. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andelen av befolkningen i Norra Bohuslän som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden 2008-2009. Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % 2009. Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år. 2009. Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän I Norra Bohuslän når drygt hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det kanske något fler som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det fler som når behandlingsmålet. Norra Bohuslän redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger bland de högsta i regionen. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg 2009. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Jämfört med regionsnittet har Norra Bohuslän har lägre andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men högre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009. Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Jämfört med regionsnittet har Norra Bohuslän har högre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år 2009. Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andel kariesfria 12-åringar i Norra Bohuslän är 66 procent. Högst andel har Tanum 74 procent och lägst andel har Sotenäs 58 procent. Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen 2009. Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Norra Bohuslän som har sämst tandhälsa är 1,8. Högst index har Orust 2,1 och lägst index har Munkedal och Tanum, båda 1,3. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal 3 2005). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Norra Bohuslän har de senaste fyra åren haft lägre andel av befolkningen som anser att de har tillgång till den vård de behöver jämfört med länet som helhet. Norra Bohuslän är det enda nämndsområdet där andelen i befolkningen som anser sig ha tillgång till vård inte har ökat under perioden 2002-2009. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 1, Norra Bohuslän Norra Bohusläns kostnader för hälso- och sjukvård per invånare är höga jämfört med övriga hälso- och sjukvårdsnämnders. För 2009 var kostnaden 21 114 kronor per invånare jämfört med 18 561 kronor per invånare för regionen som helhet. Endast Dalsland som har en högre kostnad per invånare. Norra Bohusläns höga kostnader förklaras framförallt av höga kostnader för primärvård, men nämndens kostnader ligger något högre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom för riks- och regionsjukvård där kostnaden är något lägre. Norra Bohuslän har högre kostnader per invånare för offentlig vård, såväl specialiserad vård som primärvård, jämfört med regionen. Norra Bohuslän har dessutom regionens högsta kostnad per invånare för privat primärvård. Andelen privat vård är 8,6 procent jämfört med 8 procent för regionen. Ett skäl till ett genomgående högre kostnadsläge kan vara att andelen äldre i befolkningen är hög i Norra Bohuslän – endast Dalsland har en äldre befolkning. Geografi och infrastruktur bidrar sannolikt också till högre kostnader, då långa avstånd, dåliga vägar och mycket öar bland annat bidrar till högre kostnader för sjukresor och att det är svårare att skapa en kostnadseffektiv vårdstruktur. En kraftigt ökad befolkning i flera kommuner i norra Bohuslän sommartid kan eventuellt påverka kostnadsläget, genom att utrymmet för minskad bemanning under semesterperioden kan vara mindre än på andra platser i regionen. Kostnader för hälso- och sjukvård