Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Östra Skaraborg HSN 10.

En presentation över ämnet: "Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Östra Skaraborg HSN 10."— Presentationens avskrift:

1 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Östra Skaraborg HSN 10

2 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil

3 I Göteborgs kommun finns 1 279 personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning

4 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år668979108879988 7-17 år12 13149 1513 12 18-44 år29 3433433336343233414536 45-64 år29 26272426252627 242226 65-79 år161713 1113111314151181213 80+ år78645546664455 Totalt100 65+23241918161815192021151318 Regionens befolkning

5 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta 2009. Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning

6 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: I Östra Skaraborg bor drygt 128 000 personer, vilket motsvarar åtta procent av länets befolkning. Östra Skaraborg har en större andel över 65 år i befolkningen än länssnittet. År 2009 är 20,6 procent av befolkningen i Östra Skaraborg äldre än 65 år. I samtliga kommuner utom Skövde är andelen äldre än 65 år mer än 21 procent. I Gullspång och Karlsborg är 25,3 procent av befolkningen över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet personer i Östra Skaraborg förväntas inte förändras nämnvärt fram till år 2015, jämfört med en ökning på fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer däremot att öka till 23 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka 4 000 fler personer över 65 år jämfört med år 2008. Även andelen personer över 80 år förväntas öka något i HSN 10. Regionens befolkning

7 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, 2008. Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd 16-64 år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade 25-64 år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index

8 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, 2008. Källa SCB. Care need index

9 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Enligt care need index har invånarna i Östra Skaraborg fyra procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Mellan kommunerna i Östra Skaraborg finns liten variation i behov av primärvård mätt med care need index. Invånarna i Tibro och Gullspång har något högre behov än mediankommunen i länet, invånarna i Karlsborg har något lägre behov. Andelen utlandsfödda och andelen personer som flyttat in i området och andel barn under fem år är lägre i samtliga kommuner i Östra Skaraborg jämfört med länet som helhet. Andelen äldre över 65 år som är ensamstående är högre än länssnittet i samtliga kommuner utom Skövde. Andelen arbetslösa är framförallt högre i Gullspång, Tibro och Töreboda. Andelen lågutbildade är högre i Tibro, Gullspång, Töreboda och Tidaholm. Care need index

10 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer 2005-2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

11 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR 2009. Källa: Vega VGR Östra Skaraborg HSN 10 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer Östra Skaraborg år 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

12 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde 2009. Källa: Vega Vårdform/HSN123456789101112VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

13 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Av befolkningen i Östra Skaraborg har 66,4 procent eller 85 462 invånare besökt läkare minst en gång år 2009. Detta är en den lägsta andelen bland nämndsområdena i Västra Götaland som helhet, där länssnittet är 70,5 procent av befolkningen. Invånarna i Östra Skaraborg har i lägre utsträckning besökt primärvård (54,7 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet) och specialiserad öppenvård jämfört med länssnittet (37,4 procent av befolkningen jämfört med 41,0 i länet). Däremot har invånarna i Östra Skaraborg i högre utsträckning varit inlagda på sjukhus jämfört med länet som helhet (11,0 procent av befolkningen jämfört med 9,9 procent i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad

14 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare 2007-2009. Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

15 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Invånarna i Östra Skaraborg har tillsammans med Västra Skaraborg den lägsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård i länet år 2009. Antalet har inte förändrats nämnvärt under perioden 2007-2009. Kommentar från HSK Mariestad: I Primärvården Skaraborg bedrivs teamarbete vilket innebär att en del av patientens besök sker hos annan yrkesgrupp än läkare. Läkare finns knuten till ex. diabetesteamet, men patienten träffar inte läkare vid alla besök. Vissa besök sker till exempel hos diabetessjuksköterska. Detta arbetssätt gör att läkarbesöken kan bli färre och sjuksköterskebesöken fler. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion

16 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare 2007-2009- Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion 2009. Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

17 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Invånarna i Östra Skaraborg har den högsta somatiska slutenvårdskonsumtionen i länet år 2009, följt av nordöstra Göteborg och Västra Skaraborg. Östra och Västra Skaraborg har dessutom den lägsta öppenvårdskonsumtionen i länet. Östra Skaraborg har haft en högre slutenvårdskonsumtion än länet de senaste åren vilket har föranlett en särskild analys av konsumtionen i HSN10. Den viktigaste förklaringen är att HSN10 har fler korta vårdtillfällen (1-2 dagar) jämfört med övriga länet. Det gäller sjukdomar som även kan hanteras i öppenvård. Till exempel observation av kirurgiska tillstånd utan behov av operation vid samma vårdtillfälle. Läs mer i rapporten: ”Konsumtion av slutenvård i HSN10”. I rapporten beskrivs även vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Konsumtion av slutenvård i HSN10 Nämndsområdena i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad har tidigare haft den högsta slutenvårdskonsumtion i länet. Slutenvårdskonsumtionen har minskat i huvudsak till följd av minskade vårdtillfällen med kort vårdtid. Detta har rapporterats i Förändringar i slutenvården NU-sjukvården 2006-2007.Förändringar i slutenvården NU-sjukvården 2006-2007 Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion

18 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, 2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

19 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

20 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Göteborg, Hisingen har ungefär lika stor andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” som i länet som helhet under perioden 2008-2009. År 2009 fick 1 409 personer i Göteborg, Hisingen en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård

21 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

22 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

23 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden 2004-2005, 2006- 2007 och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per 100 000 invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid

24 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden 2004-2005, 2006-2007, 2008-2009 i Östra Skaraborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Andelen som diagnostiserades med hjärtsvikt ökade något under perioden i Östra Skaraborg. Men Östra Skaraborg har fortfarande en högre undvikbar slutenvård än övriga länet. Undvikbar slutenvård, förändring över tid

25 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård

26 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Östra Skaraborg har en högre andel personer med undvikbar slutenvård jämfört med övriga nämndsområden. Flertalet av de ingående diagnosgrupperna förekommer i högre utsträckning än i länet som helhet under perioden 2007-2009. Det som volymmässigt bidrar mest till att HSN 10 har högre undvikbar slutenvård är det högre antal personer som vårdas för hjärtsvikt i åldrarna 65 år och äldre och diabetes, följt av diarré. Östra Skaraborg har även en högre andel som diagnostiserats med kärlkramp i åldrarna över 80 år jämfört med länet som helhet och epilepsi samt astma i åldrarna 20 år och äldre. Undvikbar slutenvård

27 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL

28 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Befolkningen i Östra Skaraborg har en lägre andel personer som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. Östra Skaraborg har en högre andel slutenvårdade KOL- patienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen KOL, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Andelen som slutenvårdas för KOL i HSN10 kan vara högre än förväntat, antingen på grund av högre så kallad undvikbar slutenvård eller beroende på en högre andel med svårartad sjukdom i HSN10. En ytterligare möjlig förklaring skulle kunna vara att man underdiagnostiserar KOL i öppen vård i befolkningen i högre grad i Östra Skaraborg än i övriga länet. Undvikbar slutenvård, KOL

29 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden 1987-2007. Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

30 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

31 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Befolkningen i Östra Skaraborg har en högre andel personer som vårdats för akut hjärtinfarkt under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. Men om man endast jämför år 2009 så är nivån densamma som för Västra Götaland som helhet (tabellbilagan). År 2006, 2007, 2008 hade Östra Skaraborg klart högre värden än länssnittet, vilket avspeglas i värdet i figur F-22. Andelen med övervikt och fetma, är högre i Skaraborg jämfört med länet som helhet, vilket kan vara en förklaring till en högre andel slutenvårdade för hjärtinfarkt i området. Följande års mätningar får visa om Östra Skaraborg fortsätter ha högre värden än länet eller om hjärtinfarkterna har minskat i antal. År 2009 slutenvårdades 401 personer i Östra Skaraborg med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

32 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

33 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andelen av befolkningen i Östra Skaraborg som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger på ungefär samma nivå som länet som helhet under tvåårsperioden 2008-2009. Männen ligger något lägre än länssnittet. Andelen slutenvårdade hjärtinfarkter under samma period är däremot högre än länssnittet. Under tvåårsperioden fick cirka 4700 personer i HSN10 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

34 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

35 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden 2005-2009 i länet som helhet. Minskningen har inte varit lika tydlig i Östra Skaraborg under perioden, men år 2009 ses en kraftig minskning jämfört med tidigare år. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

36 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20-79 år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde 2006-2007. Ålders­standardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

37 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andelen av befolkningen i HSN10 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna 20-79 år, ligger nära länssnittet under perioden 2006-2007, men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i länet som helhet under perioden 2002-2007, men i HSN10 har minskningen inte varit lika stor. År 2007 avled 103 personer i åldrarna 20- 79 år i Östra Skaraborg i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet

38 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde 2008-2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke

39 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Befolkningen i Östra Skaraborg har en något lägre andel kvinnor som slutenvårdats för stroke under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. År 2009 slutenvårdades 398 personer i Östra Skaraborg med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke

40 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per 100 000 invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, 2009. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke

41 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden 2005-2009 i Östra Skaraborg, liksom i länet som helhet. Stroke

42 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden 2008-2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes

43 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Befolkningen i Östra Skaraborg har en något högre andel personer som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård under perioden 2008-2009 jämfört med övriga länet. En förklaring kan vara att befolkningen i Östra Skaraborg har en högre andel med fetma än länet som helhet. Östra Skaraborg har en högre andel slutenvårdade diabetespatienter i relation till andelen i befolkningen som fått diagnosen diabetes, jämfört med länet som helhet. Det kan finnas flera olika förklaringar till det. Detta kan bero på högre så kallad undvikbar slutenvård alternativt en högre andel med svårartad sjukdom i HSN10. Men det kan också bero på att diabetespatienter i högre utsträckning får en diabetesdiagnos vid slutenvårdstillfället i området. Det finns stora skillnader mellan sjukhus i hur frekvent man diagnossätter diabetes i slutenvård. Diabetes

44 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % 2009. Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år. 2009. Per HSN. Nationella diabetesregistret

45 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: I Östra Skaraborg når omkring 45 procent av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det lägst andel som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det något fler som når behandlingsmålet, drygt 60 procent. Även för denna grupp redovisar Östra Skaraborg den lägsta måluppfyllelsen i regionen. Östra Skaraborg redovisar behandlingsresultat för blodsockerkontroll som ligger lägst i regionen. Nationella diabetesregistret

46 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller  130/80 mm Hg 2009. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

47 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Jämfört med regionsnittet har Östra Skaraborg har högst andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 och bland de högsta andelarna med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll

48 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l 2009. Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

49 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Jämfört med regionsnittet har Östra Skaraborg lika andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och lika andel som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter

50 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år 2009. Tandvård

51 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andel kariesfria 12-åringar i Östra Skaraborg är 71 procent. Högst andel har Karlsborg 83 procent och lägst andel har Töreboda 55 procent. Tandvård

52 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård

53 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen 2009. Tandvård

54 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Västra Skaraborg som har sämst tandhälsa är 1,7. Högst index har Töreboda 2,9 och lägst index har Karlsborg 0,9. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård

55 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal 3 2005). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern

56 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2002 och 2009 i Östra Skaraborg, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern

57 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård

58 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård

59 Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 10, Östra Skaraborg: Östra Skaraborg har totalt sett högre kostnader för hälso- och sjukvård per invånare än regionsnittet. För 2009 var kostnaden 19 823 kronor per invånare jämfört med 18 561 kronor per invånare för regionen. Östra Skaraborgs högre kostnader förklaras framförallt av höga kostnader för länssjukvård och primärvård, men kostnaden ligger högre än regionsnittet för alla vårdnivåer förutom riks- och regionsjukvård där kostnaden är lägre. Östra Skaraborg har högre kostnader per invånare såväl specialiserad vård som primärvård i offentlig drift jämfört med regionen. Däremot är nämndens kostnad per invånare lägre för specialiserad vård och primärvård i privat drift. Andel privat vård är låg 3,9 procent jämfört med 8 procent för regionen. Endast Dalsland har en lägre andel privat vård. Ett skäl till ett genomgående högre kostnadsläge kan vara att andelen äldre i befolkningen är hög i östra Skaraborg. Geografi och infrastruktur kan också bidra till högre kostnader, då långa avstånd och dåliga vägar bland annat bidrar till högre kostnader för sjukresor. Kostnader för hälso- och sjukvård