Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Introduktion till makroekonomi.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Introduktion till makroekonomi."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Introduktion till makroekonomi

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.2 Saker vi kan säga före kursen slutar: Varför är Finland rikare nu än 1950? Varför är den genomsnittlige finländaren 54 gånger rikare än den genomsnittlige somaliern? Varför stiger prisnivån i Venezuela med 16% per år men i Finland bara med 1% per år? Varför finns det arbetslöshet? Varför svänger ekonomin mellan lågkonjunkturer och högkonjunkturer? Kan/bör vi nationalekonomer styra allt detta?

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.3 Vad är makroekonomi? I mikroekonomi ser vi hur enskilda individer och företag agerar. Men en makroekonom studerar och försöker förklara hela ekonomin. Vi använder aggregerade data som inkomster, priser, arbetslöshet mm. Men använder samma sätt att tänka om ekonomi som inom mikroekonomin. Vi vill både förklara vad som händer i ekonomin (positiv analys) och ge tips för hur den ekonomiska politiken kan förbättras (normativ analys).

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.4 Vad undersöker vi i makro? 1.Produktionen, (real) BNP –Bruttonationalprodukten (BNP) mäter värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras under ett år (=den totala inkomsten i ekonomin), real BNP har justerats för prisnivån.

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.5 Produktion http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5129/fb01.xls http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5130/fb02.xls

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.6 http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5129/fb01.xls http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5130/fb02.xls Produktion

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.7 BNP per capita (person), 2002 Korrigerad för köpkraftspariteter. Index OECD30=100 Källa: http://www.scb.se/templates/pressinfo____68606.asp

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.8 1.Produktionen, (real) BNP –Bruttonationalprodukten (BNP) mäter värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras under ett år (=den totala inkomsten i ekonomin), real BNP har justerats för prisnivån. 2.Ekonomisk tillväxt –ökning av real BNP Vad undersöker vi i makro?

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.9 Ekonomisk tillväxt

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.10 Ekonomisk tillväxt

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.11 1.Produktionen, (real) BNP –Bruttonationalprodukten (BNP) mäter värdet av alla färdiga varor och tjänster som produceras under ett år (=den totala inkomsten i ekonomin), real BNP har justerats för prisnivån. 2.Ekonomisk tillväxt –ökning av BNP 3.Arbetslöshet –Skillnaden mellan de som befinner sig i arbetskraften och de som är sysselsatta. Vad undersöker vi i makro?

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.12 Arbetslöshet KÄLLOR: http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5121/am01.xlshttp://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5121/am01.xls http://www.scb.se/Statistik/OV/OV0011/2003M00/Data!A1

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.13 Arbetslöshet

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.14 4.Inflation –En stegring av den allmänna prisnivån Vad undersöker vi i makro?

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.15 Nuvarande inflation i ett urval länder (%)

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.16 Inflationen, 1975-

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.17 Inflationen i UK, USA och Tyskland, 1960-

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.18 4.Inflation –En stegring av den allmänna prisnivån 5.Makroekonomisk politik –metoder som makthavare kan använda för att försöka påverka och styra ekonomin: finans- och penningpolitik. Finanspolitik = den politik som verkar på den samlade efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Penningpolitik = den politik som verkar via penningmängd och räntor (ECB). Vad undersöker vi i makro?

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.19 Modeller Som nationalekonomer kan vi sällan experimentera med samhället (jämför kemisten med sina provrör). Vi bygger därför teoretiska modeller och analyserar hur saker där hänger ihop. Vi kan samla in data från samhället och se om modellen stämmer. Kom ihåg: en modell behöver inte fungera perfekt hela tiden för att vara nyttig. Exempel: terrorism, barnafödande, IS-LM. En funktion är en matematisk regel som visar hur en variabel beror av andra variabler: –Q d =D(P,Y)Q d= 1- 0,7P + 2Y Men allra först ska vi lära oss att mäta BNP.

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.20 Det samhällsekonomiska kretsloppet: Att förstå BNP och hur vi mäter det HUSHÅLLFÖRETAG Arbetskraft Bröd Inkomst Utgifter

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.21 Tre sätt att mäta BNP 1.Från produktionssidan: –summera förädlingsvärdet (=värdet av det du producerar minus värdet av de insatsvaror du använt) av allt som produceras i ekonomin 2.Från inkomstsidan –summera alla faktorinkomster (löner, vinster etc) 3.Från utgiftssidan –summera utgifterna i ekonomin; använd försörjningsbalansen: –Y = C + I + G + X - Z

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.22 Det samhällsekonomiska kretsloppet: inkomst, utgifter, produktion Samhällsekonomiska kretsloppet (circular-flow diagram) är en modell av ekonomin som visar hur euro flödar via marknader mellan hushåll och företag.

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.23 Nationalräkenskaperna: inkomst, utgifter, produktion Y HushållFöretag C + I IC S

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.24 …och lägger till offentlig sektor Y C + I + G I C S HushållFöretagOffentlig sektor C + I + G - T e TeTe G B - T d Y + B - T d

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.25 … och öppnar ekonomin I en öppen ekonomi kan… 1.invånarna i ett land köpa (importera) varor och tjänster från utlandet, 2.inhemska företag kan sälja (exportera) varor och tjänster till utlandet

26 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.26 Nationalräkenskaperna: BNP vs BNI Bruttonationalprodukten (BNP) –visar marknadsvärdet på den totala produktionen (inkomsten) av alla färdiga varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. Bruttonationalinkomsten (BNI) –visar det totala värdet av landets invånares sammantagna inkomster (produktion) under ett år oavsett var de bor. BNI = BNP + nettofaktorinkomster från utlandet

27 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.27 Nationalräkenskaperna BNP + nettofaktorinkomster (NFI) = BNI Nettonationalprodukten (NNP) = BNI - kapitalförslitning (kapitalförslitning: ett estimat på hur mycket kapital som slits ut för att producera BNP) Nationalinkomst: totala inkomsten i ett land under en period (vanligen ett år); löner, hyresinkomster, ränteinkomster, vinster –NI = NNP – indirekta skatter [skatter på sålda varor] Persons inkomst (PI): total inkomst som hushållen får och kan använda till konsumtion, sparande och att betala skatter Persons disponibla inkomst (PDI): –PDI = PI – inkomstskatter + transfereringar

28 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.28 Nationalräkenskaperna: en sammanfattning BNI till marknads- priser BNP till marknads priser NFI C X - Z I NFI G NNP till marknads- priser Kapital- förslitning National- inkomst Indirekta skatter Löner Ink. från eget företag Vinster, hyresink.

29 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.29 För- och nackdelar med BNP-måttet BNP är främst ett mått på marknadsekonomins produktion av varor och tjänster; kan inte självklart översättas till mått på välfärd. Skilj mellan nominellt BNP (=i löpande priser) och realt BNP (=i fasta priser), se 1.8. Ta hänsyn till förändring i befolkningsmängd; BNP per capita säger mer om levnadsstandarden för en individ i ett land. BNP-måttet mäter endast produktion på marknaden; hemproduktion, svartarbete, miljöförstöring, fritid mm ingår inte. Ibland även svårt att värdera marknadsarbete (offentlig sektor).

30 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 1.30 Kursupplägg 1.Introduktion: Vad handlar makroekonomi om? 2.Att förklara BNP: Hur mycket producerar Finland? 3.Pengar och bankväsendet 4.Centralbanken och det monetära systemet 5.Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi 6.Aggregerat utbud och prisnivån 7.Arbetslöshet 8.Inflation 9.Ekonomisk tillväxt 10.Den öppna ekonomin 11.SAMMANFATTNING