Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum

En presentation över ämnet: "Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum"— Presentationens avskrift:

1 Kris & katastrofpsykologi Landstingsgemensamt kunskapscentrum
Hemsida:

2 Långsiktiga effekter Bristande tillit till myndigheter, sjukvård m.fl.
Samhällseffekter; fragmentering

3 Psykisk ohälsa beroende på exponering
% GHQ -12≥ 3 14 mån efter tsunamin 14 månader De mest utsatta till vänster, fallande trappa… Kvinnorna mera besvär. Gäller även för PTS. Norge: lika könsfördeln i de mest exp grupperna. Går vidare analyserar.. Lägger in faktorer som vi vet har betydelse, ”kontrollerar för”, å, kön, utbildn, boendeförh etc n = exponeringsgrupper

4 Fysiska besvär beroende på exponering
% muskler hjärta/andning huvud/motorik Parallellt med psykiska besvär. Också oskadade fysiska besvär. Uppmärksamma t ex på vårdcentralen när folk söker för oklara kroppsliga besvär A B C D E F G H 4

5 Posttraumatiska symtom beroende på exponering
Oddsratio med konfidens-intervall Här ser vi alltså resultat av en analys som ger sk oddskvoter (x-axeln). Här jämförs varje grupp för sig mot den minst utsatta gruppen. Om sannolikheten att få symtom i en grupp är = 1 är den samma som den minst utsatta gruppen. Ett på y-axeln är ritat som ett rött streck. Om vi ser på de mest utsatta igen. De hamnar långt över 1, OR mellan 5 o 10, strecket är konfidensintervallet som är ett mått på statistisk osäkerhet. Om strecket inte korsar den röda linjen är resultaten ”statistiskt säkerställda”, dvs sannolikheten är liten att skillnaden skulle bero på slumpen. Alltså: de mest exponerade grupperna här har klart mer besvär än referensgruppen. Den här gruppen som rapporterade att de var på stranden korsar den röda linjen och går alltså inte att skilja upp från referensgruppen. Däremot de här två grupperna: de som enbart rapporterade livshot, och alltså inte varit i vattnet, inte skadades allvarligt, inte förlorade någon. Den gruppen har fler posttraumatiska besvär än referensgruppen. Det är viktigt! VARFÖR? Jo, f a det betyder att det innebär en extra risk att ha upplevt situationen som livshotande (vare sig den varit eller ..). Extra uppmärksamhet på de personerna. referens = 1 : minst utsatta gruppen livshot Wahlström et al. J Trauma Stress 2008; 21(5):

6 Återhämtning för kvinnor 3 år efteråt
% GHQ -12 ≥ 3 14 mån 3 år N= 1101 När vi ser på kvinnorna är mönstret ännu tydligare. Nivån för psykisk ohälsa enligt GHQ är generellt högre än för män, men även här har det skett en tydlig återhämtning framför allt bland de mest exponerade. Bland de mest drabbade fanns de som rapporterade symtom, i den mest exponerade gruppen rapporterade varannan kvinna psykiska besvär tre år efter tsunamin. IES som mäter symtom som är mer specifika efter trauma ger samma mönster. exponeringsgrupper

7 Fortsatta studier och konsekvenser för landstingets sjukvård
Såväl psykisk som fysisk hälsa hänger ihop med vad man varit med om – Fortsatta studier uppföljningsenkät 2 och 3 Drabbade med enbart upplevelsen av hot till livet har högre ohälsa – Bemötande och stöd på akutmottagning Kvinnor mår genomgående sämre än män – Fortsatta studier kring könsaspekter

8 Sjukskrivning under första året efter katastrofen hos överlevande och matchade kontroller
Mest utsatta mår sämre än matchade kontroller i befolkningen. Detta gäller också sjukskrivning. Men vad händer sedan?

9 Fortsatta studier och konsekvenser för landstingets sjukvård
De värst drabbade mår sämre Måttligt drabbade mår lika Minst drabbade mår lika eller bättre Fortsatta studier: Enkät 3 och ny folkhälsoenkät Intervjustudier - förändring

10 Mottagandet på Arlanda
14 månader Enkät Värderat som ej aktuellt saknar betydelse viss/stor betydelse De flesta som evakuerades hem till Sverige anlände till Arlanda där man avdelat en pir för återvändarna från Sydostasien. De skadade möttes av somatisk sjukvårdspersonal. Ett antal transporterades med ambulans till sjukhus. Övriga mötte personal från landstinget med psykologisk kompetens och personal från kommunen. Man fick också praktisk hjälp. Eftersom några återvändande kom hem i princip i badkläder hade man m h a privata företag o ideella organisationer mobiliserat mängder med kläder. De här staplarna visar hur man värderade mottagandet på Arlanda. Grönt för viss/stor betydelse, lila betyder ”saknar betydelse” och den gula delen av stapeln är de som svarade ”ej aktuellt” på den här frågan. Som ni ser har man överlag värderat mottagandet positivt. Vad tyckte man om stödformerna under det kommande året? män kvinnor män kvinnor män kvinnor medicinsk undersökning psykologiskt stöd praktiskt/ socialt stöd Tillbaka i Stockholm efter tsunamikatastrofen – nådde stödet fram? Michélsen, Schulman, Håkanson, Hultman Rapport 2007:1 CeFAM Kris- och katastrofpsykologi

11 Tillfredsställelse med olika stödformer
14 månader Enkät missnöjda nöjda Nästan alla har värderat stödet från sina närmaste positivt, konstigt vore det annars. De flesta visade sig nöjda med stödet från sjukhus o husläkare. När det gäller kurator/psykolog i primärvård resp psykiatri rapporterar man jämförelsevis oftare missnöje. Nu är det klart att om man har psykiska besvär tenderar man att vara mera missnöjd, MEN det är ändå ett observandum eftersom det är i dessa stödformer man ska vara expert på att möta människor psykologiskt. Det är också värt att lägga märke till att kvinnorna betydligt oftare än männen tagit del av de psykologiska stödformerna. m kv m kv m kv m kv husläkare psykiatri sjukhusvård kurator / psykolog i primärvården

12 Tillfredsställelse med stödet
14 månader Enkät Missnöje med stöd har samband med psykisk ohälsa Gäller såväl det informella (privata) som det professionella stödet dåligt stöd ökar risken för ohälsa De som varit helt nöjda med stöd i mindre utsträckning drabbats av psykiska besvär, det gäller både allmän psykisk ohälsa o specifika posttraumatiska besvär. O omvänt att de som varit missnöjda med något stöd i större utsträckning hade psykiska besvär 14 månader efter katastrofen. Dessa samband gäller både det informella stödet som det professionella stödet Det kan vara ett uttryck för att stödet inte varit bra, eller åtminstone inte mött den drabbades behov och att detta ökar risken för psykisk ohälsa Det kan också betyda att om man har besvär så kommer man också att i viss mån att vara missnöjd med stödet. Det kan också betyda att det är extra angeläget för oss att förebygga missnöje med stödinsatserna – även om vi nu inte känner till mekanismerna bakom sambandet mellan missnöjet och den psykiska ohälsan. Det är därför viktigt att de som möter drabbade har adekvata kunskaper om bemötande av drabbade o drabbades behov, att man vet vad man ska göra o inte göra.

13 Resultat från intervjustudier
Drabbade vill bli kontaktade och kontaktade igen Tidpunkt för erbjudande om stöd är väsentlig Allmänheten behöver få mera kunskap om psykiska reaktioner vid kris / katastrof

14 Kommunstudien Rekommendationer
Kommunens krisplan behöver förtydligas Samverkan mellan kommun och sjukvård och övriga organisationer Mål för och samordning av psykologiska och sociala insatser Larmvägar, ansvar, återkoppling Offentlig och privat verksamhet

15 Händelser i länet under senaste året
Bussolycka på Slussen Villabrand i Täby kommun Fördubbling av antal fall framför tåg i länet Hot mot politiker (brev) Händelser vid vilka enheten konsulterats av TIB.

16 Samverkansprojekt med CKK
Arlanda (SLL, Swedavia, Sigtuna kommun, Södermalms stadsdelsförvaltning Stockholms kommunledning Socialjouren, Stockholm SL / MTR

17 Information Sorgbroschyr (svenska/engelska) Vittnen till tågolyckor
Drabbade: trafikolyckor / arbetsolyckor (sv / eng) akutmottagningar Terrorhändelser: Vårdguiden Samtliga info-skrifter finns på CeFAMs hemsida

18 Katastrofpsykologisk beredskap i framtiden
Bevarad om än förändrad PKL-organisation Förbättrad samverkan mellan landsting och kommuner (ex. Stockholm / Socialjouren) Samverkan mellan landsting och andra verksamheter (ex Arlanda / SL/MTR) Gemensamma utbildningar /övningar Användande av sociala medier / andra infor- mationskanaler?