Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.

En presentation över ämnet: "Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box."— Presentationens avskrift:

1 Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box 462, 405 30 Göteborg (Sverige) Sammanfattning Laktosintolerans beror på brist av enzymet laktas, som bryter ner laktos till glukos och galaktos. För att motverka symptom som uppkommer kan man undvika laktosinnehållande mat eller äta tabletter som innehåller enzymet som saknas. Laktosintolerans förekommer främst i länder utanför Skandinavien och då mest i vuxen ålder. Varför vi skandinaver klarar av att bryta ner laktos så bra beror på att vi producerar ovanligt mycket av enzymet laktas. Laktosintolerans Laktosintolerans betyder att man är överkänslig, men inte allergisk, mot laktos (mjölksocker). Detta beror på att det är brist på enzymet laktas, som är beläget på ytan av tunntarmscellerna. Laktos kan då inte brytas ner till de mindre beståndsdelarna glukos och galaktos som transporteras in till cellerna, utan istället fortsätter laktosen ner till tjocktarmen och ger besvär i form av gaser i magen, diarré, magknip och uppsvälld mage. Olika former av överkänslighet Överkänslighet, där man tål laktos i ung ålder men där funktionen sedan avvecklas, kallas för primär laktosintolerans. Denna form är ärftlig och beror på mutation i laktasgenens reglerande del. Att vissa människor kan fortsätta dricka mjölk i vuxen ålder beror på att det finns en förändring i genens reglerande del som gör att genen för laktas inte stängs av i vuxen ålder. Detta är den vanligaste formen av laktosintolerans. Sekundär, även kallad tillfällig, laktosintolerans kan man få om tunntarmens slemhinna skadas av någon tarmsjukdom. När sjukdomen behandlats tål man oftast laktos igen. En sista och väldigt ovanlig form av överkänslighet är medfödd laktosintolerans och det innebär att kroppen inte kan bilda laktas alls. Referenser http://www.sjukvardsradgivningen.se/artikel.asp?CategoryID=33057 http://sv.wikipedia.org/wiki/Laktosintolerans http://www.karolinska.se/sv/Verksamheternas/Sjukdomar-tillstand--besvar/Andning-luftvagar--allergi/Allergi- och-intolerans/Fodoamnesallergi-och-intolerans/Laktosintolerans/ http://sv.wikipedia.org/wiki/Laktas Alla människor, förutom några extremt få, föds med tillräcklig mängd laktas för att ta hand om laktosen i modersmjölken. Hos majoriteten av världens befolkning tillbakabildas enzymet i åldern 2-5 år och de blir därmed laktosintoleranta. Vi skandinaver producerar ovanligt mycket av enzymet laktas och klarar av att förtära laktosinnehållande mat och dryck längre upp i åldrarna. Kartan bredvid visar laktostolerans i Europa. Mörkare färger indikerar högre tolerans till laktos. Åtgärder Vanligtvis kan man äta mjölkprodukter som innehåller en liten mängd laktos utan att påverkas avsevärt. Nu för tiden finns det i affärerna avdelningar som är avsedda för laktosfria produkter, men det man kanske inte visste är att ost som är lagrad i mer än tre månader, wienernougat och After Eight är laktosfria produkter. Ett annat alternativ är att köpa laktas, som finns i form av tabletter och droppar, t.ex. Lactasin. Besvären vid laktosintolerans beror på att den laktos som inte absorberats binder till sig vatten på sin väg genom tarmen och det är detta som ger upphov till diarré. Dessutom utgör laktosen föda för tjocktarmens bakterieflora. Då laktosen bryts ned av bakterierna bildas gaser som koldioxid och vätgas, vilket leder till uppblåsthet, bubbel, körningar och ibland knipsmärtor.