Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?

En presentation över ämnet: "Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?"— Presentationens avskrift:

1

2 Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?

3 EU 2020 - förbättra förutsättningarna för full sysselsättning och hållbar tillväxt
Arbetslivets villkor och utbildningens organisation ” God utbildning är det viktigaste skyddsfaktorn för att ge förutsättningar för ett gott liv”

4 ” lite statistik…” Efter grundskolan I Örebroregionen var 18% av eleverna i årskurs nio inte behöriga till gymnasiets nationella program Varken jobb eller studier individer mellan år (2011) Efter genomgången gymnasieutbildning Knappt hälften går ut men godkänt i alla ämnen som ingår i programmet de valt

5 Många både i låg- och högkonjunktur

6 ” lite forskning…” Tidigare forskning inriktades på att identifiera riskfaktorer /socialt stöd, beteende mm/ OBS socioekonomisk analys ÖMS!!! Senare års forskning har i högre grad studerat betydelsen av hela skolans organisation ” Skolavhopp är oftast en konsekvens av en process som pågått under många år” ” Skolans bemötande och förmåga att se elevers olika behov samt ha förväntningar på eleverna har avgörande betydelse”

7 De främsta orsakerna till avhopp
Mobbning Bristande pedagogiskt stöd Psykisk ohälsa vanligt Små skillnader mellan könen. Fler killar som valt yrkesprogram tyckte det var för mycket teori.

8 Orsaker till avhopp (i fallande ordning)
Mobbning/ Socialt utanförskap Brist på pedagogiskt stöd i skolan Vuxna som inte bryr sig Dåligt bemötande i skolan Bristfälligt pedagogiskt stöd i skolan efter en långvarig frånvaro i skolan (på grund av sjukdom eller missbruk) Behov av mer praktik och mindre teori Stökig skolmiljö

9 Fel val Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som inte upptäcks under utbildningen Dåliga hemförhållanden

10 Drömskolan Lärare och andra vuxna som bryr sig och inte blundar för problem Pedagogiskt stöd i skolan Mindre klasser/grupper Individuell och anpassad studieplan Mer praktik och mindre teori Flexibla tider/schema

11 Vuxna ska bry sig och inte ge upp så fort, de ska fråga hur man mår och vara ett stöd – inte släppa taget. I skolan ska man få hjälp så att man kan hänga med i alla ämnen. Det ska vara små grupper och gärna ett individanpassat schema där man tillsammans med lärarna kommer överens om rimliga ämnen och mål, men också möjligheter att anpassa tiderna, vi alla lär oss bäst på olika tider och vi lär oss på olika sätt. Några lär sig bättre genom att göra saker och inte genom att läsa sig till kunskaper. Att varva teori och praktik lite olika mycket beroende på vad man klarar av för stunden vore optimalt. I skolan ska det finnas anti-mobbnings program och vuxna ska kunna ge rätt stöd när dom märker att man mår dåligt. Miljön i skolan är viktig, det går inte att koncentrera sig när det är högljutt och stökigt och lärarna ska bemöta oss på ett bra sätt.

12 ”Jag var totalt osynliggjord i min klass, kände ingen tillhörighet och lärarna ansträngde sig inte att få oss att känna att vi tillhör en grupp. Hade jag känt att jag hör till och om det hade varit glädjefullt och roligt hade jag stannat. ”. Tjej 18 år ”Det behövs fler lärare till varje klass. Jag saknade möjligheten till bra lärare som fanns till hands vid behov. Kunde få sitta länge på lektioner och räcka upp handen efter hjälp, till slut ger man upp, kommer efter och orkar inte ta igen” Kille 27 år

13 Utmaning/behov Insats Effekt
Drop outs Push outs Skolavhopp

14 HUR ?????? Arbeta främjande (alla elever) Inkluderande arbetssätt
Tidiga insatser baserat på kunskap och erfarenhet Arbeta åtgärdande för att behålla elever kvar i studier Studiestöd Förstärkt studie och yrkesvägledning Arbeta åtgärdande i att få ungdomar att återgå till arbete eller studier Förbättrat uppföljningsarbete - Personligt stöd

15 EFS ÖMS Plug inn SPÅR 2 SYV Främjande Övergång Tidiga insatser
Kommuner