Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.2 Några viktiga frågor: Vi har jobbat fram en modell som visar hur mycket Finland på kort sikt producerar. Snart ska vi koppla in räntan i denna modell, så att den reala och finansiella marknaden hänger ihop. Därför måste vi lära oss: Vad är en centralbank och vad är dess uppgifter? Hur kan centralbanken påverka utbudet på pengar? Vad påverkar efterfrågan på pengar? Hur skapas jämvikten på den finansiella marknaden? Hur påverkar den finansiella marknaden den reala ekonomin?

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.3 Repetition: Utbudet på pengar Penningmängden M = C + D 1.Kontanter, C –Sedlar och mynt 2.Tillgodohavanden på inlåningskonto i bank, D –pengar baserade på företags eller individers skulder (”IOU money”) Detta innebär att utbudet av pengar i samhället bestäms både av staten (genom centralbanken) och banksystemet.

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.4 Repetition: Utbudet på pengar Monetära basen H = C + R Penningmängden M = C + D Så M = (C/D + 1) (C/D + R/D) H Om vi vill styra utbudet av pengar måste vi alltså försöka styra antingen H, R/D eller C/D!

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.5 Centralbanken Statens bank –Garanterar att staten kan stå för sina betalningar om det uppstår ett budgetunderskott Bankernas bank (”Lender of last resort”) –Är redo att låna ut till banker om en finansiell kris skulle uppstå. Försöker hålla inflationen på en lagom nivå –Hittills studerar vi ekonomin på kort sikt, där vi antar att priserna är fasta. Mer om inflation senare.

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.6 Centralbanken Ansvarigt för att sköta penningpolitiken. –Penningpolitik =den politik som verkar via penningmängd och räntor. –CB har monopol på att ge ut sedlar och mynt (dvs styr den monetära basen). –CB ökar eller minskar också den monetära basen genom att köpa (ökar) eller sälja (minskar) värdepapper. –CB kan också påverka hur banker lånar ut pengar (vilket påverkar penningmultiplikatorn). M = (C/D + 1) (C/D + R/D) H

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.7 Centralbanken och penningmängden Centralbanken har tre möjligheter att styra penningmängden: 1. Kassareservskrav för bankerna Centralbanken sätter en lägsta nivå för affärsbankernas kassareserv 2. Bankernas lånevillkor i centralbanken Låneräntan som centralbanken tar ut när affärsbankerna (ty lånat ut för mycket) vill låna pengar för att klara kassakravet Ju högre denna diskonteringsränta sätts, desto försiktigare blir affärsbankerna att låna ut 3. Operationer på öppna marknaden Försöker påverka monetära basen genom att köpa och sälja finansiella papper

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.8 Utbudet på pengar M/P räntan L0L0 M = penningmängden, P = prisnivån (fix). Vi vet nu vad som bestämmer reala utbudet på pengar. Eftersom utbudet bestäms av H, C/D och R/D så beror inte utbudet på räntan → vertikal utbudskurva. Men för att veta vad räntan blir måste vi förstå hur efterfrågan på pengar ser ut.

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.9 Efterfrågan på pengar Alternativkostnaden för att hålla pengar är den ränta du skulle ha fått om du i stället placerat i räntebärande tillgångar. –Antag att räntan är 10 procent och du har 100 euro i plånboken. Om du köper en obligation (”bond”) har du 110 euro efter ett år, men i plånboken är det fortfarande 100 euro. Ju högre ränta desto mer ”förlorar” du på att ha pengar i plånboken. Så det finns en kostnad att hålla pengar. Vad är det då som gör att vi ändå har pengar i plånboken?

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.10 Fördelar med att hålla pengar 1: 1.Transaktionsmotivet –Vi håller pengar nu för att kunna spendera senare. (Tänk på pengars funktioner: som betalningsmedel och som värdebevarare). –Vi efterfrågar alltså pengar för att de underlättar handel. Ju större transaktioner desto mer pengar efterfrågas. Vi approximerar värdet av alla transaktioner med Y, eftersom värdet av transaktioner hänger tätt ihop med Y. Vi antar därför att högre inkomst Y leder till ökad efterfråga på pengar.

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.11 Fördelar med att hålla pengar 2: 2.Försiktighetsmotivet –Ni håller pengar i plånboken för att möta oförutsägbara utgifter Ju större och fler transaktioner (vilket hänger tätt ihop med ökat Y) desto större sannolikhet att ni behöver pengar till oförutsägbara utgifter. 3.Tillgångsmotivet –Folk ogillar risk –“Lägg inte alla ägg i samma korg” IT-aktier ger ofta hög avkastning men har hög risk. Pengar ger låg avkastning men har låg risk. Beror på alternativkostnaden (räntan)

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.12 Efterfrågan på pengar: Slutsatser Efterfrågan på pengar är efterfrågan på real penningbalans (M/P). Efterfrågan beror av: –Räntan (nominella), alltså alternativkostnaden för att hålla pengar. Ju högre ränta desto mer tjänar ni på att ta pengarna ur plånboken och köpa obligationer i stället. –Inkomsten (real) Y. Ju rikare ni blir, desto mer handlar ni och desto mer pengar efterfrågar ni.

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.13 Efterfrågan på penningmarknaden M/P räntan LL Ju högre ränta (alternativ- kostnad) desto lägre efterfråga på pengar. Vi rör oss utefter kurvan. Men inkomsten Y påverkar också efterfrågan! Eftersom Y inte finns i diagrammet leder en förändring i Y till ett skift i LL-kurvan.

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.14 Jämvikt på penningmarknaden M/P räntan LL Vi vet nu vad som bestämmer utbudet och efterfrågan på pengar. Därför vet vi vad som bestämmer räntan i ekonomin. Om penningmängden är L 0 nås jämvikt (utbud = efterfrågan) vid räntan r 0. L0L0 r0r0 Tack vare den här modellen kan vi se vad som händer med räntan när olika saker förändras. Men först ska vi förstå varför vi ekonomin dras till jämvikten…

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.15 Hur når marknaden sin jämvikt? M/P räntan LL L0L0 r0r0 Om räntan sätts lägre än vid marknadsjämvikten – till exempel vid r 1 r1r1 så är efterfrågan större än utbudet (avståndet AB). AB Detta efterfrågeöverskott innebär ett utbudsöverskott av räntebärande papper. Och därför måste banken höja avkastningen på dessa för att locka fler att köpa räntebärande papper.

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.16 Vad händer om CB ökar utbudet? M/P räntan LL Vid penningmängden L 0 blir räntan r 0. Om CB nu ökar penningmängden (Hur? Se 4.7) till L 1 så sjunker räntan till r 1. L0L0 r0r0 L1L1 r1r1

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 4.17 Vad händer om inkomsten minskar? M/P räntan LL Vid penningmängden L 0 och efterfrågan LL blir räntan r 0. Antag att staten minskar G. Vi vet från tidigare analys av varumarknaden att detta minskar AD, vilket minskar Y. Minskat Y leder till minskad efterfråga på pengar. LL skiftar inåt till LL 1 ! Räntan går ner till r 1. L0L0 r0r0 r1r1 LL 1