Is-daryeelid Noolaha il-maqabato ah ee lo yaqaano fayruus iyo bakteeriya? Hargab/durey Qumanxannuun Hurgunga dhegaha Hurgunga sambabaha Shubaan Sidee ayaa.

En presentation över ämnet: "Is-daryeelid Noolaha il-maqabato ah ee lo yaqaano fayruus iyo bakteeriya? Hargab/durey Qumanxannuun Hurgunga dhegaha Hurgunga sambabaha Shubaan Sidee ayaa."— Presentationens avskrift:

1 Is-daryeelid Noolaha il-maqabato ah ee lo yaqaano fayruus iyo bakteeriya? Hargab/durey Qumanxannuun Hurgunga dhegaha Hurgunga sambabaha Shubaan Sidee ayaa isaga ilaalinayaa cuduurada lays qaadsiiyo Caabuqa ku daca duleelada ku yaala sanka hareerihiisa ama suneyasha korkooda Egenvård Virus eller bakterier? Förkylning Halsfluss Öroninflammation Bihåleinflammation Lunginflammation Influensa Diarré Hur jag undviker smitta Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

2 Fayruus Fayruus waa noole il-maqabato ah, infeekshanka ugu caadiyeeysan uu fayruuska keeno waa hargabka/dureyga. Bakteeriyadu Bakteeriyadu waa noole il-maqabato ah oo ka kooban hal unug oo keli ah, meel kastana waa laga heli karaa. Inteeda badaani wey wanaagsan yihiin, laakinse qaar kalena waa lagu xannuunsada. Fayruus Fayruus waa noole il-maqabato ah, infeekshanka ugu caadiyeeysan uu fayruuska keeno waa hargabka/dureyga. Bakteeriyadu Bakteeriyadu waa noole il-maqabato ah oo ka kooban hal unug oo keli ah, meel kastana waa laga heli karaa. Inteeda badaani wey wanaagsan yihiin, laakinse qaar kalena waa lagu xannuunsada. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

3 Fayruus ama bakteeriyada?
Bakteeriyada waa la daawayn karaa Cudurrada fayruusyada keenaan ma jirto daawayn waxtar leh Virus och bakterier Bakterier går att bota Virus går inte att bota Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

4 Ma fayruus baa mise waa bakteeriya?
Dhakhtarka ama kalkaaliyaha caafimmadka waxey badi ahaan bukaanku ka qaadaan shaybaar sidii ay u shaacbixiyaan, haddii xannuunku u sababay fayruus ama bakteeriya. Shaybaarka fayruuska markaaba jawaabta waa la heli karaa. Haddiise lo diro abuuris jawaabtu waxey qaadan kartaa dhowr cisho waxaa lagu ogaan karaa antibiotic ku habobon bakteeriyada. Är det virus eller bakterie ? Läkaren eller sjuksköterskan tar ofta ett prov för att se om det är virus eller bakterie. På virusprovet får du svar direkt, på odlingen får du vänta några dagar eftersom man vill se vilken bakterie det är för att kunna ge rätt antibiotika. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

5 Faafinta Fayruusyada iyo bakteeriyada waxay badi ahaan ku faafaan iyagoo hawada adeegsada ama waxyaallo yaryar. ögon öron mun könsorgan stjärt näsa Jirka waxay ka soo galaan duleelada yaryar ama meelaha ka dhaawacan. Spridning Virus och bakterier sprids främst genom små droppar i luften eller på föremål. De kommer in i kroppen genom dess öppningar eller genom öppna sår i huden. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

6 Antibioticada way baabiisa bakteeriyada waayo
waxay yihiin unugyadeeda – laakin waxba kama tari karto fayruuska waayo waxaa uu ku jira unugyada dhexdiisa. Waa muhiim in aad qaadato dawaada sida hadba takhtarka kula taliyay, haddii kale waxtarkeeda ayaa hoos u dhacaysa. Haddii aad qaadashada antibioticada aad badsato, waxaa dhici karto in goor dambe aysan waxba ku tarin haddii aad xannuunsato. Antibiotika förstör bakterier eftersom de är egna celler - men verkar inte mot virus eftersom de sitter inuti andra celler Det är viktigt att ta medicinen under så lång tid som läkaren sagt - annars kanske den inte hjälper. Tar du antibiotika ofta kan bakterierna bli resistenta. Då hjälper inte medicinen Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

7 Hargabaka/dureyga Sidee la dareema? Daawayn
Daal, duuf, dhuunxannuun, xumad/qandho. Daawayn Hargabka waxaa keena fayruus, antibioticaduna ma daawayn karto. Waxaa se jira siyaabo badan oo laysa´ga daawayn karo hargabka. Maxaa ugu wacan? 400 oo fayruus kala duwan ah ayaa hargabka keeni karo. Förkylning Hur känns det? Trötthet, snuva, halsont, feberBehandling Eftersom förkylning beror på virus hjälper inte antibiotika och det finns nästan lika många sätt att bota och förhindra förkylning som det finns människor. Vad beror det på? Virus. 400 olika virus kan orsaka förkylning. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

8 Qumanxannuun Cunaxannuun Liqitaanka oo ku dhiba
tungan Cunaxannuun Liqitaanka oo ku dhiba Dhibicyo cad-cad oo qanjaha lagu arko iyo neef ur leh Xumad badan Halsfluss Hur känns det? Ont i halsen Svårt att svälja Vita prickar i halsen och dålig andedräkt Hög feber Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

9 Maxa ugu wacan? Waxaa kenta bakteeriya loo yaqaano (stretokocker)
oo wax yeeli kartaa kelyaha iyo wadnaha. Daawayn U tag dhakhtar Vad beror det på? Bakterier (streptokocker) som kan skada njurar och hjärta. Behandling? Gå till läkare Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

10 Hurgunga dhegaha Daawayn: Haddi uu ku ladnaan Sidee la dareema?
Dhegta oo ku xannuunta, xumad, maqalxumaan, dhegta oo ku daboolanta, dheecaan ka yimaada dhegta. Maxay tahay sababtu? Inta badan wa bakteeriya ku dhacda qofka oo markiisi horeba hargab fayruus keeney qabey. Öroninflammation Hur känns det? Ont i örat, feber, försämrad hörsel, lock för örat, var i hörselgången Vad beror det på? Bakterieangrepp ofta i samband med virusinfektion såsom förkylning. Behandling: Antibiotika vid behov, vanligtvis efter ett par dagar om det inte skett en förbättring. Daawayn: Haddi uu ku ladnaan Waayo dhowr cisho waxaa lagu daawayn karaa antibiotic. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

11 Caabuqa ku daca duleelada ku yaala sanka hareerihiisa ama suneyasha korkooda (sinusit)
Sidee la dareemi kara? Xanuun wajiga iyo fooda kaa qabta. Duuf adag oo huruud ama cagaar ah. Daawayn? Daawada sanka la iskaga shubo. Bihåleinflammation (sinusit) Hur känns det? Ont i ansiktet och pannan. Tjock, gul eller grön snuva. Vad beror det på? Bakterier Behandling? Näsdroppar. antibiotika Maxay tahay sababtu? Bakteeriya Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

12 Hurgunga sambabaha Daawayn U tag dhakhtar Hur känns det?
Hosta, snabb andning, tjockt gult eller grönt slem, ont i bröstet, dålig aptit och hög feber. Ibland kan lunginflammation komma utan feber. Daawayn U tag dhakhtar Lunginflammation Hur känns det? Hosta, snabb andning, tjockt gult eller grönt slem, ont i bröstet, dålig aptit och hög feber. Ibland kan lunginflammation komma utan feber. Vad beror det på? Behandling Gå till läkare Antingen virus el. bakterier (pneumokock). Maxa ugu wacan? Ama waa bakteeriya (pneumonkock) ama waa fayruus. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

13 Influenza Xumad sare Xaako iyo qufac qalaalan Maxaa sababaya?
Sidee la dareemi kara? Xumad sare Jirxannuun Xaako iyo qufac qalaalan Maxaa sababaya? Fayruus (intabadan xilga qaboobaha) Influensa Hur känns det? Hög feber Ont i kroppen Slem och torr hosta Vad beror det på? Virus (vanligast under vintertid) Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

14 Maxaa la sameyn kara? Iska jooji sigaarka, wuxu Cabitaan badan
Nasasho Cabitaan badan Qaado dawada xumadda jebisa, tusaale Ipren ama Alvedon Dadka da’da waaweyn ee jilicsani, wey isa sii talaali karaan Markaad seexaneyso barkimada kor uu soo qaad Duufka badan waxaa yarayn karaan daawada sanka lagu buufiyo Dhuunxannuunka waxaa lagu yarayn karaa cabitaan kuleel. Iska jooji sigaarka, wuxu waxyeela mariinada neefsahada Shan malmmod ka dib dhakhtar uu tag Vad ska man göra? Vila Dricka mycket Ta febernedsättande medicin t. ex. Ipren eller Alvedon. Äldre och svaga kan vaccinera sig i förväg. Sov med huvudet högt Snuva lindras med nässpray Halsont lindras med varm dryck. Undvik rökning, det irriterar slemhinnorna i luftvägarna. Efter 5 dagar gå till läkare Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

15 Shubanka Maxaa sababa? Sidee la dareemi kara?
Waxaa keena fayruus ama bakteeriya Sidee la dareemi kara? Rabitaankta cuntada oo hoos u dhacda, lallabo, matag, caloolxannuun, mararka qaarkoodna qandho. Diarré Vad beror det på? Orsakas av virus eller bakterie. Hur känns det? Ger aptitlöshet, illamående, kräkning, magsmärtor, ibland feber. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

16 Shuban Daaweyn Diarré Shubanku inta badan waxaa uu qaata hal toddobaad, waxaa muhiim ah in aad cabitaanka badsato. Dhakhtar uu tag, haddii aad isku aragto saxaro dhiig leh, saxaro xab hurudi la socoto, haddii cabitaanku kugu adkaado, haddii dheecaanka jirkaaka u hoos u dhaco (kaadi yar oo maddoow) caajis ama shubmid todobaad ah. Shubanka badi ahaan laguna daweeyo antibiotic, marka qaarkood waxaa la siiya wax biyo ku bedel ah. Diarré Behandling Diarré går oftast över inom 1 vecka, det är viktigt att dricka mycket. Uppsök läkare vid blodig diarré, diarré med gult slem, svårt att dricka, vätskebrist (lite & mörk urin), slöhet eller om diarrén varar i mer än 1-2 veckor. Diarré behandlas mycket sällan med antibiotika. Ibland kan vätske-ersättning ges. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

17 Sidee la isaga ilaaliya isqaadsiinta?
Gacmaha iska dhaq Khudradda iyo miraha oo dhan biyo ku dhaq Marka aad cuntada soo iibsato, isla markaaba kari ama qaboojiyaha ku rid. Hiliba iyo khudradda weel kala duwan ku kari, hilibka aad isaga kari. Isticmaal waraaqaha lagu duufsado ee mar qudha la isticmaalo Hur undviks smitta? Tvätta händerna Använd engångsnäsdukar Skölj frukt och grönsaker noga. Laga till eller kyl mat direkt efter att de tagits hem. Laga kött och grönsaker på olika ställen och använd olika redskap, kött ska vara ordentligt genomstekt. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….

18 Haddii aad xannuunsato...
Cabitaanka badso, isk ilaali sigaarka iyo khamriga. Guriga joog si aanad uu faafin cudurka. Hore ayaad uu bogsaneysa, haddii aad nasato Haddii aad uu baahato qaado dawada xumadda jebisa amma xannuunka yareysa sida Alvedon. Haddii aad ladnaan weydo ama ay wax kugu soo kordhaan u tag rugta daryeel- caafimaadeedka. Om du blivit sjuk… Drick mycket, undvik tobak och alkohol. Stanna hemma så att du inte smittar andra. Underlätta tillfrisknandet genom att vila. Ta febernedsättande eller smärtstillande medicin om du behöver (t.ex. Alvedon). Har symtomen inte försvunnit eller förvärrats efter några dagar uppsök din vårdcentral. Effektivare samhälls- och hälsokommunikation för nyanlända i Dalarna. Ett projekt med Dalakommunerna i samverkan med…….