Penningpolitik med inflationsmål

En presentation över ämnet: "Penningpolitik med inflationsmål"— Presentationens avskrift:

1 Penningpolitik med inflationsmål

2 Stabiliseringspolitik
Finanspolitik Penningpolitik Riksdagen Statsbudgeten Offentliga utgifter Riksbanken Reporäntan Inflationen max 2% Gemensam uppgift: Att stabilisera över konjunkturcykler. Att dämpa inflation och arbetslöshet.

3 Keynesianismen 1930-tal Resultat av börskraschen 1929
Fokuserar på finanspolitiken som ska vara kontracyklisk dvs expansiv i lågkonjunktur och åtstramande i högkonjunktur. I djup recession, när inflationen är noll eller tom negativ. Är penningpolitiken och räntevapnet inte så effektiv.

4 Resultat av keynesiansk politik
Stor offentlig sektor Om skatteintäkterna inte täcker de offentliga utgifterna leder det till budgetunderskott, statsskulden ökar. Högt skattetryck Skatteplanering

5 Phillipskurvan - studerar löneförändring och arbetslöshet
Phillipskurvan i USA Argument för keynesiansk politik Negativt samband mellan inflation och arbetslöshet Politik: ”Välj en punkt”; lägre arbetslöshet med högre inflation

6 Milton Friedman och monetarismen 1968
Penningpolitiken kan inte åstadkomma permanent lägre arbetslöshet genom högre inflation. Den långsiktiga effekten blir oförändrad arbetslöshet och högre inflation. Penningpolitiken bör inriktas på att begränsa inflationen, monetarism. 1970-talets ”stagflation” visade att inflationen och arbetslösheten kan vara höga samtidigt Phillipskurvan ”brakade samman” Bekräftelse av Friedmans slutsatser

7 Phillipskurvans sammanbrott, 1970-tal
Phillipskurva i USA Phillipskurva i USA

8 Hur från man kontroll över inflationen?
Senare forskning: ”Trovärdighet i penningpolitiken” Hur åstadkomma trovärdighet? Politiker siktar på att bli omvalda. Det kan finnas stor frestelse att ”gasa på” före ett val Självständig centralbank en lösning

9 Inflationsmål införs 15 januari 1993
Prisstabilitet slutligt mål för penningpolitiken Rörlig växelkurs (fr.o.m ) Ett uttalat prisstabilitetsmål Inflationsmål: Konsumentprisindex (KPI) ska öka med 2 procent per år från 1995 9

10 Varför ett prisstabilitetsmål?
Inflation gör pengarnas funktion sämre Hög och variabel inflation ökar osäkerheten – hämmar investeringar Hög inflation ger en okontrollerad omfördelning av inkomst och förmögenhet Kostnader för att pressa ned inflationen. 10

11 Varför just 2 procent? Säkerhetsmarginal för mätfel
Vanligt inflationsmål i omvärlden Minskar risken för deflation – problem med negativa räntor 11

12 KPI-inflation och historiska medelvärden Årlig procentuell förändring
Källor: SCB och Riksbanken