Självdestruktivt beteende Anne-Liis von Knorring Professor/Överläkare.

En presentation över ämnet: "Självdestruktivt beteende Anne-Liis von Knorring Professor/Överläkare."— Presentationens avskrift:

1 Självdestruktivt beteende Anne-Liis von Knorring Professor/Överläkare

2 Hur vanligt är självskadande beteende? BUP, soc, ungd mott, barnakut, vårdcentral 1.2 - 1.3 % Ungdomshem (SiS)33 % 198819972002 Socialstyrelsen 2003 Slutenvård

3 Hur vanligt är självskadande beteende? Procent av ungdomar 7 Sverige (Marklund 2001) 7 11 3 England (Hawton 2002) 11 3 10 3 Norge (Ystgaard 2003) 10 3 112 Australien (DeLeo 2004) 112

4 Självskadande Beteende i Kommunen % BUP49 Skolhälsovård26 Socialtjänst14 Barnmedicin 5 Ungdomsmottagning 4 Vårdcentral 2 15 % pojkar Socialstyrelsen 2003

5 De som skär sig  Arg på sig själv  Lindra något som känns hemskt  Straffa sig själv  Minska ångest  Impuls att skada sig  Nedstämd Rodham et al 2004

6 Självskadande Beteende Skolgång % Regelbunden44 Ökad skolfrånvaro24 Mkt stor skolfrånvaro17 Inte alls i skolan 4 Goda resultat25 Medelgoda resultat27 Svaga resultat26 Socialstyrelsen 2003

7 Självskadande Beteende Familj % Båda föräldrarna40 En förälder50 Familjehem/institution 5 Rötter i andra länder22 Adopterad 4 Förälder har psykiska/sociala problem40 Socialstyrelsen 2003

8 Deliberate Self Harm - Risk Factors  Smokes, use of other drugs  High alcohol consumption, often drunk  Unsatisfactory diet (low consumption of vegetables, fruits and fish)  Physically or sexually abused, bullied  Problems with the police  Single, chronically ill, unemployed parent  Self harm in peers or family members Hawton et al 2002, Ayton et al 2003

9 Självskadande Beteende % Mobbad37 Psykisk misshandel33 Sexuella övergrepp27 Fysisk misshandel24 Socialstyrelsen 2003

10

11

12 Upprepat Självskadande Beteende  Samvarierar med s-försök (Rosenthal 1972, Hawton 2003)  Ökar risk för självmord (Hawton 1999, Zahl 2004)  Få kommer till sjukvård (Rossow 1994, Hawton 2002 )  Epidemiska proportioner (Hawton 2002, Patton 1997)

13 Dead in Suicide (%) years follow-up p e r c e n t one episode of self harm several episodes of self harm Zahl et al 2004

14 SUICIDE ATTEMPT 16 - 17 year olds, N = 2286 Boys(%) Girls(%)Total(%) Self-screening 2. 5 7. 5 5. 2 Interview 1. 6 4. 8 3. 3 ≥ 2 attempts 0. 3 1. 9 1.2 Olsson & von Knorring 2002

15 Age of first suicide attempt years Number Olsson & von Knorring 2002

16 Deliberate Self Harm Males Females years n u m b e r Hawtorn et al 2003

17 Lifetime Suicide Attempt boys (%)girls (%) boys (%)girls (%) Mood Disorders 94 88 bipolar 35 19 major depression 53 69 Comorbidity 89 60 alcohol abuse 30 12 conduct disorder 53 15 anxiety disorder 24 31 No Disorder 0 2 Olsson & von Knorring 2002

18 16-17 year olds matched Suicidal+Depr Depr. non-s No Depr. Suicidal+Depr Depr. non-s No Depr. Alcohol Abuse22* 12* 6 Drug Abuse 8** 1 1 Tobacco55*** 36** 21 Panic Disorder11** 1 1 Olsson & von Knorring 2002

19

20 Deliberate Self Harm - Risk Factors  Depressed  Impulsive  Low self-esteem  Worried over sexual orientation Hawton et al 2002, Ayton et al 2003

21 Självskadande Beteende Symtom % Deprimerad61 Ångest54 Impulsiv27 Ätstörning26 Missbruk11 Socialstyrelsen 2003

22 Självskadande Beteende på Ungdomshem  Mer impulsiva  Mer drogmissbruk  Mer fysisk misshandel  Mer sexuella övergrepp Socialstyrelsen 2003

23 Självskadande Beteende HÖkning under senare år HFysiska skadorna är lindriga HFör några är det självskadande beteendet kortvarigt HUtsatta för allvarlig kränkning HHög förekomst på SiS institution