Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys

En presentation över ämnet: "Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys"— Presentationens avskrift:

1 Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
Cost-Benefit Analysis Ett beslutsunderlag som syftar till att belysa nytta av och kostnader för en åtgärd för alla medborgare i ett samhälle Hur gör man för att fatta goda beslut i offentlig sektor? Beslutsunderlag inte -algoritm

2 Hur ska beslutsunderlaget struktureras?
1.Vilka personers nytta och kostnad ska räknas? 2. Identifiera åtgärdens konsekvenser (identifiering)! 3. Beräkna åtgärdens effekter under hela dess livslängd (kvantifiering)! 4. Beräkna ett penningvärde för alla effekter (värdering)! 5. Diskontera nytta och kostnad och beräkna ett nuvärde för varje projekt (diskontering till NNV)! 6. Genomför en känslighetsanalys och ge rekommendationer! Notera individperspektivet. Vilken är vår definition av ’samhälle’? Miljöpolitik. Exempel vägbygge. Uppstår effekter av den tänkta åtgärden eller skulle de ha uppstått ändå? T ex trafiktillväxt. Kvantifiering kräver hjälp av andra! Vi återkommer till att man kan använda konkurrenspriser! När marknader saknas måste man indirekta väga undersöka vad som sker. Definiera nnv – formeln. Också NNV=NV(B)-NV©

3 Kaldor-Hicks kriteriet
Genomför en åtgärd om de som tjänar på den i princip skulle kunna kompensera förlorarna och ändå ha det bättre än om ingenting görs. Motiv: Alla får del av förtjänsten i det långa loppet. Den som förlorar en gång kan vinna en annan. Praktiskt: Det räcker med att beräkna summan av plus- och minuseffekter.

4 Att mäta nytta och kostnad
Summan av betalningsvilja från alla som berörs mäter nyttan av en åtgärd. Kostnaden för en åtgärd mäts i termer av den nytta som går förlorad när resurser används här i stället för någon annanstans; kallas alternativkostnaden.

5 Samhällsekonomiska intäkter
Antag ökad konsumtion till följd av det genomförda projektet En samhällsekonomisk kalkyl utgår från de berörda personernas egen uppfattning av effekterna av en investering. Värdet av konsumtionsökningen bestäms alltså av konsumenternas betalningsvilja.

6 Att mäta betalningsvilja
På en perfekt fungerande marknad mäts betalningsviljan med hjälp av marknadens efterfrågekurva. Konsumentöverskott: Skillnaden mellan betalningsvilja och faktisk betalning. För nyttigheter som hålls tillgängliga utan avgift utgörs betalningsviljan av hela ytan under efterfrågekurvan.

7 Kvantitets förändringar
…som inte påverkar priset - Utgå från marknadspriset (Obs utbuds- resp efterfrågeöverskott ger över- resp undervärdering) ...som påverkar priset - Ta även hänsyn till förändringar av konsumentöverskott.

8 Konsumentöverskottets förändring när priset varierar.
C B Efterfrågan Pris p* p1 q* q Kvantitet

9 Samhällsekonomiska kostnader
Antag att vårt projekt köper en insatsvara eller utnyttjar arbetskraft, kapital eller mark. Avgörande fråga; Vad är alternativkostnaden Vad händer om vi inte utnyttjar produktionsresursen

10 Pris opåverkat Ex insatsvara;
om P=MCSAM (konk, ej skatt, ej ext eff..) Så visar priset alternativkostnaden Om P skilt från MC Två fall Trängs annan produktion undan eller ej

11 Exempel: negativ extern effekt
Vid undanträngning görs inga ytterligare utsläpp. Det uppstår ingen mer kostnad än förlusten av nytta den gör i sin tidigare produktion. (som är p) MCSAM MC S P

12 Producentöverskottets förändring när priset varierar.
Utbud c b Pris p1 p* a q* q1 Kvantitet Producent-överskott

13 Tull, Arbetslösa mm Vid köp från utländska företag utgå från projektets betalning till utlandet (tullen betalas av ftg till stat) Arbetskraft; För sysselsatta eller om arbete finns LÖN (inkl alla skatter!!) Arbetslösa – alternativkostnad noll?? (Åtminstone 1 år)

14 Kommunen bygger en fabrik som tillverkar filtar
Nyttan mäts som antalet tillverkade filtar multiplicerat med konsumenternas nytta av de extra filtarna. (Jmf stor – liten förändr) Ställs mot kostnaden för bygga fabriken.

15 Kommunen förbättrar en väg
Nyttan mäts som lägre transportkostnader för den som utnyttjar vägen (rörl kostn, tid, olyckor, miljö..) Ställs mot kostnaden för att bygga vägen. (resursåtgång!!)

16 Ex; vägförbättring och transportföretag
d c Nytt utbud Efterfrågan Utbud Pris p0 a b q q Kvantitet

17 Ex; vägförbättring och transportföretag, P ner
Nytt utbud Efterfrågan Utbud Pris p0 p1 d e q2 q0 q Kvantitet

18 Hantering av skatter Problem 1: Ska man använda pris inklusive eller exklusive skatt? Tumregel; räkna i ’konsumentpriser’. Problem 2: Skatter snedvrider relativpriset mellan beskattade och låg- eller obeskattade nyttigheter, fr.a. arbete vs. fritid. Tumregel; räkna med att en skattekrona ’kostar’ mer än en krona!

19 Sunk Cost En gjord investering som inte kan göras ogjord
Investeringen har ingen alternativ användning Ex Hallandsås, skola som läggs ner

20 Transfereringar Transfereringar i sig påverkar ej CBA:n
är överföringar mellan olika grupper i samhället, OBS dess snedvridande effekter uppkommer både på cost o benefitsidan Ex en tidigare arbetslös blir anställd

21 Diskontering Om B o C inträffar vid olika tidpunkter diskontera till nuvärde Ju högre diskonteringsränta desto mindre hänsyn till framtida effekter Valet av diskonteringsränta kan påverka rangordningen mellan olika projekt

22 Osäkerhet Kan hanteras på åtminstone två sätt.
Känslighetsanalyser; hur påverkas kalkylresultatet av variationer i parameterantaganden? Riskkostnad; diskonteringsräntan kan behöva öka med en komponent som tar hänsyn till att framtiden är osäker. Ger större tyngd åt ’nära’ effekter.

23 Effekter som inte kan kvantifieras eller värderas
Kalkylen tvingar fram en strukturering av beslutsproblemet; Exempelvis måste alternativen klargöras. Man kan försöka kvantifiera, även om man inte kan värdera; Ger förståelse för vad som är stort eller smått. Värderade effekter kan adderas och ställas mot övriga effekter. Reducerar problemets dimensionalitet.