RETTS 2013 Skåne V 1.0 130211 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211.

En presentation över ämnet: "RETTS 2013 Skåne V 1.0 130211 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211."— Presentationens avskrift:

1 RETTS 2013 Skåne V RETTS Skåne v

2 RETTS 2013 Skåne Anvisningar
RETTS Skåne v

3 RETTS 2013 Skåne Anvisningar
RETTS Skåne v

4 RETTS 2013 Skåne Anvisningar
RETTS Skåne v

5 Prioritering vid vissa tillstånd (1)
RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (1) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patient med primär (Addisons sjukdom) eller sekundär binjurebarksvikt skall alltid prioriteras till RÖD om sökorsaken är infektion, diarré, kräkning eller att patienten ej kunna ta sitt cortison av någon anledning. Patient som är immunosupprimerad dvs. har cytostatika-, kortison- eller annan immunosuprimerande behandling eller har annan känd immunbrist, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid central eller perifer infektionsrelaterad sökorsak. Se ESS 51 för ovanstående tillstånd RETTS Skåne v

6 Prioritering vid vissa tillstånd (2)
RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (2) Det är av största vikt att nedanstående tillstånd detekteras och noteras på akutjournalen. Patienter med AK-beh eller blödningsbenägenhet d.v.s. som behandlas med: Waran ® eller annan po koagulationshämmare t.ex. Pradaxa ® (dabigratan), Xarelto ® (rivaroxaban), eller Eliquis ® (apixaban) alternativt, LMWH (lågmolekylärt Heparin t.ex. Fragmin®, Innohep ®, eller Klexane®) ASA i kombination med annan po trombocytaggregations-hämmare tex.Plavix ® Brillique ® eller Effient ® med flera, alternativt har ökad blödningsbenägenhet av annan orsak, skall alltid prioriteras till lägst ORANGE vid sökorsak relaterat till blödning, trauma, bortfall, huvudvärk, akut påkommen smärta i buk eller thorax/bröst. RETTS Skåne v

7 Prioritering vid vissa tillstånd (3)
RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prioritering vid vissa tillstånd (3) Vid trauma används ESS 39 för ställningstagande till om sjukhuset skall förvarnas. RETTS Akutjournal förs på sedvanligt sätt. Om patienten inte blir röd eller orange enligt ESS 39 görs därefter fortsatt triagering enligt det trauama-ESS som är mest tillämpligt. RETTS Skåne v

8 Prehospitala processåtgärder
RETTS 2013 Skåne Anvisningar Prehospitala processåtgärder Processåtgärderna prehospitalt styrs generellt av Region Skånes Prehospitala Centrums (RSPC) Guidelines. I detta dokument återfinns således ej alla prehospitala processåtgärder. Guidelines återfinns på RSPCs hemsida RETTS Skåne v

9 RETTS 2013 Skåne Anvisningar
Prehospitalt EKG Principer för och på vilka ESS EKG skall tas framgår av RSPC Direktiv76. Generellt gäller att EKG tas på samma indikation prehospitalt som på akutmottagningen om patienten inte förs till akutmottagningen. I de fall patienten förs till akutmottagningen tas EKG om hög risk för hjärtsjukdom eller om tidsvinst görs till definitiv vård. Rytmregistrering i form händelseresumé och EKG skall skrivas ut och lämnas hos den vårdgivare som tar som tar emot patienten. RETTS Skåne v

10 Kontaktorsaker i bokstavsordning (1)
RETTS Skåne v

11 Kontaktorsaker i bokstavsordning (2)
RETTS Skåne v

12 Kontaktorsaker Grupperade (1)
RETTS Skåne v

13 Kontaktorsaker grupperade (2)
RETTS Skåne v

14 Kontaktorsaker grupperade (3)
RETTS Skåne v

15 RETTS - Onormal hjärtrytm R00 - Förmaksflimmer I48.9 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Onormal hjärtrytm är ett symtom som kan vara orsakat av allvarliga arytmier som endast fångas intermittent. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om bakomliggande krampsjukdom, kan behöva en annan och mer skyndsam handläggning. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de händelser som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Vid nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer (patienten vet oftast detta) visa EKG för läkare för att ta ställning till elkonvertering, kompletterande undersökning och notera alltid debuttid. - Multipla syncope Dyspne Bröstsmärta - Enstaka syncope - Nydebuterat eller recidiverande förmaksflimmer -Inga syncope Triageåtgärd: EKG Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla Processåtgärd hospitalt: Svält ml Ringer Acetat till patienter som skall eller sannolikt kommer att elkonverteras. PK-INR på patienter med Waranbehandling. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

16 2. RETTS Högt blodtryck R03.0 Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak)
Faktaruta somatik Patienter som kommer med högt blodtryck är ofta remisspatienter men det är även ett vanligt undersökningsfynd i akutvårdkedjan, speciellt vid första mätningen. Ett högt mätvärde behöver dock INTE vara hypertoni utan kan vara fysiologisk p.g.a. patienten har en hög cardiac output och vasokonstriktion på grund av stresspådrag. Om högt blodtryck däremot är associerat med cerebrala symtom och/eller kardiella symtom skall högt blodtryck värderas som ett möjligt alarmtecken och handläggas därefter. Om patienten på uristicka inte har proteinuri så är det höga blodtrycket sannolikt tillfälligt. Vid misstanke om malign hypertoni, ett tillstånd som är ovanligt, skall patienten handläggas mer skyndsamt och alltid skrivas in på sjukhus. Malign hypertoni går alltid med proteinuri, fundus hypertonicus III och hypertensiv encephalopati (påverkat sensorium). Lågt blodtryck, systoliskt < 90 mmHg, kan däremot vara tecken på allvarlig sjukdom och fångas via vitalparametrarna. Om patienten söker för isolerat lågt blodtryck, dvs utan andra symtom som syncope, dyspne, frossa, feber etc. så är detta inget alarmsymtom så länge SBT är > 90 mmHg. Vid lågt BT skall BT alltid mätas i båda armarna. 2. RETTS Högt blodtryck R03.0 Lågt blodtryck R03.1 (som sökorsak) - Akut sensoriska eller motoriska CNS symtom - RLS >/= 2 med SBT >240 och/eller DBT >/=140mmHg - DBT >140 - DBT > 120 (upprepade mätningar) - Inget av ovanstående EKG Rekommenderad processåtgärd hospitalt: BT på gul och grön prio varje timma. U-prot på gul, orange och röd prio. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

17 Postoperativ tonsillblödning R04.1
3. RETTS Hemoptys/blodhosta R04.2 Näsblödning R04.0 Postoperativ tonsillblödning R04.1 Fakatruta soamtik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Blodhosta/hemoptys skall alltid tas på allvar eftersom man vid upprepade tillfällen av hemoptys måste utesluta bakomliggande malign sjukdom. Vid vissa lungödem och vid lungemboli/lunginfarkt kan hemoptys förekomma men är relativt ovanligt och utgör inget kardinalsymtom. Hemoptys förekommer också vid AK-beh och vanlig benign hosta. Därför är det extra viktigt att man hos patienter med synlig blödning om det finns risk för ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Hb gränserna är satta som vägledning och har ingen vetenskaplig grund utan baseras på hur akut transfusionsbehov patienten kan tänkas ha. Ofta ger vitalparametrarna utslag vid riktigt låga Hb och då faller prioritetsgruppen ut där. Vid postoperativ tonsillblödning, som ofta är av intermittent typ, kan stora och livshotande tillstånd uppstå akut. Ofta är det hotande luftväg som komplicerar tillståndet. Dödsfall har rapporterats. En postoperativ tonsillblödning kan därför ALDRIG triageras lägre än Orange. Blödning definieras: Liten blödning Mer saliv än blod Medelstor blödning Mer blod än saliv Stor blödning Blod rinner från näsa och/eller mun - Hb <70 - Pågående stor okontrollerad blödning Pågående medelstor/multipla näsblödning/ar Stora hemoptyser Hb <90 AK-beh eller blödningsbenägenhet* Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar - Intermittent färsk näsblödning Icke färsk näsblödning Enstaka hemoptyser Triageåtgärd: Hb Rekommenderad processåtgärd hospitalt: Röd+Orange blodgrupp och bastest . PK+APTT på patient med AK-beh. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

18 - Dyspné/andningsbesvär R06.0 - Hyperventilation R06.4
4. RETTS - Dyspné/andningsbesvär R06.0 - Hyperventilation R06.4 - Bröstsmärta vid andning R07.1 Faktaruta somatik Dyspne är ett av de vanligaste symtomen hos patienter som söker akutsjukvård. Alla har inte en bakomliggande organisk orsak till dyspnén. Vid dyspne spelar därför kombinationen VP och ESS en viktig roll i handläggningen. Viktigt att komma ihåg är att patienter med kroniska lungsjukdomar ofta faller ut på vitalparametrar medan lungfriska kan ha helt normala vitalparametrar och ändå ha en allvarlig bakomliggande sjukdom. Vid ex.v. lungemboli kan vissa patienter vara förvånansvärt opåverkade i vila. Ofta är akut lungemboli kombinerat med viss tachykardi men behöver inte vara särskilt uttalad, och ibland kan nydebuterat förmaksflimmer vara associerat till lungemboli. WELLS kriterierna är de som kan användas för att scora patienter med misstänkt lungemboli. DVT, tidigare DVT och /eller lungemboli är starka riskfaktorer för lungemboli. Vid samtidig bröstsmärta och/eller syncope skall symtomet dyspné alltid betraktas som allvarligare än utan dessa symtom. Vid misstanke om dyspne och samtidig infektion kan algoritm 47 övervägas. - Samtidig svår bröstsmärta med eller utan andnings korrelation, och/eller syncope - Synlig halsvenstas - Ischemitecken på EKG+dyspne - Endast andningskorrelerad bröstsmärta I kombination med tachykardi - Bilaterala benödem - Inget av ovanstående Triageåtgärd: EKG Processåtgärd prehospitalt: EKG röd, orange och gul om misstanke om hjärtsjukdom. Övriga arytmiregistering och om arytmi EKG Processåtgärd hospitalt: TNI på röd, orange och gul prio. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

19 - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4
5. RETTS - Bröstsmärta/Bröstkorgsmärta UNS R07.4 - Nytillkommet vänstergrenblock ST-höjning - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope Faktaruta somatik Bröstsmärta är den vanligaste sökorsaken inom akutsjukvården. Ofta beskrivs bröstsmärtan som diffus och med oklar lokalisation. När började bröstsmärtan, var den andningskorrelerad, kom den vid ansträngning, kyla? Har tidigare bröstsmärta akut ändrat karaktär? Med vegetativa symtom menas blek, kallsvettig och kladdig hud samt illamående patient. Finns det riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom som tidigare kardiovaskulär sjukdom (även Claudicatio intermittens, stroke, TIA), hypertoni, rökning, diabetes, hyperlipidemi, ärftlighet? Förekomst av en eller flera riskfaktorer ökar sannolikheten för att akut koronart syndrom kan föreligga och stärker indikationen för utredning vid akut bröstsmärta. Ett normalt EKG utesluter inte akut koronart syndrom. Ett patologiskt EKG bekräftar inte akut koronart syndrom. En vanlig orsak till patologiskt EKG är att det felkopplat. Är EKG felkopplat ??? - Ischemitecken på EKG + pågående bröstsmärta - Nyligen/pågående brsm med vegetativa symtom (kallsvett,illamående) - Brsm/bröstkorgssmärta+dyspné - Brsm som kommer i vila och/eller vid ringa ansträngning - Brsm + syncope - Måttlig/lätt brsm men med normalt EKG - Riskfaktorer -Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: EKG på alla; följ Vårdprogram PHAVIS. Aktuella öppettider angionlab/ PCI se Informationsblad 80, RSPC Triageåtgärd: EKG Processåtgärd hospital EKG tas om på alla patienter som som inte haft ST-höjning prehospitalt. TNI-serie på röd, orange och gul prio.. Reevaluering: Vid återkommande eller förvärrad bröstsmärta under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

20 Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09
Faktaruta somatik Buksmärta är den vanligaste kontaktorsaken som brukar kategoriseras som ”kirurgi” inom akutvårdkedjan. Den bakomliggande orsaken kan dock vara mycket varierande, och vissa tillstånd kräver omedelbart omhändertagande men sällan akut kirurgisk åtgärd, medan andra är urakuta tillstånd. Debuten och förekomst av andra samtidiga symtom, ex.v. kräkning, hematuri, feber, frossa, diarre kan påverka handläggningen och prioriteringen. Det finns också kända riskfaktorer som kan utgöra ett stöd i bedömningen och prioriteringen av patienter med buksmärta, exempel på detta är tidigare bukkirurgi, kända gastrointestinala sjukdomar, buktrauma, känt aortaaneurysm, peritonealdialys och pyelostomikateter. Vid lågt sittande buksmärta hos fertila kvinnor skall man alltid misstänka graviditet eller postpartum, med komplikation. Se även ESS 21 6. RETTS Buksmärta/ Flanksmärta R10.4 Illamående/Kräkning R11.9 Diarré UNS A09 Smärta/svullnad ljumske - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig buksmärta på allmänpåverkad patient. - Buksmärta hos pat med känt bukaortaaneurysm - Buksmärta+PD-pat, pyelostomi eller gastric bypass - Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Buksmärta + syncope Immunosupprimerad patient Icke reponibelt, smärtande ljumskbråck Processåtgärd prehospitalt: EKG på röd och orange om misstanke om hjärt- eller aortasjukdom. Buksmärtor hos diabetiker se även ESS 49. Buksmärtor hos patient med binjurebarsksvikt se även ESS 51. - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad pat. >2 kräkningar sista 4 timmarna Upprepade tunna diarréer - Makroskopisk hematuri Processåtgärd hospitalt: TNI på röd. Leverprover på smärta ovan navelplanet. Blodstatus med CRP på gul o grön prio. Urinsticka på alla. Gravidetstest på alla fertila kvinnor. PM: följ lokalt PM för kvinnor med lågt sittande buksmärta. Stor buk: bladderscan Patient med prio högre än Gul ges vätska enligt PM Vid stensmärta: följ PM för smärtbehandling Blododling vid feber och fossa - Inget av ovanstående EKG EKG om pat har kräkts. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

21 - Symtom i anus och rektum K62.9 - GI-blödning K92.
7. RETTS - Hematemes K92.0 - Melena K92.1 - Symtom i anus och rektum K62.9 - GI-blödning K92. Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Hematemes beror oftast på blödning i ventrikel, esofagus eller övre delen av tunntarmen. Mörk/svart avföring betyder ofta blödning som pågått en tid, medan rött blod i avföringen ofta är färsk. Stora mängder blod indikerar större färsk blödning, medan små blodmängder på avföringen indikerar distal mindre blödning. Det är därför extra viktigt att man hos patienter med GI blödning särskilt efterfrågar om patienten har ökad blödningsbenägenhet. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). -Pågående hematemes eller stor melena/rectalt blod -Hb < 70 - Anamnes på större blödning rectalt eller hematemes -AK-beh eller blödningsbenägenhet* -Nyligen svalgkirurgi < 14 dagar -Hb < 90 - Svart avföring eller blod i avföringen. -Enstaka hematemes/melena. - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: : Röd+Orange blodgrupp och bastest . PK+APTT på patient med AK-beh. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

22 8. RETTS - Gulsot (ikterus) R17 - Ascites R18 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Ascites med eller utan ikterus kan förekomma vid levercirros och svår hjärtsvikt, men kan också förekomma vid en rad andra tillstånd. Viktigt vid bedömning av ascitespatienten i akutvårdkedjan är att ta reda på hur snabbt bukomfånget ökat och ev. kända bakomliggande faktorer. Vid akut påkommen ascites/ökat bukomfång skall man även kartlägga ev. buksmärta. Gulsot/ikterus kommer oftast successivt och orsakas oftast av gallvägsobstruktion eller leverinsufficiens och uppstår vid S-bilirubin > 30µmol/l. Vid akut påkommen ikterus skall intravasal hemolys misstänkas. Vid misstanke om infektion överväg algoritm 47. - Hb < 70 - Ikterus+feber >38,5º - Hb < 90 - Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Röda prover enligt RETTS på alla patienter med ikterus och/eller ascites eftersom leverstatus och PK-INR ingår. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

23 9. RETTS Kramper UNS R 56.8 Epilepsi (känd) G 40.9 Feberkramper R 56.0
Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Patient som haft aktuella (senaste dygnet) upprepade krampanfall har en ökad risk att få ytterligare ett krampanfall. Debut av epilepsi i vuxen ålder är ovanligt. Bakomliggande annan orsak bör misstänkas. Krampanfall hos patient med AK-behandling/blödningsbenägenhet har ökad risk att kramperna beror på intrakraniell blödning. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). 9. RETTS Kramper UNS R 56.8 Epilepsi (känd) G 40.9 Feberkramper R 56.0 - Patient med aktuella upprepade krampanfall - Krampanfall utan tidigare känd epilepsi - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Skalltrauma - Krampanfall och tidigare känd epilepsi - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: : Om pat tar EP- medicin sparas ett rör för läkemedelskoncentration (skickas på läkarordination). PK-INR, APTT på orange patient. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

24 Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1
10. RETTS Sensibilitetsstörning R20 Tremor R25.1 Faktaruta somatik Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 Sensibilitetsstörningar kan uppstå vid perifer nervskada men också av orsaker från CNS. Det är därför viktigt att man ställer frågor kring symtom som kan komma från CNS, ex.v. huvudvärk, kräkning och motoriska bortfall. Fråga alltid om duration (symtomstart??) Vid enbart tremor är det viktigt att fråga om missbruk, läkemedel eller tidigare neurologisk sjukdom som oftast ger vägledning om tremorns ursprung. - Plötsligt påkommen huvudvärk - Samtidig kräkning - Upprepade intermittenta bortfallsymtom med eller utan motoriksymtom - DBT >120 mmHg - Skalltrauma inom 48 h - Aktuellt missbruk (abstinens) - DBT >110 mmHg Processåtgärd prehospitalt: EKG tas på alla med sensibilitets-störning i de fall patienten inte tas till akutmottagning. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: EKG på alla med sensibiltetestörning. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

25 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Om skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Yrsel är ett vanligt symtom hos både yngre och äldre patienter. Äldre kan dock få svårt att klara sin ADL vid plötslig eller kronisk yrsel. En vanlig orsak till plötslig yrsel är sk. godartad lägesbetingad yrsel som ofta förvärras av huvudrörelse och lägesförändring av kroppen och går ofta över av sig själv. Vid lägesbetingad benign yrsel är den ofta av rotatorisk karaktär. Med akut debut menas plötsligt påkommen yrsel inom några få timmars tidsintervall från ankomst. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Vid yrsel hos äldre är det viktigt att man bedömer risken för fall och har patienten under uppsikt/tillsyn under vårdtiden. 11. RETTS - Yrsel och svindel R42 - Plötsligt påkommen huvudvärk - Kräkningar - Anamnes på syncope - AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Akut debut - Enstaka kräkning utan andra symtom - Tidigare stroke - Skalltrauma - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistreting och om arytmi EKG. EKG Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov på gul och grön. Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtryck efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! RETTS© 2013 RETTS Skåne v

26 12. RETTS Stroke I64.9 Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 RETTS© 2013
Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Stroke är en av de vanligaste frågeställningar hos patienter med neurologiska symtom som söker på akutmottagningen. Vid stroke finns ofta ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vid prioritering, diagnostik och behandling. Det är särskilt viktigt att hitta patienten tidigt i förloppet vid misstanke om hjärninfarkt men också finna de som eventuellt kan ha en blödning för ställningstagande till åtgärd. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). 12. RETTS Stroke I64.9 Neurologiskt bortfall/TIA G45.9 - Patienten uppfyller kriterier för strokelarm - Huvudvärk - Kräkningar/illamående/yrsel Trauma - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - DBT >120 mmHg - Patient med intermittenta bortfall inom 7 d Regionala kriterier för strokelarm i Skåne Symtom enligt nedan med debut de senaste 4 timmarna: medvetandepåverkan, talsvårigheter, halvsidiga neurologiska bortfallssymtom eller sväljningsbersvär. Senaste 24 timmarna: Minst två intermittenta episoder med symtom enligt ovan, eller debut av pågående symtom enligt ovan hos patient med blödningsbenägenhet. - Bortfall/stroke som ej uppfyller kriterier för strokekelarm - DBT >110 mmHg - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Rytmregistrering och om arytmi EKG. Vid strokelarm; kontakta läkare på närmsta akutmottagning för besked om destination och prioritet. EKG Processåtgärd hospitalt: Bladderscan på alla misstänkta färska stroke. Betänk ökad fallrisk och ökat omvårdnadsbehov. PK-INR, APTT på orange prio. Reevaluering: Vid återkommande symtom/bortfall under vård på akuten skall patientens symtom och tecken återigen värderas enligt algoritmen. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

27 13. RETTS Ledvärk M25.5 RETTS© 2013 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211
Faktaruta somatik Denna ESS används för engagemang i fot/handled eller proximalt därom. Den viktigaste åtgärden vid handläggning av patienter med ledvärk är kartläggningen av utbredningen, en eller flera leder, symtomdebut och duration och ev förekomst av feber/frossa samt lokal rodnad, eller allmänpåverkan. Har patienten tidigare kirurgi mot leden eller inopererad protes. Vid septisk artrit är oftast stora leder inblandade och oftast en led. Fråga om trauma i anamnesen. Vid primärt trauma mot leden använd skadealgoritm. - Feber >38,5o och frossa nu eller före inkomst Debut < 24 h och rodnad+svullen+öm led - Omöjligt att flektera/extendera - Inopererat material/protes i värkande led - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Enligt prehospital organisation RETTS© 2013 RETTS Skåne v

28 14. RETTS - Ryggsmärta M54.9 - Smärtor i bröstrygg M54.6 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Vanligaste orsaken till akut ryggvärk är muskulära besvär utan annan organisk orsak. Därför är det viktigt att tidigt sortera ut de patienter som inte behöver kompletterande utredning utan rådgivning om smärtbehandling. De som har ett uppenbart akut insjuknande skall utredas och handläggas på annat sätt. Vi upprepade och långvariga besvär i kombination med relativt opåverkad patient som saknar symtom och tecken enligt ESS 14, kan man ofta hänvisa till annan vårdnivå än akutmottagningen. Vid oklar smärtlokalisation eller kombinerat med smärta i buken/flanksmärta kan ESS 6 användas. Vid oklara smärtor som är svårlokaliserade kan ESS 5 övervägas. Med nytillkomna neurologiska bortfall menas motoriska och/eller sensoriska bortfall i extremitet (denna algoritm) som kommit eller accentuerats och som inte funnits som ett kroniskt tidigare utrett tillstånd. Vid trauma använd ESS 31. 14. RETTS - Ryggsmärta M54.9 - Smärtor i bröstrygg M54.6 - Plötslig debut med pågående smärta och allmänpåverkan - Thorakal plötsligt smärta med vegetativa symtom (kallsvett, illamående) eller syncope - Nytillkommet neurologiskt bortfall - Urinretention (urinstämma) - Feber >38,5o och frossa nu eller före inkomst - Thorakal plötslig smärta utan vegetativa symtom - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Debut/duration >12 h - Tidigare känd terapiresistent smärta - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: EKG röd och orange Processåtgärd hospitalt: Vid orange prioritet tas direkt kontakt med ortopedjouren/akutläkare om denna inte primärt handlägger patienten på akuten. Urinsticka på alla priogrupper. Bladderscan på röd/orange. . EKG RETTS© 2013 RETTS Skåne v

29 Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9
15. RETTS Smärta i extremitet M79.6 Svullnad i extremitet R22.4 Underbensödem R60.0 Ödem UNS R60.9 Extremitetsproblem Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Akut smärta i extremitet utan föregående trauma kan var ett vaskulärt insjuknande. Hos patienter med känt eller okänt förmaksflimmer kan kardiella embolier occludera extremitetskärl. Akut påkommen kall extremitet föranleder alltid kontakt med kärlkirurg (detta måste ske utan fördröjning, extremiteten är hotad !!). Vissa hematologiska sjukdomar ger också ökad risk för tromboembolism. Vid frossa och samtidig, ofta svår värk skall, nekrotiserande fasciit misstänkas och då är patienten alltid orange till diagnosen är utesluten. Dessa tillstånd är förenade med hög mortalitet (akutsjukvård direkt!!). Vid misstanke blododla direkt. Vid misstanke om DVT (djup ventrombos) använd WELLS kriterierna för klassificering. - Nytillkommen kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Feber >38,5o och frossa nu eller före inkomst Svår smärta plötslig debut - Svullnad och konsistensökning - Tidigare DVT/artäremboli - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Inopererat material/protes Processåtgärd prehospitalt: EKG tas på patient med bilateral underbenssvullnad eller nytillkommen kall extremitet i de fall patienten inte tas till akutmottagning. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: EKG tas vid bilateral underbenssvullnad eller misstänkt artäremboli (=nytillkommen kall extremitet). Analysera myoglobin och tag blododling om feber > 38,5o. Patient med blödarsjuka, kontakta ansvarig läkare för prio. Vid misstanke/remiss om DVT, följ lokal DVT rutin. EKG RETTS© 2013 RETTS Skåne v

30 Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33
16. RETTS Smärta vid vattenkastning R30 Urinretention R33 Hematuri/Blod i urinen R31 Urinproblem R39 Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. De bakomliggande faktorerna vid vattenkastningssmärta är många. Fråga efter tidigare symtom av liknande karaktär. Hematuri kan ha olika akuticitet men skall alltid föranleda ställningstagande till utredning som i de flesta fall kan ske polikliniskt. Feberanamnes är att rekommendera. -Hb <70 - Hb < 90 - Feber >38,5o och frossa nu eller före inkomst Pyelostomi Makroskopisk hematuri med AK-beh eller blödningsbenägenhet* - Makroskopisk hematuri - Buksmärtor - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på alla, urinodling på alla utom grön prio, blododling vid feber >38,5o. Bladderscan vid misstanke om urinretention. KAD vid urinretention enligt rutin. Makroskopisk hematuri: följ lokal rutin RETTS© 2013 RETTS Skåne v

31 Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) Skrotal smärta
17. RETTS Underlivsbesvär hos män (för kvinnor se ESS 21) Skrotal smärta Faktaruta somatik Orsaken kan vara epididymit som förekommer i alla åldrar men ovanligt före puberteten. Testistorsion drabbar oftast pojkar och yngre män och karaktäriseras av plötslig eller intermittent insättande ensidig, skrotal smärta med svullnad. Tidig urologkontakt är viktig/obligatorisk vid misstanke om testistorsion. - Plötslig debut och/eller intermittent skrotal smärta <48 timmar - Trauma, skrotum och kraftig smärta/ödem - Priapism/paraphimosis - Måttlig till lindrig smärta - Svullen och/eller blödande penis - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Läkarkontakt direkt vid misstanke om testistorsion. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

32 19. RETTS Huvudvärk R51 RETTS© 2013 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211
Faktaruta somatik Fråga efter skalltrauma använd ESS 30. Om misstanke om stroke/TIA byt till ESS 12 *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Åskknallshuvudvärk är ett kardinalsymtom vid subarachnoidalblödning och kan vara en mindre sk varningsblödning och skall tas på största allvar. Attackhuvudvärk innebär att huvudvärken kommer plötsligt och inte i attacker. Hos dessa patienter skall alltid subaracknoidalblödning misstänkas och uteslutas. Meningism definieras som patienten med huvudvärk, allmänpåverkad och med en relfektorisk nackstelhet vid passiv (undersökaren böjer huvudet framåt) flexion i nacken. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). 19. RETTS Huvudvärk R51 - Åskknallshuvudvärk - Meningism/nackstelhet - Plötslig yrsel - Neurologiskt bortfall och/eller kräkningar - Inoperad shunt - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Enstaka kräkning utan neurologiskt bortfall - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Ta blododling på röd och orange prio och >38,5. Om Waranbehandling tag PK-INR RETTS© 2013 RETTS Skåne v

33 svimning= medvetandeförlust med förkänning
20. RETTS Svimning/kollaps R55 Syncope R55 Faktaruta somatik Fråga efter trauma i anamnesen Definition: syncope=plötslig medvetslöshet. svimning= medvetandeförlust med förkänning Svimning är ett mycket vanligt symtom och kan bedömas enbart med anamnes och ett kliniskt status, för att avgöra om det finns en bakomliggande sjukdom. Plötslig medvetandeförlust utan föregående symtom och utan misstanke om krampsjukdom, kan behöva högre prioritet. Samtidigt är det ibland svårt att skilja svimning, syncope och arytmier från psykosomatiska symtom. Försök att anamnestiskt skilja på svimningar, dvs de med prodromalsymtom (förkänningar) och de som kommer plötsligt och där patienten vaknar upp på golvet. Patienter som haft förkänning vid svimning och kommer ihåg allt före och efter har oftast endast benign svimning och behöver oftast inte utredas om status är ua. -Multipla syncope -Enstaka syncope - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering om arytmi EKG Processåtgärd hospitalt: Ortostatiskt prov = liggande blodtryck, sen blodtrycke efter 1 och 5 minuters stående. Varning fallrisk !! EKG RETTS© 2013 RETTS Skåne v

34 Underlivsbesvär hos kvinnor Graviditet Vaginal blödning
21. RETTS Underlivsbesvär hos kvinnor Graviditet Vaginal blödning Postpartum < 30 d Faktaruta somatik Denna algoritm/ESS skiljer sig från Buksmärta ESS 6 då den skall fånga problem från retroperitoneala organ hos kvinnor. Viktigt att tänka på är att här prioriterar man också ett ofött barn hos gravida utöver själva patienten. Detta medför att RETTS med denna algoritm ger risk för mer övertriage än algoritm Nr 6. *Där ESS 6 ej används Följ lokala anvisningar kring hänvisning till förlossning eller gyn-mottagning - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Hb <70 Processåtgärd prehospitalt: Graviditet följ Vårdprogram Nytt liv på väg. Kontakta och förvarna alltid förlossningsavdelningen i aktuellt område som kan ge råd om transportdestination. Riklig blödning under graviditeten och efter förlossning Till och med 21+6 graviditetsveckor till närmaste gynekologiska akutmottagning. Från och med 22+0 graviditetsveckor till närmaste förlossningsavdelning. Efter förlossning till närmaste gynekologiska akutmottagning. Misstanke eklampsi och preeklampsi till närmaste Misstanke extrauterin graviditet till närmaste akutmottagning på akutsjukhus. Misstänkt placentaavlossning transport till närmaste för- lossningsavdelning Skyndsam transport är mycket viktig. Navelsträngsframfall till närmaste förlossningsavdelning. - Buksmärta av intervallkaraktär - Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst - Riklig vaginal blödning Hb < 90 Postpartum och anamnes på feber - Måttlig vaginal blödning - Hb < 100 - Lindrig buksmärta* - Inget av ovanstående Triageåtgärd: Hb Processåtgärd hospitalt: Blodstatus med CRP på gul och grön prio. PK-INR och APTT på orange prio. Blodgrupp på röd och orange prio. Svält och vätska enligt PM. Graviditetstest på fertila kvinnor I övrigt så följ de lokala rutiner och PM som finns Blododla vid feber och postpartum RETTS© 2013 RETTS Skåne v

35 30. RETTS Skada/trauma Huvud S09.9 Skada nacke/hals S11.9
Hängning/strypning Y20.99 Faktaruta somatik Vid skada mot huvud/hals är det viktigt att fråga efter ev AK behandling eller blödningsbenägenhet. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). Med pulserande blödning menas misstänkt arteriell blödning i regionen. Skador mot ansikte kan ibland vara kombinerat med ögonskada och ansiktsfraktur. Misstanke om sådan ger automatiskt högre prioritet till läkare. Blödning från hörselgången kan vara förenat med skallbasfraktur. Kraftig svullnad i huvud-halsregionen kan vara förenat med ökad risk för att andningsvägarna kan påverkas och kan medföra sväljningssvårigheter. Motoriskt orolig patient skall vara ett observandum. Vid misstänkt commotio se processåtgärd hospitalt. - Hängning/strypningsförsök - Penetrerande skada huvud/hals - Brännskada/kemskada inhalationsskada - Pulserande blödning - Misstänkt penetrerande ögonskada - Misstänkt skelettskada huvud/hals - Blödning från hörselgång - Kraftig och ökande svullnad i regionen - Sväljningssvårigheter - Berusad/CNS påverkad patient/intoxikerad - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Djup sårskada som behöver sutureras - Medvetslöshet/amnesi i samband med skada - Misshandel kan lägst bli gul Processåtgärd prehospitalt:Överväg kontakt med Regionalt Läkarstöd för ställningstagande direkttriagering till neurokirurg vid skalltrauma om RLS >3 eller Glasgow Coma Scale <13 - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Commotiomisstanke hanteras enligt lokala ansvisningar/PM RETTS© 2013 RETTS Skåne v

36 31. RETTS Skada Thorax/rygg S29.9 Skada buk/bäcken S39.9 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Penetrerande skada på bål - Instabilt bäcken - Instabil bröstkorg - Ryggskada med neurologisk påverkan - Stark andningskorrelerad thorakal smärta - Tilltagande buksmärta och/eller bukomfång - Urinstämma och/eller kraftig hematuri - Halsvenstas - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Sensibilitetsnedsättning i extremitet - Misstanke om rygg fraktur - Djup sårskada som behöver sutureras Misshandel kan lägst bli gul Måttlig andningskorrelerad smärta - Ytliga skador och inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Bladderscan vid misstanke om urinstämma eller hematuri. Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. Vid misstanke om halsskada följ lokal ansvisningar/PM för ev halskrage och utredning. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

37 33. RETTS Skada Hand/arm S69.9 Skada axel S43.0 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Med långt rörben menas i skadesammanhang, humerus medan radius och ulna räknas tillsammans som ett rörben. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i armen svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Amputation ovan hand - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken på kompartmentsyndrom - Infektionstecken och smärta vid flexion/extension - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus - Djup sårskada som behöver sutureras - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Misshandel kan bli lägst gul prio -Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

38 Följ Vårdprogram Höftfraktur
34. RETTS Skada Höft/lår S79.9 Skada knä/underben S89.9 Skada fot S99.9 Faktaruta somatik Med långt rörben menas, femur medan fibula och tibia räknas som ett (1) rörben i skadesammanhang. Nedsatt distalstatus är om pulsar och eller känsel är påverkade bortom skadan. Kompartmentsyndrom uppstår när en muskel i benet svullnar så mycket att trycket påverkar muskel, blodflöde och nerver. Det kan även uppstå om ett gips är för trång och trycket på vävnaden därigenom blir för högt. Måste behandlas skyndsamt för att undvika bestående skador. Denna ESS avser handläggning av patienter som inte kommer via larm eller traumateamsaktivering. Detta hindrar förstås inte att handläggningen är standardiserad eftersom traumaanamnesen kan vara initialt fel både från patient och ev. medföljare/anhörig. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Amputation ovan fotled - Minst 2 frakturer på långa rörben - Pulserande blödning - Svår smärta, tecken till kompartmentsyndrom. - Infektionstecken och smärta vid flektion/extension - Kraftigt svullnad och konsistensökning - Fraktur/lux med kraftig felställning/öppen fraktur - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Nedsatt distalstatus Processåtgärd prehospitalt: Vid höfttrauma: Till Akutmottagningen Obs! AK-behandling och blödningsbenägenhet ej kontra- Indikation för Vårdprogram Höftfraktur Följ Vårdprogram Höftfraktur och tag EKG Exklusionskriterier = Till akutmottagningen: Annan misstänkt akut sjukdom som är högre prioriterad t.ex. hjärtinfarkt och stroke. Cirkulatorisk påverkan. Skalltrauma med medvetandepåverkan. Påverkat distalstatus på den skadade sidan. Tidigare höftopererad på den skadade sidan. Kontaktperson på sjukhus ej nåbar på telefon - Misstanke om eller fraktur/ledluxation - Djup sårskada som behöver sutureras - Misshandel kan bli lägst gul prio - Inget av ovanstående Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Komplettera på orange prio med intox-prover, PK-INR, APTT enligt rutin. Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

39 35. RETTS Brännskada/frätskada T30 Inhalationsskada/kolmonoxid T59
Kemskada T65 Elolycka T75.4 Blixtnedslag T75 Strålskada T66 Faktaruta somatik Vid kemolyckor beakta risken för kontamination av personal och utrustning. Beslut om sanering sker prehospitalt. Vid brännskador och rökinhalation är det viktigt att kontrollera COHB. POX hos dessa patienter kan visa ett normalt värde trots att patienten har hypoxi. Symtom i samband med rökinhalation som anses allvarliga kan vara CNS symtom (tidigare medvetandeförlust) eller svår hosta, dyspne. Med högspänning menas här allt över vanlig hushållsel 230V. Vid strålskada tag kontakt med lokal eller regional expertis. - Brännskada/frätskada > 18% - Brännskada/frätskada ansikte/hals - Inhalationsskador av kem/ het brandrök - Kem/frätskador av potentiellt livshotande ämne på hud eller per os - Elolycka högspänning - Svullnad i ansikte/tunga - Brännskada/frätskada < 18% - Symtomgivande rökinhalation/anamnes på medvetslöshet - Begränsad bränn/frätskada <9% - Elolycka hushålls-el - Blixtnedslag Överväg traumalarm Processåtgärd hospitalt: Tag COHb vid rökskada och anamnes på CNS symtom. På röd prio tag Myoglobin. Försök att ange djupet på brännskadan Vid strålskada ta RÖDA prover på alla RETTS© 2013 RETTS Skåne v

40 37. RETTS Skada på öga S05 Infektion öga H05.9 Ögonproblem RETTS© 2013
Faktaruta somatik Skada på ögat skall bedömas av ögonläkare primärt eller sekundärt om inte problemet är av PV karaktär. Skador kring ögat kan primärbedömas av annan läkare. Synbortfall som ger misstanke om stroke/bortfall använd ESS 12 Misstanke om eller känd frätskada skall sköljas, följ lokala PM - Penetrerande skada - Infekterat öga med feber o värk - Frätskador eller misstänkt frätskada - Skada som måste sutureras* - Plötslig synnedsättning/synförändring - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Sårskador skall primärsutureras inom 6 timmar från skadan. Tillse att patienten blir rengjord i och omkring sårområdet direkt efter triage. *överväg bedömning av plastikirurgisk kompetens. Följ lokala PM för handläggningsnivå PV/specialistvård RETTS© 2013 RETTS Skåne v

41 Traumalarmsaktiveringsalgoritm
Faktaruta trauma Använd RETTS trauma journal (kan hämtas från Algoritmen används genom att larmssk erhåller rapport om vitalparametrar, skador* och skademekanismer från ambulans. Larmssk på AKM aktiverar larmnivå. *Skador definieras som kända/uppenbara eller misstänkta i röd ruta. Vid ankomst genomförs reevaluering på akutmott/sjukhus. Ett eller flera kriterier i röd ruta ger RÖD traumalarmsnivå. De som saknar uppenbara eller misstänkta kriterier för röd blir orange även om man inte finner lämpligt kriterium i orange ruta. Dessa blir orange traumalarmsnivå. 39. RETTS-T Traumalarmsaktiveringsalgoritm  SpO2<90% med 02 eller ofri luftväg  AF >30 eller < 8/minut  Puls >130/min  Systoliskt BT < 90mmHg  RLS >3 eller GCS <12  Neurologiskt bortfall  Ryggskada med neurologiskt bortfall  Penetrande våld på huvud, hals eller bål, proximalt om armbåge/knä.  Instabil bröstkorg  Minst 2 frakturer på långa rörben  Instabilt bäcken  Amputation ovan hand eller fot  Trauma med rökskada eller brännskada >18%  Trauma med drunkning eller nedkylning  Bilolycka, beräknad hastighet >60/h  Utlöst krockkudde  Fordonet voltat, personen fastklämd  Utkastad ur fordonet  Dödsfall i samma fordon  MC/moped/cykelolycka >30km/h  Fotgängare eller annan oskyddad trafikant påkörd av motorfordon  Fall från höjd > 3 meter  Annat uppenbart högenergivåld (t.ex ridolycka) Processåtgärd prehospitalt Om inget rött eller orange kriterium görs därefter fortsatt triagering enligt det mest tillämpliga trauma-ESSet (30-37) Ett eller flera uppfyllda kriterier: RÖTT traumalarm (Nivå1) Inget rött kriterium och ett eller flera i orange: Orange traumalarm (Nivå 2) (se faktaruta ovan) Processåtgärd hospitalt: Den slutliga traumanivån sker på sjukhus. Prehospitalt anges endast larmnivån på traumateamsaktiveringen RETTS© 2013 RETTS Skåne v

42 Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 Förgiftning alkohol T51.9
40. RETTS Förgiftning av andra substanser UNS T50.9 Förgiftning alkohol T51.9 Förgiftning svamp T62.0 Faktaruta somatik Vid känt suicidförsök eller misstanke om det måste särskild övervakning övervägas. Använd suicidbedömnings ESS 99. Överväg alltid behov av kuratorskontakt och/eller uppföljning i öppenvård. Överväg eventuell LVM-anmälan vid missbruk. Be patienten ange sannolik svamptyp och be eventuella anhöriga att ta hand om eventuella rester för att visa svampkunnig inom sjukvården. Konsultera gärna den svampbok patienten själv använt vid plockning. Ange noggrant tidpunkt för intag av svamp/måltid. Ange alltid tidpunkt för intag av toxisk/a substans/er. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen - Misstanke om allvarlig intoxikation - Intag av substans i suicidsyfte - Intag av känd giftsvamp - Buksmärta - Kräkningar - Accidentiellt intag av okänd substans, eller i låg dos av känd substans. - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: Arytmiövervakning röd, orange och gul. Processåtgärd hospitalt: Tag sk intoxprover enligt lokal rutin utöver prover enligt RETTS. Leverprover+APTT+PK-INR på Orange. EKG RETTS© 2013 RETTS Skåne v

43 Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Stick och bett av djur
41. RETTS Toxiska effekter av djur UNS T63.9 Stick och bett av djur Faktaruta somatik Det som är mest akut vid bett eller sting av djur är att patienten kan drabbas av anafylaktisk reaktioner. Denna reaktion brukar indelas i nedanstående faser och kan vara till stöd i handläggningstempot och de åtgärder som skall sättas in. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. - Anafylaktisk reaktion - Bett av djur med potentiellt gift. - Tidigare anamnes på allvarlig allergisk reaktion av bett eller sting Stick/bett i svalg eller munhåla - Feber >38.5o och/eller frossa nu eller före inkomst - Kraftig lokal reaktion av bett - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Vilket djur har attackerat patienten ? Dokumentera. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

44 42. RETTS Fysisk misshandel T74.9 Sexuellt våld Z04.4 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Misshandel och/eller sexuellt våld skall alltid tas på största allvar. Inte sällan föreligger också andra problem hos både patient och den som utfört misshandeln. Alkohol och droger är inte ovanligt. Det är därför extra viktigt att hantera patienten med viss skärpa eftersom det kan föreligga saker som påverkar risk och förlopp, som inte kommer fram vid första anamnesförsöket. I övrigt hanteras misshandel i den algoritm som gäller för den klassificerande skadans lokalisation och ev. vitalparametrar. Erbjud alltid kuratorskontakt. Fotografera vid behov, föreslå polisanmälan. Följ lokala PM för rättsintyg. *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). - Ak-behandling eller blödningsbenägenhet* - Fysisk misshandlad kan blir lägst GUL Processåtgärd hospitalt: Blodgrupp och bastest, PK och APTT på orange RETTS© 2013 RETTS Skåne v

45 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Exantem R21
43. RETTS Allergi T78.4 Läkemedelsreaktion UNS T88.7 Exantem R21 Faktaruta somatik Anafylaktisk reaktioner oavsett orsak brukar indelas i olika faser. Initialfasen: inom ett par minuter till en timma efter kontakt med utlösande agens. Symtomen är ofta klåda i handflator, rodnad och kutana symtom samt klåda i halsen. Progressfasen: Mer generella symtom med urtikaria, angiödem, tachykardi, buksmärtor. Chockfasen: Medvetandepåverkan, hypotension och cirkulationssvikt. Allergi är ett dynamiskt förlopp och kan initialt vara lindrigt men utvecklas till ett allvarligt tillstånd. Därför är tillsyn och reevaluering extra noga på patienter med allergisk reaktion. Petekiala utslag är ingen speciell sjukdom. Det är benämning på utslag som beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga. Giftinformationscentralen: och i brådskande fall 112 och begär Giftinformationscentralen. -Anafylaktisk reaktion -Petekier och infektionstecken -Svullnad i huvud/halsregion -Klåda i svalg -Tidigare anafylaktisk reaktion -Måttlig klåda och urtikaria -Symtomdebut >120 min -Lokal urtikaria Processåtgärd hospitalt: Patienten skall undersökas så avklädd som möjligt. Minst 1 PVK på röd, orange och gul prio. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

46 45. RETTS Främmande kropp öra T16 Öronproblem H93 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Denna ESS har sin användning i huvudsak inom primär/närsjukvård men förekommer frekvent på vissa AKM. Frossa är ett symtom och tecken som definieras som en känsla av frysning och samtidiga skakningar. - Feber >38.5o och frossa nu eller före inkomst - Rodnad och svullen proc. mastoideus - Samtidigt nackstel - Varig flytning ur hörselgången - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: CRP vid prio gul och över vid feber eller frossa. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

47 Främmande kropp i näsa T17.1 Främmande kropp i luftväg T 17.9
46. RETTS Främmande kropp i näsa T17.1 Främmande kropp i luftväg T 17.9 Främmande kropp i esofagus T18.1 Näsproblem/halsont Akut laryngofaryngit J06.9 Faktaruta somatik Knappcellsbatteri och/eller magneter finns i leksaker och sväljs ibland av ff.a. barn. Batteriet skapar en svag ström mellan - och + pol vilket skadar slemhinna och vävnad runt omkring, medan magneter kan skada slemhinnan när de dras mot varandra. Viktigt att batteriet eller magneterna snabbt avlägsnas med gastroscopi för att förhindra svår esofagusskada eller andra delat av GI kanalen. Om hemoptys eller blödning i halsregionen byt till ESS3. Faryngit/laryngit finns mer hos vuxna, medan barn får sk pseudokrupp (subglottisk laryngit) och ibland epiglottit som är ett mer allvarligt tillstånd. Vanligast är virusinfektion. Viktigt är att utesluta epiglottit och stridor bör fångas direkt med RETTS VP. - Allvarligt hot om ofri luftväg - Epiglottitmisstanke och svårighet att svälja saliv - Främmande kropp som misstänks hamnat längre bak/ner i nedre luftvägarna - Oförmåga att svälja sin saliv, smärta, allmänpåverkan - Nedsvalt knappcellsbatteri eller magneter - Feber >38.5 och frossa nu eller före ankomst - Främmande kropp som sitter kvar i näsan - Sväljningssvårigheter men sväljer saliv - Skällande hosta - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt: PVK på orange eller högre prio RETTS© 2013 RETTS Skåne v

48 47. RETTS Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion RETTS© 2013
Faktaruta somatik Till synes banala infektionssymtom/tecken kan försämras och med påverkan på vitalparametrar. Sepsis (bakteriemi) är ett mycket allvarligt och potentiellt livshotande tillstånd. Ursprung från luftvägar, urinvägar, sår eller bukorgan är vanligast. Har patienten tagit febernedsättande ? Tidig diagnos av sepsis och insättande av antibiotika är avgörande för patientens överlevnad! Infektionstecken i kombination med svår lokal smärta kan vara ett tecken på invasiv streptokockinfektion, vilket därför skall prioriteras. Petekier i hud och slemhinnor är ett allvarligt tecken och beror på små punktformiga blödningar i huden eller i slemhinnorna (i munnen till exempel.). Allt efter utslagens ålder kan de vara mer eller mindre röda, blå, lila eller brunaktiga Immunosupprimerad patient (cytostatika, kortison eller annan immunosuppressiv behandling eller känd immunbrist) med infektionstecken har ökad risk för allvarlig infektion. Inopererat material så som t.ex katetrar,, mekanisk klaff etc. innebär alltid en ökad risk för allvarlig infektion. Tänk på att patienten kan tagit febernedsättande, som påverkar mätningen. 47. RETTS Infektion UNS B99 Feber R50.9 Lokal infektion - Petekier + infektionstecken enligt orange ruta - Infektionstecken och svår smärta - Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst - Immunosupprimerad patient Patient med feber >38,5o + anamnes på inopererat material - Meningism/nackstel - Kraftig lokal infektion Faktaruta SIRS SIRS kriterier: denna ESS är kompletterad med de internationellt använda och utvärderade SIRS kriterierna och används som komplement till RETTS när diagnosen SEPSIS har högst sannolikhet AF: >20/min eller < 4 kPa pCO2 HF: >90/min Temp: >38 eller <36 C LPK: > 12 eller < 4 Minst 2 kriterier skall uppfyllas för att SIRS anses föreligga Ett utfall i SIRS påverkar inte prionivå i RETTS utan skall användas som ett diagnosstöd, när beslutstödet RETTS givit sin prioritetsnivå. - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Blododling på alla med feber >38,5º och CRP+urinsticka på gul prio eller högre. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

49 48. RETTS - Anemi D64.9 RETTS© 2013 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211
Faktaruta somatik *Definition: AK-behandling= alla läkemedel som påverkar koagulationssystemet, eller behandling med >1 trombocythämmare. Med blödningsbenägenhet menas känd koagulationsdefekt eller pågående AK-behandling (se ovan). De flesta patienter som söker på akutmottagningen med denna kontaktorsak kommer med en remiss från PV eller liknande. Man kan använda det Hb som anges på remissen för sin initiala prioritering enligt RETTS. Orange patient görs alltid en direkt kontroll på Hb på akutmottagningen i direkt anslutning till triage för att motverka frekventa övertriage. 48. RETTS - Anemi D64.9 - Hb < 70 - AK-behandling eller blödningsbenägenhet* - Hb < 90 - Hb > 90 Triageåtgärd: Hb Processåtgärd prehospitalt: ESS tillämpligt om prover tagits av avsändande vårdenhet. Processåtgärd hospitalt: Urinsticka på gul eller högre prio. Bastest o blodgruppering, PK o APPT på orange patient RETTS© 2013 RETTS Skåne v

50 49. RETTS Diabetes (känd) E14 Hyperglykemi R73.9 RETTS© 2013
Faktaruta somatik Patienter med hyperglykemi (hyperosmolärt tillstånd) eller diabetesketoacidos kan uppvisa varierande symtom och tecken. Ibland misstänker man därför initialt andra bakomliggande diagnoser. Cerebrala, cirkulatoriska, respiratoriska och gastrointestinala symtom är vanliga. Hos patienter med nydebuterad diabetes och/eller samtidig ketoacidos förekommer ofta buksmärta som ibland medför att patienten primärt sorteras till disciplinen kirurgi. Kontrollera alltid om patient har insulinpump och dess funktion. - Buksmärta - Kussmalandning - Acetondoft - Anamnes på medvetandepåverkan - P-glukos > 25 - Kräkningar - Diarré - Syncope i anamnesen - P-glukos 15-25 - Inget av ovanstående - P-glukos < 15 Triageåtgärd: P-glukos EKG Processåtgärd hospitalt: PVK på gul eller högre prio. Starta initiera åtgärder enligt lokala ansvisningar/ PM för hyperosmolära tillstånd eller ketoacidos. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

51 50. RETTS Hypoglykemi E16.2 RETTS© 2013 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211
Faktaruta somatik Hypoglykemi är oftast kopplat till känd diabetes mellitus. Symtomen debuterar ofta snabbt och ibland med vegetativa, psykiatriska och/eller andra CNS symtom. Snabb diagnos och snabb åtgärd är viktigt. Om effekten av behandling med glukos uteblir så skall differentialdiagnos övervägas. Kontrollera alltid om patienter med hypoglykemi har insulinpump som i så fall genast skall tas bort. 50. RETTS Hypoglykemi E16.2 - P-glukos < 3 - Insulinöverdosering - Misstänkt insulinöverdosering men normalt P-glukos - I kombination med po antidiabetika - Inget av ovanstående Triageåtgärd: P-glukos Processåtgärd hospitalt: Sätt PVK på gul eller högre prio. Förbered glukosinfusion med 30% glukos vid orange eller högre prio. Vid RLS 1 och relativt opåverkad patient kan po dryck och föda ges (mjölk och smörgås). Kontrollera p-gl var 15:e minut tills annat ordineras. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

52 Känd binjurebarkssvikt E27.1 Immunbrist eller immunosupression D84.9
51. RETTS Känd binjurebarkssvikt E27.1 Immunbrist eller immunosupression D84.9 Faktaruta somatik ESS 51 används både vid primär och sekundär binjurebarksvikt. Immunosupprimerad patient som står på cytostatika, cortison eller andra nyare immunossupressionsläkemedel räknas in i den sekundära gruppen. Patienter med binjurebarkssvikt är särskilt känsliga vid sjukdomstillstånd som feber, gastroenterit, hypovolemi etc. Deras normala försvar i form av aktivering av binjurbark vb. är utslagen eller nedsatt. Patienter med binjurebarkssvikt står ofta på substitution som i samband med sjukdom ofta justeras upp enligt ett schema som patienten sköter själv. Detta kan ibland vara otillräckligt vilket gör att patienten behöver handläggas med hög prioritet eftersom tillståndet snabbt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd p.g.a. cirkulatorisk chock. I samhället finns det allt fler patienter som av olika skäl har immunosupprimerande behandling. Viktigt är att man redan vid ankomst dokumenterar om det föreligger immunosupression och vid behov vidtar de åtgärder som finns utarbetade på det sjukhus patienten befinner sig på. - Kräkning och diarré - Frossa och feber i anamnesen - Ej tagit cortison - Infektionsanamnes men tagit cortison enligt ordination EKG Processåtgärd prehospitalt: Arytmiregistrering röd och orange. Processåtgärd hospitalt: PVK på röd och orange prio. Sätt 1000 ml NaCl med infusionshastighet 120 min på Orange eller högre prio. Förbered steroidbehandling. Följ lokalt PM (binjurebarkssvikt) RETTS© 2013 RETTS Skåne v

53 Ospecifik psykisk ohälsa F09
52. RETTS Ospecifik psykisk ohälsa F09 Faktaruta somatik/psykiatri I RETTS finns nu ESS för psykitraiska symtom inkluderade. Dessa skall användas även på somatiska eller blandade akutmottagningar. Viktigt är att inte slentrianmässigt använda denna sökorsak när man inte vet vilken ESS som man kan använda. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker till symtom och tecken från CNS. Överväg alltid förgiftning som orsak till psykiska symtom. Finns det trauma eller misshandel i anamnesen. Är patienten missbrukare finns det alltid en ökad risk för strukturella orsaker i CNS till psykiska symtom. Finns det tecken till metabol encephalopati som vid sepsis, leversvikt etc. Om det är sannolikt att patienten har en psykiatrisk diagnos och ingen bakomliggande somatik, värdera patienten också utifrån ESS 99. - Svår ångest - Psykotiskt beteende - Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Överväg alltid annan ESS om det finns misstanke om somatisk orsak till psykiatriska symtom. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

54 Ospecifik sjukdom UNS R69 Sjukdomskänsla trötthet R53
53. RETTS Ospecifik sjukdom UNS R69 Sjukdomskänsla trötthet R53 Fallbenägenhet R29.6 Hälsoundersökning Z00 Intyg misshandel Faktaruta somatik ESS 53 är en ospecifik ESS och det är viktigt att inte slentrianmässigt använda denna ESS utan försöka att vara mer specifik i sitt val. Det finns potentiellt allvarliga bakomliggande orsaker som psykiatri, misshandel, sociala förhållande, infektion, skador UNS, förgiftningar etc. Ibland står man inför en situation där man initialt har svårt att avgöra sökorsak, symtom och tecken. Tidigare har man på många akutmottagningar använt ”nedsatt AT” som ett sökbegrepp. Denna sökorsak finns inte i RETTS och inte heller inom ICD-10 systemet. Den får därför inte användas utan man måste fundera över att göra en skarpare analys av patienten. Denna patientgrupp är ofta äldre och/eller har svårt att redogöra för sin symtombild. Gör alltid ADL bedömning enligt RETTS. Många har fallrisk etc. och prevention är därför viktig redan på akuten. - Akut insättande sjukdom UNS - Immunosupprimerad -Subakut insättande sjukdom -Avvikande beteende -Inget av ovanstående Processåtgärd hospitalt: Överväg byte till annan ESS. ADL värdering på alla patienter. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

55 70. RETTS (sekundäralgoritm) - Provsvarsalgoritm
Faktaruta prover enligt RETTS Inom akutsjukvården finns det ett behov men också en ökad tillgång till patientnära analyser. Detta ställer högre krav på snabb bedömning och åtgärd eftersom vissa analyser har ett starkare direkt prediktivt värde än andra. ACS= akut koronart syndrom BE= base excess 70. RETTS (sekundäralgoritm) - Provsvarsalgoritm - TNI/TNT efter lokal gräns för infarkt/ACS - Hb < 70 - S-Na <125 - S-K > 5.5 eller <2,7 - S-kreatinin >500 - P-glukos <3,5 eller >25 Laktat >5.0 BE <-3 eller >3 - CRP>200 - PK-INR >3.0, följ lokal gräns för Waranbeh pat - Paracetamol > referens för antidotbehandling Processåtgärd prehospitalt: ESS tillämpligt om prover tagits av avsändande vårdenhet. Processåtgärd hospitalt: Patienter som erhållit prioritetsnivå GUL eller lägre och provsvar visar avvikande värde enligt ESS 70 skall upprioriteras till ORANGE. Om det finns misstanke om tekniskt fel i provet skall detta alltid tas om. Om patienten remitteras in från annan vårdgivare med ett Lab-värde enligt ESS 70 skall de prioriteras Orange tills akutens egna analyser är klara. Om detta inte anses medicinskt motiverat med Orange skall ansvarig läkare besluta om att lägre prioritetsnivå än vad som rekommenderas enligt ESS 70. Detta skall dokumenteras och signeras. Vid förhöjt S-kreatinin skall bladderscan utföras. Observera att gränsvärdena i ESS 70 kan variera mellan olika laboratorier och även variera mellan olika länder avseende både sort och gränsvärde. RETTS© 2013 RETTS Skåne v

56 71. RETTS - Gipsproblem T 98.3 RETTS Skåne 2013 v 1.0 130211
Gips som sitter fel kan både orsaka obehag och skador. Om patienten klagar på smärta eller obehag skall det alltid tas på allvar. Tilltagande smärtor får inte nonchaleras utan noggrann undersökning. Komplikationer kan utvecklas på kort tid. Ofta finns det anledning att avlägsna gipset. Komplikationer är tex. tryckskador, sårbildning, kärlskador eller nervskador. Om tecken på cirkulationsstörning finns, se orange kriterier, skall gipset avlägsnas omedelbart. Om patienten endast har svullnad eller hematom kan det ibland vara normaltillstånd efter skadan. Dessutom kan instabila frakturer komma ur läge om gipset avlägsnas varför patienter med reponerade frakturer som princip bör läkarbedömas före avgipsning. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Gips anlagda på akutmottagningen handläggs vid komplikation i första hand på akutmottagningen. Gips från HPK avlägsnas vanligen ej av akutmottagningen. Vid Orange prioritet rådgör med läkare. Övriga patienter hänvisas till HPK-mott/avd 53. - Kall extremitet - Ingen kapillär återfyllnad - Svår smärta, kompartmenttecken - Lokal infektion - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt/hospitalt: Avlägsna vid behov gipset Avlägsna gipset RETTS Skåne v

57 - Operationskomplikation T 98.3
72. RETTS - Operationskomplikation T 98.3 Operationskomplikationer kan vara lokala komplikationer som tex. sårruptur, infektion eller blödning. Det kan även röra sig om mer generella komplikationer som DVT, UVI, pneumoni, sepsis men de handläggs bäst med annan algoritm t ex 47. Om det finns förband eller gips som täcker ett operationsområde bör det alltid avlägsnas vid misstanke om komplikation. Kompartsyndrom kan uppstå pga inre svullnad efter trauma (t ex fraktur, blödning eller muskelbristning), yttre kompression (t ex gipsbehandling) eller pga brännskada. Det ökade trycket leder till nedsatt blodförsörjning i extremiteten och kan inom några timmar leda till permanent och svår muskelskada. Symptomen är ofta svår smärta, nedsatt muskelkraft, nedsatt känsel, nedsatt färg och temperatur samt ffa smärta vid passiv rörelse. Observera att normala pulsationer inte utesluter kompartmentsyndrom! Patienter som är nyopererade på halsen kan vid blödning snabbt få kompression av luftstrupen med åtföljande ofri luftväg. - Allvarligt hot om ofri luftväg - Petekier + infektionstecken enligt orange ruta - Plötslig debut med pågående smärta på allmänpåverkad patient - Svår/måttlig smärta på allmänpåverkad patient. - Pulserande blödning Kompartmenttecken Sårruptur på bålen - Svår/måttlig smärta och infektionstecken Feber > 38,5o och frossa nu eller före inkomst Immunosupprimerad patient - Svår/måttlig smärta, i övrigt opåverkad - Inget av ovanstående Processåtgärd prehospitalt/hospitalt: Avlägsna om lämpligt förband eller gips. RETTS Skåne v