Forskningsmetodik och vetenskapsteori

En presentation över ämnet: "Forskningsmetodik och vetenskapsteori"— Presentationens avskrift:

1 Forskningsmetodik och vetenskapsteori
Harko Verhagen gästföreläsning

2 Början ?

3 Begrepp på vägen Vetenskap, kunskap, data, sanning
Olika typer av frågor Hur? Varför? Vad? Kvalitativa och kvantitativa metoder

4 Vad är vetenskap? Skillnad vetenskap och kunskap
Vetenskap = kritisk reflekterande Vetenskap som social praktik Vetenskap är pluriform Vetenskap är att hitta svar på frågor på ett inom vetenskapen accepterad sätt

5 Hur kommer vi framåt? sinnen och förnuft / empirism och rationalism
Empirism: all kunskap om verkligheten härstämmer från sinnes-erfarenheter (och induktion) – Locke bl.. a Rationalism: förnuftet är källan till all kunskap om verkligheten (grundläggande sanna satser och logik) – Descartes bl. a

6 Hur fastställer man "sanning" inom vetenskap?
Peer-review system "Konstens regler" Objektiv / intersubjektiv Kontrollerbar (transparens) Generaliserbar

7 Kunskapsteori Objektiv kontra subjektiv
Kunskap som stapelvara eller som konstruerat

8 Olika typer av frågor Kunskapsfråga fyllet en lucka i kartan eller kunskapsfråga undrar hur kartan ser ut Typer av uppsatsämne: Artefakt utveckling Artefakt jämförelse Artefakt utvärdering Att förstå en situation Undersökandet av ett fenomen Företagsuppdrag

9 Resonera förnuftigt / vetenskaplig diskurs
Rationalitet Argumentera Logik Deduktion Induktion

10 Kvantitativ metodik Den logisk deduktiva kunskapsmodelen
Inläsning av litteratur Intervjuer med experter Eget tänkande begrepp Generell teori teoretisk hypotes Teoretisk definition av kvaliteterna i hypotesen Stödjer eller förkastar Operationell definition av kvaliteterna i hypotesen Prövning på ett representativt urval av exemplar av företeelsen Operationell hypotes

11 Kvantitativ metodik Problem som måste lösas: Mät”instrumentet”
Validitet Reliabilitet Precision Representativitet Kontroll över variablerna

12 Kvantitativ metodik Världsbild:
Relation mellan forskare och forskningsobjekt är subjekt-objekt Forskningsobjektet kan enbart studeras genom ett mätinstrument Resultaten av mätinstrumentet är oberoende av den som mäter ”Atomistisk”

13 Kvalitativ metodik Den begreppsligt-induktiva forskningsprocessen:
Litteraturstudier Avgränsningen av företeelsen Fastställande av: Teoretisk perspektiv Datasamman-fattningsmetod Datainsamlingsmetod Urvalsmetod Insamling av data Tydlig-görande av data Samman-fattning av data i ett begrepp

14 Kvalitativ metodik Den begreppsligt-induktiva kunskapsmodellen:

15 Kvalitativ metodik Världsbild:
Relation mellan forskare och forskningsobjekt är subjekt-subjekt Objektet kan enbart studeras i sin naturliga kontext Forskningsresultatet är beroende av tankekedja ”Holistisk”

16 Kvalitativa datainsamlings metoder
Forskning handlar om fenomen Interna struktur (”verstehen” data) Materiella aspekter (sensory data) Fokus är på Forskare Andra Andras beteende/uttryck är styrd av: Subjektet Båda Extra input: sekundära data

17 Kvalitativa datainsamlings metoder - 2
Innebördsstruktur (förståelsedata) ”objekt” Själv Andra Styrd av - ”subjekt” forskare båda Introspektion Passiv eller aktiv empati Samtal eller intervju Samspel

18 Kvalitativa datainsamlings metoder - 3
Observation av materiella aspekter (sinnesdata) ”objekt” Själv Andra Styrd av - ”subjekt” forskare både Självobservation Direkt observation Kvalitativa experiment Deltagande observation

19 Slutet ?

20 Slutet ? ? ? ? ? ? ? ? ?

21 Slutet ! Vetenskap är konsten att ställa rätt fråga och utreda den på ett passande sätt

22 Citat av John Locke (citerat i N
Citat av John Locke (citerat i N. Hampson, Upplysningen – En analys av dess attityder och värde, Symposion, 1993) om vetenskap , kunskap, kontext och name-dropping Att andra människors åsikter flyter omkring i våra hjärnor ökar inte vårt vetande det minsta, även om dessa åsikter är sanna. Det som för dem var vetenskap är för oss bara åsikter; vi ger bara vårt erkännande åt de stora namnen och använder inte som de vårt eget förnuft för att förstå de sanningar som gav de deras rykte. Aristoteles var förvisso en kunnig person, men inte därför att han blint omfattade och beskäftig gav luft åt andras åsikter … I vetenskapen besitter man bara det man verkligen vet och begriper, det man bara tror och litar på är enbart trasor, som oavsett hur väl de passar in i helheten, inte nämnvärt utökar kunskapsmängden hos den som samlar på dem. Sådan lånad rikedom är likt trollguld, vilket är guld i händerna på de som skänker ut det men blott vissna löv och stoft när det skall användas.

23 Källor Använda till bilderna Boktips
Hur mäter man ”vackert”? – Grunbok i kvalitativ metod. Bo Eneroth, Natur och Kultur 1984. Master thesis information. Danny Brash på DSV webben. Upplysningen – En analys av dess attityder och värde. N. Hampson, Symposion, 1993 Kurslitteraturen Boktips Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori. Jan Hartman, Studentlitteratur, 1998. Att skriva en bra uppsats. Lotte Rienecker och Peter Stray Jørgensen, Liber, 2000.