= samlingsnamn på metoder för granskning av källor

En presentation över ämnet: "= samlingsnamn på metoder för granskning av källor"— Presentationens avskrift:

1 = samlingsnamn på metoder för granskning av källor
KÄLLKRITIK = samlingsnamn på metoder för granskning av källor

2 KÄLLKRITIK Syfte: Urskilja skillnader mellan belagda fakta och spekulationer.

3 Källkritiska kriterier

4 ÄKTHETskriteriet Är källan äkta? Ja = går att använda som historisk källa Nej = inget värde för forskningen Exempel: Hitlers dagböcker Ett modernare exempel är fenomenet Hitlers dagböcker. År 1983 kunde den tyska tidningen Der Stern publicera utdrag från vad som ansågs vara Hitlers dagböcker. Flera historiker undersökte böckerna och blev övertygade om att de var äkta. Men efter några veckor uppdagades det att böckerna var förfalskningar som en journalist låtit göra för att lura tidningen på pengar.

5 Närhetskriteriet Hur långt ifrån den historiska händelsen (främst i tid) skapades källan? Ju längre tid som gått mellan den historiska händelsen och källans tillkomst, desto osäkrare anses källan vara. Följande tre kriterier brukar användas för att avgöra en källas pålitlighet: 1) Närhet 2) Beroende 3) Tendens

6 Beroendekriteriet Är källan självständig? Eventuell påverkan?
Är källan ett original, eller är den en kopia gjord vid en senare tid? Ju fler gånger en källa kopierats eller skrivits av, desto osäkrare blir den. Ännu osäkrare är det om källan bygger på andra källor: då måste man granska de källorna för att se om de håller.

7 Tendenskriteriet: TENDENS handlar om en källas partiskhet eller opartiskhet. Vad har källan för tendens? Vems sida står den på? Vems perspektiv företräds? Vilka värderingar finns i källan? Tendenskriteriet: Vad har källan för tendens? Vems sida står den på? Vems perspektiv företräds? Vilka värderingar finns i källan?

8 Källkritiska kriterier:
Äkthet Tid Beroende Tendens

9 INTERNET → Ökat behov av källkritik
Källkritik på nätet: Ämne och omfång Objektivitet Noggrannhet Aktualitet Upphov/ansvar Kommersialism

10 Ämne och omfång Täcker informationen flera aspekter av ämnet?
Hur detaljerad är informationen? Finns det en tydlig titel som säger något om innehållet? Är informationen fullständig eller ej? Finns index eller innehållsförteckning?

11 Objektivitet Faktasidor
Verkar uppgifterna riktiga samt om den/de som står bakom sidan är trovärdiga. Är det en etablerad myndighet/organisation/sakkunnig person som står för uppgifterna? Debattsidor (”synpunktssidor”) Finns det ett uttalat syfte? Hur underbyggs personliga åsikter med fakta? Har den som uttalar sig goda kunskaper inom området? När det gäller faktasidor kan du t ex fundera över om uppgifterna verkar riktiga samt om den/de som står bakom sidan är trovärdiga. Är det en etablerad myndighet/organisation/sakkunnig person som står för uppgifterna? På debattsidor etc. (här kan man kanske tala om bloggar) kan det vara intressant att se om det finns ett uttalat syfte? Hur underbyggs personliga åsikter med fakta? Har den som uttalar sig goda kunskaper inom området?

12 Noggrannhet Hur stor omsorg har personen/företaget/ organisationen lagt på hemsidan, webbplatsen eller bloggen? Titta efter eventuella brister i grammatik, stavning och typografi m.m.

13 Aktualitet Hur ofta uppdateras sidan?
Är materialet gammalt minskar det ofta i trovärdighet.

14 Upphov/ansvar Vem skapade sidan?
Framgår det om upphovsmannen är en känd auktoritet på området? Vem skapade sidan? För att få svar på detta kan man se efter om dokumentets ursprung är dokumenterat. Leta t ex efter uppgifter om: författarens titel och institution/företag, författarens/redaktörens namn samt på vilken server URL-adressen ligger.

15 Kommersialism Är webbplatsen kommersiell och gör reklam för en vara eller en tjänst?