Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se.

En presentation över ämnet: "Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson niclas.johansson@skl.se."— Presentationens avskrift:

1 Utjämningssystemet och kommunalisering av hemsjukvården i Jönköpings län
Jönköping 11 november 2011 Niclas Johansson

2 Den ekonomiska regleringen
Omfördelning av intäkter mellan landsting och kommun Skatteväxling Kostnadsskillnader inom kommunkollektivet Kommunernas kostnadsutjämningssystem för äldreomsorgen Ev mellankommunal utjämning (HSL 19 §)

3 Skatteväxlingen mellan kommunkollektiv och landsting
Kommunerna höjer i samförstånd sin skattesats lika mycket som landstinget sänker sin Från och med år 2012 när garantinivån i inkomstutjämningen är densamma i kommuner och landsting (115 procent) innebär detta att landstingets intäkter minskar lika mycket som kommunernas ökar. Alla kommuner måste skatteväxla Skatteväxlingsnivån ska motsvara dagens faktiska kostnader Över tiden ökar intäkterna från en skatteväxling i samma takt som medelskattekraften i riket (Länet måste hemställa till finansdepartementet om justering av länsvis skattesats)

4 Inkomstutjämning Alla kommuner och landsting (fr.o.m. 2012) garanteras 115 procent av medelskattekraften i riket. Skillnaden mellan den garanterade och den egna skattekraften multipliceras med en länsvis skattesats. Den länsvisa skattesatsen uppgår till 95% resp. 90% av 2003 års medelskattesats för kommunerna resp. landstingen. För de kommuner och landsting som betalar en avgift (skattekraft över 115 procent) är den länsvisa skattesatsen 85% av medelskattesatsen. För varje län sker en justering för skillnader i huvud-mannaskap utifrån tidigare skatteväxlingar. Den länsvisa skattesatsen ändras endast vid skatteväxlingar och påverkas inte av skattehöjningar i den egna eller andra kommuner/landsting.

5 Länsvis skattesats i Jönköpings län
Kommunerna Landstinget Medelskattesats 2003 20,64 10,52 95/90 procent 19,61 9,47 Skatteväxlingar i länet 3,83 -3,83 Skatteväxlingar i riket 4,16 -4,16 Skillnad -0,33 0,33 Länsvis skattesats 19,28 9,80

6 Inkomstutjämning år 2012 (prognos)
Skattekraft Garanti 115% Underlag utj. Länsvis sk. Ink.utj. Kr/inv Index Procent Riket 100,0 Aneby 90,2 45 856 19,28 8 841 Eksjö 96,6 33 937 6 543 Gislaved 92,5 41 643 8 029 Gnosjö 94,2 38 413 7 406 Habo 94,9 37 126 7 158 Jönköping 96,9 33 508 6 460 Mullsjö 91,1 44 176 8 517 Nässjö 90,9 44 467 8 573 Sävsjö 85,9 53 797 10 372 Tranås 88,8 48 342 9 320 Vaggeryd 44 169 8 516 Vetlanda 91,5 43 379 8 363 Värnamo 33 899 6 536 Landstinget 94,1 38 565 9,80 3 779

7 Sammantaget små intäktsskillnader efter inkomstutjämningen!

8 Skatteväxling 2012, exempel 20 öre
Skattekraft Skatteintäkt Ink.utj Summa Kr/inv Mkr Aneby 333 92 425 2,7 Eksjö 357 68 7,0 Gislaved 341 83 12,4 Gnosjö 348 77 4,1 Habo 351 74 4,6 Jönköping 358 67 54,5 Mullsjö 336 88 3,0 Nässjö 89 12,5 Sävsjö 317 108 Tranås 328 97 7,7 Vaggeryd 5,6 Vetlanda 338 87 11,2 Värnamo 14,0 Landstinget -348 -77 -425 -144,0

9 Likvärdiga förutsättningar
– Översyn av den kommunala utjämningen Betänkande i april 2011 Har remissbehandlats Troligen proposition i mars och riksdags-beslut innan sommaren Förslag kan börja gälla år 2013 Ledamöter Bengt Germundsson (KD), ordf., Markaryd Jörgen Hellman (S), Lilla Edet Leif Jakobsson (S), Malmö Elvy Söderström (S), Örnsköldsvik Erik Langby (M), Nacka Margareta B Kjellin (M), Hudiksvall Ewa Samuelsson (KD), Stockholm Eva Nypelius (C), Gotland Gunnar Andrén (FP), Danderyd Lennart Olsen (MP), Upplands Väsby Lena Karlsson (V), Karlstad Sekretariat Björn Sundström (huvudsekreterare) Tomas Johansson Daniel Ramse (31/3-11)

10 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny kostnadsutjämning, kr/inv
Sollentuna -1 766 Malå 1 777 Lidingö -1 691 Vingåker 1 830 Lund -1 200 Ödeshög 1 874 Täby -1 191 Nordanstig 2 012 Järfälla -1 105 Skinnskatteberg 2 085 Stockholm -957 Grästorp 2 092 Partille -943 Ljusnarsberg 2 096 Lomma -860 Vilhelmina 2 215 Nacka -856 Ydre 2 258 Danderyd -839 Högsby 2 479

11 Förändring av kostnadsutjämningen i Jönköpings län med förslaget, kr/inv
Totalt Barnomsorg IFO Äldreoms. Hälso o-sj. Aneby 1 451 174 848 -459 Eksjö 266 -116 598 -32 Gislaved 30 333 244 -365 Gnosjö 265 326 80 -181 Habo 1 558 750 696 -36 Jönköping -472 46 164 -242 Mullsjö 1 667 577 657 -50 Nässjö 85 292 191 -272 Sävsjö 1 384 706 881 -92 Tranås 1 075 278 1125 -176 Vaggeryd 562 528 420 Vetlanda 518 387 392 -76 Värnamo -439 -42 10 -332 Landstinget -735

12 Kostnadsutjämningens delmodeller

13 Kostnadsutjämning för äldreomsorg
Äldreomsorg är den kommunala verksamhet som kostar mest och omfördelar också mest i utjämningen till följd av stora skillnader i andelen äldre mellan kommunerna. Den genomsnittliga standardkostnaden uppgår preliminärt till kr/inv år Denna bestäms av kommunernas sammantagna kostnader enligt räkenskapssammandraget för år 2010 uppräknat till 2012 års prisnivå med nettoprisindex.

14 Kostnadsutjämningen redan påverkad av hemsjukvården
Gjorda kommunaliseringar påverkar redan idag kostnadsutjämningen och har ökat omfördelningen i äldreomsorgsmodellen Standardkostnaden för riket har ökat med 268 kr Ju fler län som kommunaliserar, desto större omfördelning i kostnadsutjämningen. Standardkostnaden för riket uppskattas ha ökat med 432 kr/inv när samtliga län har kommunaliserat Den kommun som har högre äldreomsorgsbehov än genomsnittet får därför ett större bidrag till följd av växlad hemsjukvård och vice versa

15 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, nuvarande system
Modellen har funnit sedan år 1996, med vissa förändringar år 2000 och 2005. Aktuella indikatorer (240 grupper) Ålder (65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90+) Kön (man/ kvinna) Civilstånd (gift/ ogift) Yrkesbakgrund Utländsk bakgrund (nordisk/ utomnordisk) Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd

16 Varför så stor omfördelning i äldreomsorgsutjämningen?
Stora skillnader i åldersstrukturen Av kommuninvånare är: 113 i Knivsta 65+ år 304 i Pajala 65+ år 181 i Riket 65+ år

17 Största avdrag respektive bidrag i nuvarande utjämning för äldreomsorg, kr/inv.
Nykvarn -5026 Dorotea 11232 Håbo -4731 Sorsele 8273 Knivsta -4575 Åsele 8126 Värmdö -4428 Ragunda 7968 Botkyrka -4304 Bjurholm 7328 Haninge -4126 Överkalix 7155 Upplands-Bro -4067 Härjedalen 6891 Tyresö -4054 Pajala 6694 Huddinge -3986 Strömsund 6411 Salem -3953 Bräcke 6170

18 Kostnadsutjämningens delmodeller – Äldreomsorg, kommitténs förslag
Uppdelningen på kön tas bort. Motivet är att skillnader mellan könen i huvudsak fångas upp av variabeln civilstånd. Antalet åldersgrupper begränsas till tre; 65-79, och 90+. Skillnader i vårdbehov givet ålder och civilstånd: Idag används yrkesbakgrund, men problem med data. Har prövat att använda de äldres inkomster som har ett tydligt samband med hälsan, men vissa kommuner avviker för mycket. Föreslår istället en korrigering för skillnader i dödlighet. Bakgrunden är att vårdbehoven är som störst de sista levnadsåren. Mäts som skillnaden mellan faktiskt och förväntad dödlighet för personer över 65 år de senaste fem åren. Justeringen för skillnader i dödlighet medför avdrag och tillägg på mellan -370 och kr/inv. Tillägg/avdrag för gles bebyggelse samt extra behov av institutionsboende i glesbygd och etnicitetstillägg kvarstår.

19 Störst intäktsförändring med kommitténs förslag till ny äldreomsorgsmodell, kr/inv
Dorotea -867 Överkalix 1622 Lycksele -667 Haparanda 1155 Ragunda -627 Pajala 958 Östra Göinge -554 Övertorneå 928 Orsa -503 Ydre 915 Aneby -459 Nordanstig 906 Bengtsfors -434 Vilhelmina 783 Arjeplog -431 Kramfors 729 Markaryd -430 Tanum 698 Mark -405 Robertsfors 696

20 Äldreomsorgsutjämningen för kommunerna i Jönköpings län med kommitténs förslag, kr/inv
Bidrag/avgift 2011 Bidrag/avgift Förslag 2011 Differens Aneby 1616 1156 -459 Eksjö 3019 2986 -32 Gislaved 311 -55 -365 Gnosjö -941 -1123 -181 Habo -3086 -3123 -36 Jönköping 184 -59 -242 Mullsjö -428 -479 -50 Nässjö 2325 2052 -272 Sävsjö 2645 2552 -92 Tranås 2825 2648 -176 Vaggeryd 541 298 Vetlanda 1802 1725 -76 Värnamo 1269 936 -332

21 Hemsjukvårdens effekt på kostnads-utjämningen idag och i framtiden - beräknat utifrån prel. kostnadsutj. 2012 Hemsjukvårdens andel av standardkostnad idag B/A hemsjkv idag Hemsjukvårdens andel av standardkostnad i framtiden B/A hemsjkv i framtiden Föränd B/A kr/inv Riket 268 432 Aneby 312 44 501 69 25 Eksjö 366 98 589 157 59 Gislaved 281 13 453 21 8 Gnosjö 251 -17 404 -28 -11 Habo 171 -97 277 -155 -58 Jönköping 272 4 439 7 3 Mullsjö 267 -1 429 -3 -2 Nässjö 344 76 552 120 Sävsjö 553 121 45 Tranås 357 89 574 142 53 Vaggeryd 288 20 465 33 Vetlanda 320 52 514 82 30 Värnamo 310 42 499 67

22 Problemet Kostnaderna (räknat i kr/inv) ökar normalt mest i de kommuner som har högst andel äldre. Kommuner med många äldre som får bidrag från andra kommuner i kostnadsutjämningen ersätts redan idag för hemsjukvård Ersättningen för hemsjukvård i kostnadsutjämningen påverkas bara marginellt av en kommunalisering i det egna länet Den direkta effekten av en kommunalisering blir därför ofta att kostnaderna ökar mer än intäkterna i dessa kommuner

23 Nationella samordnarens förslag
Tillägg i kommunernas kostnadsutjämning för de som har övertagit hemsjukvården (1,5 procent av standardkostnaden) Antar att hemsjukvårdsbehovet följer äldreomsorgsbehovet Skulle innebära en överföring av resurser från län som inte växlat hemsjukvård eftersom motsvarande reducering inte föreslås i utjämningen för hälso- och sjukvård Kommunerna i alla andra län påverkas negativt av en växling i t.ex. Jönköping Tidsbegränsning (fem år) av länsvisa mellankommunala utjämningssystem (HSL 19§)

24 Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas sedan 2000 utifrån: Kostnaderna för nio vårdtunga grupper inklusive HIV (VTG) Kostnaderna för ej vårdtunga grupper (ejVTG) Därutöver tillkommer tillägg eller avdrag för gles bebyggelsestruktur

25 Andelen av befolkningen i den vårdtunga gruppen i riket åren , samt andelarna som ingår i gruppen genom huvud- eller bidiagnos.

26 Andel av befolkning i vårdtung grupp 2008

27 Hemsjukvårdens betydelse för kostnadsutjämningen för Jönköpings läns landsting (kr/inv, 2011)
Utjämning för hälso- och sjukvård Standard-kostnad Bidrag/ avgift B/A förslag Rikssnitt 18757 Jönköping 19211 454 -263 Effekt av kommunalisering hemsjukvård Nu På sikt Nuvarande utjämning -6 -10 Med förslaget +4 +6

28 Sammanfattning av den ekonomiska regleringen
Kommuner med låg skattekraft får samma intäkt per invånare som kommuner med hög skattekraft Kommuner med hög andel äldre och ogynnsam bebyggelsestruktur kompenseras genom kostnadsutjämningssystemet, även om det inte sker som en följd av växlingen Framtida kostnadsutveckling mildras av medelskattekraftens utveckling Slutsats: fokusera på verksamhetsfrågorna! 28