TEMA: Nationalism Introduktion, Del 1

En presentation över ämnet: "TEMA: Nationalism Introduktion, Del 1"— Presentationens avskrift:

1 TEMA: Nationalism Introduktion, Del 1
OBS! Vill du ha ett annat bildobjekt i den här bilden? Markera bildobjektet och ta bort det. Klicka nu på ikonen Bilder i platshållaren för att infoga ditt eget bildobjekt. Klass: SAMSAM 13E

2 Upplägget av delkursen och temat ’Nationalism’:
Tema ”Nationalism” kommer samspela mellan kurserna Historia 2a och Samhällskunskap 2 Lektionerna kommer beröra nedanstående ämnen: Introduktion till nationalism Nationalism, imperialism och kolonialism Film om kolonialism – Boerna och apartheid Befrielsenationalismen – En alternativ syn på nationalismen Nationalism i media – Källkritisk utgångspunkt i fokus Nationalismen i modern tid – Båda internationellt och nationellt Film om nationalism i modern tid Examination

3 Examination: Uppgift: Eleverna ska, enskilt eller i grupp, samla in och redovisa, både skriftligt och muntligt, om ett händelseförlopp i världen som är starkt förknippat med nationalism. Eleven ska förklara orsaker och konsekvenser till händelsen och dess förlopp, samt hitta flera kopplingar till hur nationalismen har bidragit till händelser och hur den påverkat dess efterspel. Omfattning: Uppgiften består av ett skriftligt inlämningsarbete på ord, samt en muntlig redovisning på 15 minuter per grupp.

4 Exempel på händelseförlopp starkt förknippat med nationalism (examination)
Brittiska Indien – Ghandi och nationaliströrelsen (1857-) Första Boerkriget (Transvaalkriget) och andra Boerkriget (Boerkriget) Balkankrigen Irländska inbördeskriget Spanska inbördeskriget Första indo-kinesiska kriget Vietnamkriget Jugoslaviska krigen Bangladesh befrielsekrig 1971

5 Centralt innehåll i historia 2a:
Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen. Historiska begrepp och förklaringsmodeller, och deras tillämpning på olika historiska frågeställningar. Granskningar och tolkningar av historiskt källmaterial, till exempel arkivmaterial, pressmaterial och databaser, som utgångspunkt för behandling av historiska frågeställningar. Hur historia används inom olika kulturformer. Betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

6 Centralt innehåll i samhällskunskap 2:
Det nutida samhällets politiska utveckling utifrån historiska ideologiska villkor, till exempel mänskliga rättigheter, nationalism, kolonialism och jämställdhet, i relation till maktfördelning och ekonomiska villkor. Frågor om aktörens handlingsfrihet kontra strukturella villkor. Tematisk fördjupning i samhällsfrågor. Tillämpning av samhällsvetenskapliga begrepp, teorier, modeller och metoder i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor i arbetet med komplexa samhällsfrågor. Källhänvisning enligt vanliga system. Muntlig och skriftlig presentation i olika former och med olika tekniker som är vanliga inom området, till exempel debatter, debattartiklar, rapporter och essäer.

7

8 Vad tänker ni på när ni hör orden ’nation’ och ’nationalism’?
Öppen fråga: Vad tänker ni på när ni hör orden ’nation’ och ’nationalism’?

9 Vad är egentligen en nation?
Grundläggande avser emellertid begreppet ”nation” inte stater utan relaterar till begreppet ”folk”, dvs. människor som knyts samman av en gemensam identitet. Basen för de nationella identiteterna kan variera, och varje nation bygger på subjektiva föreställningar om vad som karakteriserar identiteten. Källa: Nationalencyclopedin ( ), sökord: ’nation’ Faktorer som kan forma en nation (gemensam identitet): Språk Gemensam historia Kultur och traditioner Geografi Religion Dansa runt midsommarstången. Vad fan gör man det för?

10 Exempel på nationer: Sioux Indianer Samer Kurder Romer

11 Vad är skillnaden mellan nation, stat och nationalstat?
En nation misstas ofta i vardagsspråk för ett land (en stat). Stat är ett landområde med gemensam politiskt styrelse som formellt suverän i förhållande till andra stater, det vill säga att man är officiellt erkänd av andra stater. Staten reglerar relationerna mellan myndigheter och invånare, något som förutsätter någon typ av maktutövning. Utåt hävdar staten sina intressen gentemot andra stater eller ”aktörer” i det internationella systemet. Nationalstat är uppbyggd kring en etniskt och kulturellt definierad nation, och i princip tänker man sig att statens medborgare tillhör nationen