Foderuppföljning och hullbedömning

En presentation över ämnet: "Foderuppföljning och hullbedömning"— Presentationens avskrift:

1 Foderuppföljning och hullbedömning
Namn Efternamn Datum och ort 1

2 Svenska Pig AB ska utveckla, samla och förmedla kunskap till grisföretagare och till andra aktörer i branschen för att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Använd potentialen - effektivare grisproduktion

3 Svenska Pig AB ägs av: 3

4 Målsättning med träffen
Att diskutera, utvärdera och skapa egna besättningsrutiner för hullbedömning och foderjustering

5 Nedskrivna rutiner Att ha dagliga rutiner för foderkontroll och foderjustering, som alla kan följa, är en av förutsättningarna för att få ersättningen för extra djuromsorg Rutiner måste inte vara lika i alla besättningar, men - alla som arbetar i en besättning måste följa samma rutin Därför - i villkoren för ”suggpengen” är det ett krav att rutinen finns nedskriven Diskussionsfrågorna ska ge vägledning för att fastställa besättningsrutiner som alla gemensamt kan arbeta efter. Olika besättningar kan ha olika rutiner och det är ytterligare ett skäl till att rutinerna ska finnas nedskrivna.

6 Det är ett krav att den dagliga foderkontrollen ska protokollföras
Det ska framgå datum och av vem som har skött rutinen den dagen Det fungerar med en almanacka. Den måste finnas tillgänglig för alla och ha en fast plats i stallet, t.ex. bredvid foderdatorn. Får inte komma bort. Hur/var registreras/protokollförs den dagliga foderkontrollen?

7 Foderkontroll Finns grundfodergivor till alla sugg-grupper och hullklasser tydligt nedskrivna? Var finns fodergivorna nedskrivna? Är de lätta att hitta för alla? Kan vara bra att ha vid sjukdom och om fel uppstår i foderdatorn.

8 Foderkontroll Foderkontrollen genomförs lämpligen vid samma tidpunkt varje dag När, på dagen i förhållande till utfodring görs foderkontrollen och foderjusteringar? Skiljer rutinerna varma sommardagar? Vilken är turordningen mellan djurkategorier? Hur/var görs noteringarna i stallet?

9 Hullklasser Mager Revben, ryggrad och höfter framträder tydligt.
Späckmått <10 mm. Tunn Revben, ryggrad och höfter känns vid lätt tryck. Späckmått ca 14 mm. Medel Revben, ryggrad och höfter känns vid hårt tryck. Späckmått ca 17 mm. Fet Revben, ryggrad och höfter känns inte. Späckmått > 20 mm. + 4-6 mm kräver MJ OE Källa: Lantmännen

10

11 Utfodring Sinsuggor Stalltemp Betonggolv Djupströbädd 15°C
31 MJ / 2,4 kg 10°C + 2,52 MJ / 0,2 kg 5°C + 5,04 MJ / 0,4 kg +-0°C + 7,56 MJ / 0,6 kg -5°C + 10,08 MJ /0,8 kg + 10,08 MJ / 0,8 kg -10°C + 15,12 MJ / 1,0 kg -15°C osv. Alla Suggor med normalhull Magra suggor Avv till bet Under dräktighet Så mycket det kan äta eller MJ per dag Utfodras efter hull, MJ OE per dag till dag 85 i dräktigheten, därefter max 31 MJ OE fram till grisning Minst 36 MJ OE under dräktigheten tills de uppnår normalhull. Sänk givan till max 31 MJ senast 1 vecka före grisning.

12 Ett jämnt hull lönar sig
Suggor som kraftigt svänger i hull har ca 1200 MJ ökad foderåtgång per producerad kull, jämfört med suggor som har ett jämnare hull!

13 Hullbedömning Hur utförs hullbedömning, med eller utan späckmätare?
Hullbedömning, gör alla på samma sätt? Länk till hullbedömningsfilm, tid 9:36 minuter

14 Verktyg för dokumentation vid hullbedömning
Stalltips hullbedömnings- schema Listor i PigWin Sugg

15 Hullbedömning, avvänjning
Efter avvänjning är suggorna i olika kondition och hull. Därför är gruppering av suggorna att rekommendera efter hullbedömningen I vilka kategorier grupperas suggorna lämpligen? Hur grupperas suggorna? Boxar/grindar? På vilka kriterier, storlek, ålder, späck mm, grupperas suggorna? Vilka fodergivor tilldelas suggorna i respektive grupp innan betäckning? Hur många utfodringar per dag, 1 eller 2 eller 2 direkt efter varandra …? I storbox, hur märks suggorna, extra torrfodergiva till vilka och hur mycket?

16 Hullbedömning, dräktighet
För att suggorna ska vara i lämpligt hull innan grisning, varken för fet eller för tunn, kontrolleras hullet igen under dräktigheten När görs hullbedömningen? Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass under klass 3? Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass 3? Hur stor fodergiva tilldelas suggor i hullklass över klass 3? Följs ”avvikande” suggor på något sätt? Lämpligt vid dräktighetskontroll?

17 Förslag märkning av dräktiga suggor
Extra magra Magra Acceptabla röd spray blå spray grön spray + ? MJ/dag ? MJ/dag ? MJ/dag

18 Hullbedömning innan grisning
Veckorna innan grisning är fostertillväxten som störst samtidigt som juvret utvecklas och råmjölk fylls i juvret När hullbedöms suggorna innan grisning? Hur stor fodergiva, beroende på hull, storlek, ålder mm, tilldelas suggorna under veckan innan grisning? När sker övergång från sinsuggfoder till digivningsfoder? Hur ”koncentrerat” är digivningsfodret, MJ/kg foder? Inte för fet och inte för tunn innan grisning – mm späck? (15-19 mm späck kan det vara lagom?)

19 Energi i foder Fodrets sammansättning av näringsämnen baseras på energiinnerhållet (MJ) Fodrets energiinnehåll avgör hur stor mängd (antal kg) suggan behöver ca 31 MJ för underhåll beroende på suggans storlek och vikt För att producera 1 kg mjölk behöver suggan 8 MJ foder 1 kg spädgristillväxt kräver 4,5 kg suggmjölk 1 kg suggmjölk innehåller 5,3 MJ

20 Beräkningsexempel, jämförelse MJ och kg
Näringsbehov för suggans underhåll: OM ett torrt digivningsfoder innehåller 13 MJ OE per kg behöver suggan för underhåll: 31 MJ OE/13 MJ per kg= 2,4 kg torrfoder

21 Spädgrisarnas tillväxt
Födelsevikt 1,5 kg/gris Avvänjningsvikt ca 10 kg/gris Total tillväxt 8,5 kg/gris Antal grisar i kullen 10 stycken Ditid ca 34 dagar Exempel: 8,5 kg x 10 grisar = 85 kg tillväxt 85 kg per kull/ 34 dagar = 2,5 kg tillväxt/kull och dag 8,5 kg per gris/34 dagar = 250 g tillväxt/gris och dag

22 Utfodring Exempel: 10 smågrisar i kullen som tillsammans behöver växa 2,5 kg per dag 10 grisar x 2,5 kg tillväxt x 4,5 kg mjölk x 8 MJ = 90 MJ för energiproduktion 90 MJ + 31 MJ för underhåll 121 MJ för att näringsförsörja både suggan och de diande grisarna

23 Hullutveckling under digivningen
Efter grisning startar suggans produktion av suggmjölk. Produktionen ökar och grisarna växer. Det är en balansgång mellan aptit och tillräcklig mängd foder Hur sker ökningen av fodergivan per dag? När kontrollerades/justerades foderkurvan senast? Läggs näringsvärden på komponenter in i foderdatorn vid leverans av foder? Tilldelas någon typ av ”spetsfoder” under digivningen och i så fall till vilka suggor och på vilka grunder samt när? När är ökningen av fodergivan avslutad? Hur stor är slutfodergivan? Görs någon paus i ökningstakten och i så fall när?

24 Digivning Rutiner för foderjustering under digivningen ska innehålla kontroller så att till exempel en neddragning inte resulterar i att en sugga står på för låg fodergiva en längre period På vilka grunder ökas eller minskas fodergivan? Hur minskas fodergivan, % eller utebliven fodergiva eller på något annat sätt? Hur tomt ska fodertråget vara mellan utfodringar? När behöver tråget göras rent? Hur stäms foderändringen av och hur ökas suggans fodergiva igen?

25 Finslipa och dokumentera besättningens egna rutiner till nästa träff
Nu är rutinerna för hullbedömning och foderjustering diskuterade och värderade Finslipa och dokumentera besättningens egna rutiner till nästa träff Det blir en läxa att göra kanske med en kort genomgång vid nästa träfftillfälle.

26 Foder-, vatten och ströanalyser

27 Analyser ska utföras av ackrediterade företag
här finns lista på ackrediterade företag (några exempel; Eurofins, ALcontrol, SVA, Livsmedelsverket, Umeå Universitet) Finns fler godkända analysföretag för vattenanalyser än för foderanalyser

28 Foder, vatten och strömaterial
Minst tre analyser totalt per år (inte 3x3=9) Varje analys ska innehålla minst en av följande uppgifter: Foderstruktur Råproteinhalt Hygienisk kvalitet Mögelgifter, s.k. mykotoxiner Efter tre prover ska det finnas minst en analys av hygienisk kvalitet eller mögelgifter

29 Förmalningsgrad och foderstruktur
Rekommenderad optimal struktur av den malda spannmålen: <0,2 mm max 20 % 0,2-1 mm minst 60 % >1 mm max 20 % (mer information i stalltipset)

30 Mögelsvampar som kan bilda toxiner
Fusarium infekterar spannmål i fält och kan bl.a. bilda toxinerna DON kallas också vomitoxin ZEA kallas också ZON T-2, TH-2 och DAS Aspargillus kan utvecklas under spannmålens lagringsperiod

31 Riktvärden för DON och ZEA (även förkortas ZON) i spannmål och foder
Tips: Kontrollera halmen först och därefter det största sädesslaget i foderblandningen Källa: K. Sigfridson, Lantmännen

32 Speciellt att notera vad gäller fusariumtoxiner
Allmännt försämras grisarnas immunitet Ofta ses svansnekroser, hud- och slemhinneinflammationer samt suggor drabbas av aborter Toxinerna anrikas inte i kroppen och försvinner redan efter någon vecka om grisarna får nytt foder eller ny halm Få mögelsporer är ingen garanti för lite toxin

33 Hälsoeffekter, DON Akuta mag- och tarmbesvär Produktionsnedsättningar
Försämrad aptit, matvägran, kräkningar Diarré Trichothecener är en grupp av toxiner som bl.a. omfattar deoxinivalenol (DON), nivalenol, T2 och HT2. Alla produceras av fusariumsvampar på växande spannmål och förekommer därför både hos kärna och i halm. Grisar är speciellt känsliga och symtomen kan ibland vara ospecifika eftersom toxinerna bl.a. påverkar djurens immunförsvar.

34 Hälsoeffekter ZEA (ZON)
Östrogena effekter som påverkar fruktsamheten Utebliven brunst, omlöp, förlängda brunstintervall eller kvarstående löp, skendräktighet och minskad kullstorlek Ej könsmogna gyltor kan få svullna, rodnade könsorgan och juverutveckling Galtar får nedsatt sexualdrift Sogrisar föds med röd och svullen blygd Kan överföras via mjölk Zearalenon är också ett fusariumtoxin som bildas på fältet. Höga halter hittas ofta i halm från besättningar med reproduktionsstörningar, men toxinet är också vanligt förekommande i kärnskörd av spannmål.

35 Svenska Pig, c/o LRF Sydost Box 974, 391 29 KALMAR
35