Tema Alkohol 2014-12-12 Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,

En presentation över ämnet: "Tema Alkohol 2014-12-12 Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator,"— Presentationens avskrift:

1 Tema Alkohol Elisabeth Grusell Ledningsansvarig Sjuksköterska, Familjeterapeut Beroendecentrum Stockholm Victoria Andersson Studiekoordinator, Leg Sjuksköterska Centrum för psykiatriforskning

2 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården
Svenskarnas alkoholvanor har förändrats. Berusningsdrickandet på helgerna är inte längre då man enbart dricker. Vardagsdrickandet har ökat. Vi tar ett glas vin till maten mitt i veckan, det är afterwork. Ett glas blir två glas osv. Det är socialt och trevligt och beskrivs av många som att det smyger sig på. Tillhör man dessutom gruppen som berusningsdricker på helgen så ser vi att det kan ge negativa konsekvenser. Vi har idag en beroendevård som bedrivs av kommunernas socialtjänst. det är få landsting som bedriver egen beroendevård, här i Sthlm har vi Beroendecentrum och Maria i landstingsregi. Med tanke på att gruppen förändrats. Det är socialt väldigt välfungerande individer som utvecklar en problematik kring alkohol och som är i behov av råd och stöd så behöver vi även anpassa vården så den finns tillgänglig för fler.

3 Problemets omfattning
Först lite statistik om hur vanligt det är med alkoholproblem i Sverige.

4 Den svenska alkoholkonsumtionen (100% alkohol)
,8 liter ,6 liter ,9 liter Den svenska alkoholkonsumtionen Offentlig statistik visar att alkoholkonsumtionen i vårt land har ökat dramatiskt de senaste åren (beräknat i liter ren 100 % alkohol per år för alla personer som är 15 år och äldre). Statistiken bygger dels på registrerad alkoholförsäljning (från Systembolaget och restauranger samt öl från livsmedelsbutiker) och uppskattad, oregistrerad försäljning (reseinförsel, insmuggling) samt egentillverkad alkohol. Konsumtionen har sedan 2001 ökat från 8,8 liter ren alkohol per invånare och år, till 10,6 liter per år 2004 (omräknat innebar det att varje person drack i genomsnitt ca 26 liter starksprit per år eller ett par flaskor vin i veckan). Konsumtionen för 2005 minskade något (10,3 liter) och statistiken fram till år 2009 visar på ytterligare en minskning (9,5 liter). Därefter har totalkonsumtionen legat på ungefär samma nivå fram till 2011 för att sedan minska år 2012 till 9,1 liter. Dock har konsumtionen ökat under 2013 till 9,9 liter. Såväl minskningen från 2005 och ökningen 2013 förklaras främst av förändringar i resandeinförseln. År 2005 uppskattades reseinförseln till 2,3 liter ren alkohol och 2009 till 1,4 liter medan andelen hade ökat år 2013 till 1,6 liter. OBS! Den totala alkoholkonsumtionen är dock inte jämt fördelad. Bedömningar visar att ungefär hälften av all alkohol konsumeras av en liten grupp (ca 10%) medan resterande mängd fördelas mellan övriga alkoholkonsumenter. Det finns också andra skillnader i alkoholkonsumtionen: män dricker mer alkohol än kvinnor, yngre dricker mer än äldre, och människor som bor i storstäder dricker mer än dem som bor på landsbygden (eller i mindre tätorter).

5 Utvecklingen av alkoholkonsumtionen i Sverige 2001 – 2013 (liter ren alkohol per invånare 15 år och över) Dryck 2001 2004 2007 2010 2012 2013 Förändring Sprit 2,4 2,9 2,5 2,2 2,0 2,3 -5% Vin 3,0 3,6 3,8 4,0 +32% Starköl 3,3 3,1 2,8 2,7 +20% Folköl 0,9 0,7 0,6 -33% Total alkohol-konsumtion 8,8 10,6 9,9 9,4 9,1 +12% Konsumtionsökningstabell Monitorundersökningen som genomförs på nationell nivå syftar till att summera den registrerade delen av alkoholkonsumtionen med den oregistrerade för att därigenom få en bild av den totala alkoholkonsumtionen i landet. Undersökningen sköts idag av Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN). Den offentliga statistiken visar att totalkonsumtionen främst minskade under perioden 2004 – 2010, från 10,6 liter till 9,4 liter. Därefter låg den på ungefär samma nivå för att minska något 2012 (9,1 liter) medan en tydlig ökning skedde 2013 (9,9 liter). Skattningarna visar att konsumtionsökningen under senare år är relaterad till vin och starköl. Tidigare undersökningar har visat att Sverige, tillsammans med de övriga nordiska länderna, har varit ett ”spritland”, vilket inte längre tycks stämma. Vin och starköl är numera även de alkoholdrycker som dominerar konsumtionen totalt sett. År 2012 drack vi både mer alkohol i form av vin (3,8 liter) och öl/starkcider (2,7 liter) än i form av sprit (2,0 liter). År 2013 har samtliga sorter (sprit, vin och öl) ökat. Enkelt uttryckt kan man säga att av de c:a 10 liter ren alkohol som konsumeras per person (15 år och äldre) så består endast 23 % av sprit och resterande av vin och öl. Starkcider är här inräknat men motsvarar en liten andel (ca 0,2 l). Undersökningar tyder på att det inte bara är mängd och typ av alkohol som förändrats sedan slutet av 90-talet och början av 2000-talet utan också vårt konsumtionsmönster. Det förefaller som att vi numera är mer benägna att dricka alkohol även i veckorna, jämfört med att det tidigare var något som vanligtvis hörde helgen till. Fråga gärna deltagarna om egna erfarenheter av möjliga förändrade dryckesvanor.

6 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 år
Beroende med sociala problem ca ……………….………….… Beroende utan sociala problem ca ..…………………….……………………... Skadligt bruk ca ……………… Riskbruk ca ………………………………… Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 år Alkoholproblem i Sverige Pyramiden beskriver ungefärliga siffror på hur många personer som har olika grader av alkoholproblem i Sverige. Pyramiden är indelad i ett antal nivåer som beskriver olika svårighetsgrader av alkoholproblem. En ganska stor andel av befolkningen (ca ) har en riskabel alkoholkonsumtion (s.k. Riskbruk). Definitionen på just Riskbruk återkommer vi till. Ett skadligt bruk av alkohol innebär enligt WHO:s definition att en individ fortsätter att använda alkohol trots att konsumtionen fått negativa konsekvenser. Beroende utan sociala problem innebär att diagnoskriterier för alkoholberoende är uppfyllda vilket i korthet innebär att man har mer eller mindre svårt att undvika alkoholkonsumtionen och/eller dess negativa konsekvenser. Vi återkommer även till definitionen på skadligt bruk och beroende. Längst upp i pyramiden finns de som man kanske oftast kommer att tänka på när man pratar om ”missbruk” eller ”beroende”. Dvs. personer som vid sidan av sitt alkoholberoende har svårigheter socialt/psykiskt och som är i stort behov av samhällets stödresurser på olika sätt. Denna grupp är dock förhållandevis liten jämfört med de övriga grupperna. Några saker kan vara viktiga att tänka på, inte minst utifrån ett arbetslivsperspektiv: Det första är att graden av beroende kan variera. Beroende är troligen inte ett tillstånd som går att beskriva i ”antingen eller” utan kan snarare variera från en lättare grad av beroende till ett mer svårartat tillstånd. Det andra är att de flesta som har alkoholproblem - allt ifrån ett riskbruk till ett svårt beroende - deltar i arbetslivet i nästan samma utsträckning som personer utan alkoholproblem. Alkoholproblem syns sällan på utsidan. Det är en vanlig missuppfattning att personer med alkoholproblem tillhör just den tidigare beskrivna gruppen alkoholberoende med mer omfattande sociala problem. Därför kan det vara svårt söka hjälp i tid och att veta vart man kan vända sig.

7 Riskbruksdefinition med standardglas menas:
50 cl folköl 33 cl starköl 25 cl stark-starköl 12-15 cl vin 4 cl sprit 8 cl starkvin Vid vissa tillstånd är all alkoholkonsumtion riskabel; bl.a. vid leversjukdom, depression, graviditet Exempel på riskkonsumtion  Med ett standardglas menar man den mängd av en alkoholdryck som innehåller ca. 12 gram alkohol. I bilden visas några exempel på standardglas av olika drycker. Veckokonsumtionsmåtten för riskbruk är: - när en man dricker mer än 14 standardglas per vecka - när en kvinna dricker mer än 9 standardglas per vecka Intensivkonsumtionsmåtten för riskbruk är: - när en man dricker mer än 4 standardglas vid ett och samma tillfälle - när en kvinna dricker mer än 3 standardglas vid ett och samma tillfälle Riskbruk av alkohol kan även gälla vid lägre alkoholkonsumtion, exempelvis under graviditet, i många situationer i arbetslivet, i trafiken samt under uppväxtåren. Detsamma gäller när man har vissa sjukdomar, äter vissa mediciner samt för dem som har en ökad känslighet för alkohol.

8 Skadligt bruk diagnostik ICD-10
Bruk av alkohol på ett sätt som skadar hälsan Skadan kan vara fysisk, psykisk eller social/juridisk Liten risk Påtagliga problem Begynnande problem Skadligt bruk I den av WHO utarbetade klassificeringen för att sätta diagnoser, International Classification of Diseases (ICD) 10:e upplagan, används begreppet ”skadligt bruk” när det föreligger ett upprepat drickande av alkohol det senaste året som lett till negativa konsekvenser avseende sociala, psykologiska eller fysiska skador. Det betyder att ett skadligt bruk av alkohol innebär att en individ fortsätter att använda alkohol trots att konsumtionen redan fått negativa konsekvenser i form av t.ex. frånvaro från arbete/utbildning eller juridiska konsekvenser som rattonykterhet eller omhändertagande för onykterhet (enl. LOB, lagen om omhändertagande av berusade personer).

9 Beroende diagnostik IDC-10 3 av följande kriterier uppfyllda senaste 12 månaderna
Stark längtan eller känsla av tvång att ta substansen Svårigheter att kontrollera intaget Fysiska abstinenssymtom Ökad tolerans Prioritering av substansanvändning högre än andra aktiviteter och förpliktelser Fortsatt användning trots skadliga effekter Beroende Med alkoholberoende enligt ICD-10 menas ”en grupp av fysiologiska, beteendemässiga och kognitiva fenomen, där alkoholen får en mycket högre prioritet av individen än andra beteenden som tidigare haft större betydelse”. För att ställa diagnosen alkoholberoende krävs att minst tre av kriterierna ska vara uppfyllda under det senaste året. Dessa kriterier överensstämmer väl med andra internationella diagnossystem. OBS! En alkoholdiagnos kan endast sättas av läkare. Det är viktigt att påpeka att det är mycket svårt att urskilja någon tydlig gräns mellan normalkonsumenter, de med en riskabel alkoholkonsumtion och de med skadligt bruk eller beroende. Gränserna är inte knivskarpa. Man t.ex. kan röra sig mellan de olika nivåerna i olika skeden av livet. Det är inte orimligt att anta att många unga människor år - närmar sig, eller till och med befinner sig en kortare eller längre tid, i gråzonen eller kanske till och med uppfyller kriterierna för en skadlig konsumtion. Flertalet av dem som under en period i livet dricker på ett riskabelt sätt minskar senare sin alkoholkonsumtion helt naturligt, t.ex. i samband med att de bildar familj.

10 Hälsorisker Alkohol – ”Sjukdomsimitatören”
Hjärnskador och nervskador Högt blodtryck Muskelskador Hjärtpåverkan Leverskador Akut/Kronisk bukspottkörtel-inflammation Ökad cancerrisk Blodbrist Magkatarr Hormonpåverkan Vitaminbrist Påverkan på skelettet Gikt Hudsjukdomar Psykiska sjukdomar Fosterskador … Hälsorisk Att alkoholen är en medicinsk hälsorisk har belagts i flera vetenskapliga studier och att ett regelbundet alkoholintag påverkar de flesta organ i vår kropp. Vilka organ som skadas beror på en mängd individuella faktorer som till exempel genetisk disposition, dryckesmönster, näringsupptag samt andra livsstilsfaktorer som rökning och motion etc. Mot bakgrund av att en hög alkoholkonsumtion under en längre tid kan orsaka flera sjukdomstillstånd så kan alkoholen kallas för den stora ”sjukdomsimitatören”. Samtliga av de sjukdomstillstånd som visas på bilden kan helt eller delvis orsakas av en hög alkoholkonsumtion, men självfallet är det inte samma sak som att det måste vara en hög och/eller långvarig alkoholkonsumtion som ligger bakom att dessa symptom eller sjukdomar uppstår. >60 medicinska tillstånd

11 Varför kommer de inte? ”Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant. vilken anledning tror du är den vanligaste? ” Vi har ju någonstans klurat ut att vi I vården inte riktigt når ut till denna grupp eftersom de är väldigt välfungerande socialt sett. Men varför kommer de inte….? Det här är en studie av Sven andreasson där man sammanställt data från en landstäckande årlig rapport från SoRAD centrum för socialvetenskaplig alkohol och drogforskning. Där man intervjuade sammanlagt 9005 personer mellan år. Skam var den största anledningen till att inte söka hjälp Man kom även fram till att en stor majoritet, mer än 50%, föredrog att behandling skulle utövas inom sjukvården. Endast 5% ansåg att behandling skulle ges av kommunerna Källa: Andréasson, Alcohol & Alcoholism, 2013

12 Kommunikationsforskning
Hur ser människor med alkoholberoende på sitt drickande – och vilken hjälp vill de ha? Bekymrade – men inte tilltalade av tillgängliga behandlingsalternativ Det här är en annan studie på Rg1 en kvalitativ studie där man genomförde intervjuer på fokusgruppper gällande frågor kring barriärer för att söka vård. Man fann att de flesta insåg att de drack för mycket mena tt de ionte kunde identifiera sig som alkoholberoende då detta var förknippat med utslagenhet. Skam och stigma utgjorde hinder till att söka vård. Likaså synen på att helnykterhet och AA 12 steg var det enda alternativet till vård. Det man nämde var att mankunde tänka sig att gå till sin husläkare… och helt enkelt säga HEJ jag har…. Men man tvekade då kring huruvida kompetensen fanns

13 Bilden av alkoholproblemet
Det här är lite den gängse bilden Att alkohol är ett problem först när det börjar visa sig Men …..

14 Tomrum mellan allmän information och specialistvård
Oproblematiskt bruk Riskbruk Begränsat/måttligt beroende Svårt beroende och missbruk: Umgänge Fritid Semester Fest Soc. tjänsten Beroendeklinik AA Saknas anpassad vård och hjälp De flesta rör sig genom att ha ett oproblematiskt bruk av alkohol till att då och då röra sig in i områden för riskbruk. Ex vid semester så brukar många röra sig in i området för att sedan gå tillbaka till ett oproblematiskt bruk Det kan vara Ingen vård… ingen vård …. Ingen vård Sen smäller vi till med stora insatser.

15 Definition >14 eller >9
Riskbruk ca svenskar Definition >14 eller >9 ………………………………… Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 år Alkoholproblem i Sverige Pyramiden beskriver ungefärliga siffror på hur många personer som har olika grader av alkoholproblem i Sverige. Pyramiden är indelad i ett antal nivåer som beskriver olika svårighetsgrader av alkoholproblem. En ganska stor andel av befolkningen (ca ) har en riskabel alkoholkonsumtion (s.k. Riskbruk). Definitionen på just Riskbruk återkommer vi till. Ett skadligt bruk av alkohol innebär enligt WHO:s definition att en individ fortsätter att använda alkohol trots att konsumtionen fått negativa konsekvenser. Beroende utan sociala problem innebär att diagnoskriterier för alkoholberoende är uppfyllda vilket i korthet innebär att man har mer eller mindre svårt att undvika alkoholkonsumtionen och/eller dess negativa konsekvenser. Vi återkommer även till definitionen på skadligt bruk och beroende. Längst upp i pyramiden finns de som man kanske oftast kommer att tänka på när man pratar om ”missbruk” eller ”beroende”. Dvs. personer som vid sidan av sitt alkoholberoende har svårigheter socialt/psykiskt och som är i stort behov av samhällets stödresurser på olika sätt. Denna grupp är dock förhållandevis liten jämfört med de övriga grupperna. Några saker kan vara viktiga att tänka på, inte minst utifrån ett arbetslivsperspektiv: Det första är att graden av beroende kan variera. Beroende är troligen inte ett tillstånd som går att beskriva i ”antingen eller” utan kan snarare variera från en lättare grad av beroende till ett mer svårartat tillstånd. Det andra är att de flesta som har alkoholproblem - allt ifrån ett riskbruk till ett svårt beroende - deltar i arbetslivet i nästan samma utsträckning som personer utan alkoholproblem. Alkoholproblem syns sällan på utsidan. Det är en vanlig missuppfattning att personer med alkoholproblem tillhör just den tidigare beskrivna gruppen alkoholberoende med mer omfattande sociala problem. Därför kan det vara svårt söka hjälp i tid och att veta vart man kan vända sig.

16 Beroende – stor heterogenitet
Två grupper Liten grupp med svåra problem ca 50% nås av vården Utmaningen: utveckla behandlingsmetoderna; hittillsvarande insatser otillräckliga: hemlösa, psykiskt sjuka För båda grupperna: Höga trösklar för att söka vård Stor grupp med begränsade problem ca 10% nås av vården  Utmaningen: normalisera behandlingen av beroendeproblem;  jämställ med andra hälsovådliga beteenden: primärvård, FHV

17 En huvuduppgift för vården: sänka trösklar - reducera stigma
Utveckla Internetbaserade insatser Arbeta genom partners och närstående Förbättra den fysiska miljön och bemötandet i beroendevården Utveckla behandling i primär- och företagshälsovård

18 Gör specialistvården mer attraktiv
Första intrycket Välkomnande? Tillgänglighet för funktionsnedsatta och barn Vad är budskapet?

19

20 Behandlingsforskning: Vad fungerar för vem?
★ Kort behandling optimal för den stora majoriteten

21 Internetbaserade tjänster når
ALKOHOLHJÄLP PÅ INTERNET Internetbaserade tjänster når * de som dricker mycket * unga vuxna och kvinnor mer (än sedvanlig beroendevård) * en stor grupp människor varje år

22 Arbeta genom partners och närstående
CRAFT

23 BEHANDLINGSALTERNATIV RG1 Guide till bättre alkoholvanor
Farmakaprogram Återfallsprevention Vi börjar alltid med två utredande besök. 1a besöket innefattar personens beskrivning av sin alkoholkonsumtioin och motiv till förändring samt blodprover. Pat informeras om mottagnignens behandlingsutbud. Personen får också med sig ett frågeformulär att fylla i hemma. Det andra besöket är hos en doktor. Pat får feedbacksamtal på blodprover och formulär. Tillsammands med doktorn så planeras ett behandlingsalternativ fram.

24

25 Diskussion Hur ser det ut på era arbetsplatser – möter ni patientgruppen? Har ni rutiner för att samtala om alkohol?

26 Behandling av alkoholberoende i PV/FHV
Alkoholberoende är vanligt Kan inte enbart behandlas i specialistvård  Första linjens sjukvård Många riskbrukare som identifieras är alkoholberoende 3. Alkoholberoende kan behandlas i PV/FHV

27 15-Metoden

28 Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 år
Beroende med sociala problem ca ……………….………….… Beroende utan sociala problem ca ..…………………….……………………... Skadligt bruk ca ……………… Riskbruk ca ………………………………… Inga alkoholproblem 6,5 miljoner svenskar >15 år 15-metodens fokus Vi återvänder en kort stund till bilden av pyramiden som vi känner igen från tidigare. All erfarenhet visar att det är bättre ju tidigare man kan sätta in behandling vid alkoholproblem. Prognosen för tillfrisknande förbättras väsentligt och onödiga besvär, kostnader och lidanden kan förhindras. Med 15-metoden utvidgas möjligheterna att erbjuda behandling vid olika grad av alkoholproblem i ett tidigt skede. Det kan handla om både riskbruk, skadligt bruk eller beroende. Metoden är anpassad för att fungera för dem som har mindre till mer befästa alkoholproblem och är väl lämpad att användas i många olika sammanhang, t.ex. när chefen kommer till FHV och vill erbjuda hjälp till medarbetare där det finns kända eller ”misstänkta” alkoholproblem.

29 15-metoden Steg 3 Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling
Screening/kort rådgivning (Identifiering av risk) Fördjupad bedömning (Alkoholvanor) Steg 3 Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling Steg 2 Steg 1 15-metoden - FHV 15-metoden är utvecklad av forskare och kliniker på Riddargatan 1 – mottagningen för alkohol och hälsa i Stockholm. 15-metoden utvecklades med några centrala utgångspunkter. Den skulle vara: anpassad för personer som får 15 poäng eller mer på AUDIT-formulär (vilket innebär ett tydligt alkoholproblem men utan att individen behöver uppfylla kriterierna för alkoholberoende) välstrukturerad - följer tydliga och väl avgränsade steg manualbaserad samt kunna utföras av personal utan specialistutbildning i beroendefrågor, såsom läkare, sjuksköterskor, beteendevetare/psykologer, m.fl. inom t.ex. företagshälsovård eller primärvård.

30 Forskning kring korta interventioner
God effekt jämfört med andra behandlingsformer Minskad sjukvårdskonsumtion Minskad sjukskrivning Minskad dödlighet Kostnadseffektiv Behandlingseffekt - som annan medicinsk behandling Forskning kring korta interventioner Det finns en utbredd föreställning om att alkoholproblem i de allra flesta fall kräver omfattande insatser för att ha effekt. Vid genomgång av den forskningslitteratur som finns kring vad som är verksamt vid behandling av såväl riskabel alkoholkonsumtion som vid lätt till svårt beroendetillstånd är det mycket som talar för att korta interventioner ger en god effekt på alkoholkonsumtionen. Några punkter som sammanfattar forskningsläget: Korta interventioner ger god effekt jämfört med andra behandlingsformer Korta interventioner medför över tid: - Minskad sjukvårdskonsumtion - Minskad sjukskrivning - Minskad dödlighet Korta interventioner är förhållandevis kostnadseffektiva Korta interventioner uppvisar en behandlingseffekt som är likvärdig med annan medicinsk behandling Vilken evidens har vi? SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, har i uppdrag att utvärdera metoder som används i vården, både etablerade och nya. Utifrån aktuell och välgjord forskning tar SBU reda på vilken medicinsk effekt olika metoder har, om det finns några risker med dem, och om åtgärderna ger mesta möjliga nytta för pengarna. Det är dock viktigt att poängtera att resultaten i dessa studier gäller på gruppnivå. Det är viktigt att påpeka att på individnivå kan ibland mer omfattande behandling behövas för att individen ska komma till rätta med sina problem. (Hester & Miller, 1995;SBU, 2001; Kaner et al., 2007)

31 15-metoden Steg 1 Screening/kort rådgivning (Identifiering av risk) Fördjupad bedömning (Alkoholvanor) Steg 3 Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling Steg 2 Steg 1 15-metoden – steg 1 Det första steget i trappan innebär screening och en kort intervention. I det första steget sker en screening med hjälp av AUDIT-formuläret. Om poängsumman är högre än 6 för kvinnor eller 8 för män erbjuds kort rådgivning (dvs så här långt är likheterna stora med Riskbruksmodellen). Är poängsumman 15 eller högre (eller om personen själv önskar) erbjuds en fördjupad bedömning i steg 2. Den fördjupade bedömningen omfattar en mer utförlig diagnostisering som genomförs med frågeformulär och biologiska alkoholmarkörer (blodprov) i kombination. För en del kan det räcka med denna insats för att komma tillrätta med alkoholkonsumtionen, medan andra behöver mer. I så fall går man vidare till det tredje steget som innebär en utvidgad samtalsbehandling (Guide till bättre alkoholvanor) och/eller läkemedelsbehandling. Tanken är att dessa behandlingar kan användas var och en för sig eller i kombination.

32 Screening och Rådgivning
Formulär Blodprov Rådgivning samma minska öka Screening och kort rådgivning Att erbjuda anställda alkoholscreening och kort rådgivning i samband med t.ex. en livsstilsundersökning har visat sig vara ett möjligt sätt att tidigt upptäcka och åtgärda alkoholproblem. Syftet med metoden är främst att motivera den enskilde att minska sin konsumtion. Framhåll gärna att det finns gott vetenskapligt stöd för att screening med kort rådgivning har visat sig vara välfungerande som behandlingsinsats för personer med begynnande alkoholproblem och att det finns stöd för att det är en kostnadseffektiv metod. Studier på arbetsplatser har visat att det är möjligt att via företagshälsovården genomföra både screening och rådgivning med fokus på riskbruk av alkohol. Det finns även stöd för att alkoholscreening och rådgivning bör genomföras i samband med att andra livsstilsfrågor tas upp, exempelvis vid olika hälsoundersökningar. När alkoholvanorna tas upp i ett sådant sammanhang upplevs det inte som känsligt. Du kan gärna avsluta med att säga att modellen inte är särskilt komplicerad. 

33 15-metoden Steg 2 Screening/kort rådgivning (Identifiering av risk) Fördjupad bedömning (Alkoholvanor) Steg 3 Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling Steg 2 Steg 1 15-metoden – steg 2 Det andra steget i 15-metoden kallas ”Fördjupad bedömning: Alkoholvanor”. Syftet är som antyds i namnet att ge en fördjupad bild av svårighetsgraden av beroendetillståndet och ett antal andra viktiga faktorer samt att ge underlag för vidare bedömning av vårdbehov.

34 Fördjupad bedömning - Alkoholvanor
1. Frågeformulär 2. Biomarkörer 3. Kroppsundersökning 4. Återkoppling - samtal Hälsokoll-alkohol (bedömningen) Innehållet i den fördjupade bedömningen är: Frågeformulär som mäter: Alkoholkonsumtion, TLFB Graden av alkoholberoende, ICD-10 Psykisk hälsa, HAD Biomarkörer: CDT PEth Leverstatus (GT, ASAT & ALAT) m.m. … Hälsosamtal med syfte att återkoppla resultaten från bedömningen samt att diskutera eventuellt fortsatta insatser. Utifrån detta kan flera tänkbara alternativ vara möjliga: - Inga fortsatta insatser: individen känner att han/hon har fått tillräckligt med hjälp för att klara sig själv. - Bestämma tid för ett uppföljandesamtal för att gå till steg 3 i 15-metoden (se nästa bild) - Specialistvård: kanske kommer man fram till att vårdbehovet är så pass stort att remittering till specialistvården är att rekommendera med en gång. Kan det finnas fler alternativ? Diskutera och reflektera utifrån era egna förutsättningar.

35 15-metoden Steg 3 anpassad för personer med >15 poäng på AUDIT
Screening/kort rådgivning (Identifiering av risk) Fördjupad bedömning (Alkoholvanor) Steg 3 Samtalsbehandling och/eller Läkemedelsbehandling Steg 2 Steg 1 15-metoden – steg 3 (behandling) Det tredje steget i 15-metoden består av två delar, dels en samtalsbehandling som kallas ”Guide till bättre alkoholvanor” och dels någon typ av läkemedelsbehandling som är hjälpsam vid alkoholberoende. Samtalsbehandlingen kommer att presenteras alldeles straxt. Läkemedelsbehandlingen består av medicinering under sex månader, regelbunden provtagning kombinerat med korta motiverande samtal, samt läkarbesök var tredje månad. Programmet kan förlängas och gärna kombineras med Guide till bättre alkoholvanor. Det finns idag läkemedel som är till god hjälp att minska alkoholbegär och att minska återfall. Naltrexone och Aotal (akamprosat) är två läkemedel som verkar i centrala nervsystemet genom att dämpa de negativa effekter i hjärnan som en långvarig alkoholkonsumtion kan ge. En del personer som använder läkemedlen känner ett minskat alkoholbegär och den kliniska effekten märks genom att antalet återfall blir både färre och mindre svåra. Utöver dessa två läkemedel finns Antabus (disulfiram) som är ett utmärkt hjälpmedel för att kunna avstå helt från att dricka under en period. Antabus påverkar nedbrytningen av alkohol i levern och skapar obehagliga symtom vid alkoholkonsumtion.

36 Samtalsbehandling Vecka 3-4 8 1 24 12 Samtal 1 Nuläge Samtal 2
Målformul-ering Samtal 3 Risksitua-tioner och utlösande faktorer Samtal 4 Alternativ, handlings-planer och utvärdering Upp-följning En tänkt modell ”Guide till bättre alkoholvanor” omfattar 5 samtal á max 45 minuter. Som syns i bilden är samtalen utspridda över ett antal veckor med något intensivare kontakt i början för att sedan glesas ut. Det är möjligt att vid behov variera intervallen mellan besöken, att t.ex. träffas något intensivare de första veckorna. I programmet lär sig personen känna igen högrisksituationer och hur han/hon kan hantera dessa när de uppstår. Programmet består av en bedömning med feedback, tre strukturerade samtal och en uppföljning efter tre månader. Vi brukar uppmuntra deltagare som har en partner att hon/han är med under samtalen i så stor uträckning som möjligt Mellan besöken arbetar individerna med hemuppgifter. Syftet med hemuppgifterna är att förstärka behandlingseffekten utöver den påverkan som äger rum under själva samtalet. Att deltagaren på ett strukturerat sätt fortsätter att arbeta med de områden som är ämnet för föregående besök är en mycket viktig del av behandlingen. Uppgifterna bidrar till att medvetandegöra beteenden, känslor och tankar, men även till att använda kunskaper och färdigheter i hemmiljö.

37 Diskussion Är 15-metoden (o)intressant?

38 Tack för oss!