Våga göra skillnad - samverkan.

En presentation över ämnet: "Våga göra skillnad - samverkan."— Presentationens avskrift:

1 Våga göra skillnad - samverkan

2 Frihet och livsutrymme
Frihet och livsutrymme - hur möter vi dessa ungdomar i våra organisationer? - Hälsa, utbildning, omsorg får de ett likvärdigt stöd? - flickor och pojkars utsatthet? - förövare och gärningsmän? - elever i särskolan?

3 Våga göra skillnad Heder, Könsstympning och skyddade personuppgifter
2007 samlades representanter från olika frivilligorganisationer och myndigheter i Norrköping. Tanken var att hitta en gemensam metod för att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck. I den här gruppen väcktes idén om ett samverkansprojekt. 2008 startade ”Det handlar om kärlek”, ett projektet som idag är implementerat i ordinarie verksamhet. Myndigheter och frivilligorganisationer informerar om deras olika ansvarsområden ute på våra skolor. Tanken är att barn och ungdomar ska få ett ökat förtroende för de myndigheter och organisationer som ingår i projektet och det kan i sin tur leda till att de vågar söka hjälp. Idag har det spridit sig till ca 60 kommuner runt om i landet.

4 Citat från elev efter föreställningen ”Kärleken är fri”
Själva kärleken är fri men ibland kostar det. Det handlar inte om pengar utan människor omkring dig t.ex. din familj och dina kompisar. Självklart är den fri men om din familj och kompisar är emot den, då måste du välja. Ibland kan man ju inte ha allt man vill ha. Om man föredrar en person framför familjen då förlorar man sin familj och vice versa. Men en av dem kommer att såra dig på ett eller annat sätt men inte med flit.

5 Regeringsuppdrag 1 Norrköpings kommun blev vi tillfrågade att vara en av sex pilotkommuner i regeringsuppdraget ”Våga göra skillnad”. Mars 2012 påbörjade vi vårt arbete tillsammans med Borlänge, Karlstad, Söderhamn, Västerås och Umeå. Projektet leds av Länsstyrelsen Östergötland på uppdrag av regeringen. Vi som har deltagit arbetar inom socialtjänst, skola, landsting och polis. Det vi snabbt insåg var att projektet fyllde även en annan funktion. Att mötas mellan olika organisationer/myndigheter och få kunskap om varandras uppdrag har gjort att vi har blivit bättre på att inte skylla på varandra när något går fel. Vi har sedan starten återkommande träffar där vi lyfter: - Utbildningsinsater (spetsutbildning för den mindre arbetsgruppen inom respektive myndighet samt föreläsningar där all personal bjuds in). - Ärenden som har fungerat, men även de ärenden som inte har fungerat. - Organisatoriska frågor, samverkan etc. - Idag diskuterar vi även frågan kring könsstympning kopplat till HRV.

6 Norrköpings samverkan bygger på att:
- socialtjänst, landsting, polis och skola samverkar i olika projekt. Samma grupp har återkommande möten med åklagare, migrationsverket, ek. bistånd. - vi vågar erkänna våra brister mer idag än tidigare. - när den enskilda läraren, handläggaren etc. hamnar i att ”skylla” på eller lägga över ansvaret på någon annan myndighet, diskuterar vi igenom ärendet tillsammans. - vi försöker tillsammans komma fram till var i kedjan det brast i det enskilda ärendet och vilken lärdom vi kan dra av det. - det finns ett engagemang och en drivkraft. - vi brister i samarbetet med VoO- särskola. Vi inser dock att vi hela tiden måste hålla frågan levande, det är stor personalomsättning i våra organisationer som leder till att kunskap försvinner inte alltid en självklarhet att någon tar vid. (alltid en fara med person och inte funktion)

7 Placerade ungdomar ”Frihet har inget värde så länge man är ensam. Behovet av stöd finns till den dag individen har hittat sitt eget nätverk som kan ge det en individ behöver för att leva. Någon att dela både glädje och sorg med, någon som saknar en om man försvinner.” Ung kvinna som varit placerad I uppdraget ingår det även att följa upp och bevaka placerade ungdomars skolgång inom grundskolan/gymnasiet (HVB och SIS). Tillsammans med handläggarna ser vi återkommande över våra rutiner mellan skola och socialtjänst. Tanken är att vara ett stöd i deras arbete vid placering, under placering samt vid hemgång. Skoldokumentation, hälsojournaler. Vi måste även bli bättre på att möta upp ungdomar som blir placerade i vår kommun. (Projekt med kontaktpersoner, tjejjouren-socialtjänst). Elever med skyddade personuppgifter

8 Regeringsuppdrag 2 Vårt arbete i regeringsuppdraget ”Våga göra skillnad” handlade om att få mer kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, se hur andra kommuner arbetar, gå tillbaka till sin egen verksamhet för att kartlägga vad som både fungerar och inte fungerar. I det läget insåg jag att vi inte har uppmärksammat flickor som är utsatta för könsstympning eller som är i riskzonen för att bli utsatta. Jag valde att samla på mig kunskap genom att lyssna till utsatta kvinnors berättelser via olika föreläsningar i Sverige. Sökte vid samma tidpunkt (april 2013) medel från Länsstyrelsen i Östergötland. Mitt mål var att ge personal inom skola, polis, landsting och socialtjänst en föreläsningsdag kring könsstympning. De sökta medlen skulle även gå till föreläsningar kring hedersrelaterat våld och förtryck samt HRV kopplat till särskola och det sista området var att göra en handlingsplan/utbildningsmaterial för barn och elever med skyddade personuppgifter. Länsstyrelsen Östergötland kontaktar mig i sep 2013, regeringen vill att de ska undersöka hur verksamheter och myndigheter i Sverige arbetar med frågan. Norrköpings kommun blir pilotkommun i arbetet och rapporterar kontinuerligt hur vi går tillväga. Våra erfarenheter ska sedan spridas till övriga kommuner.

9 Norrköping BoU tillsätter en tjänst som samordnare på Utbildningskontoret. Vara ett konsultativt stöd för alla förskolor och skolor kring hedersrelaterat våld och förtryck, könsstympning och skyddade personuppgifter. - finns med vid ärenden, hjälper personalen att ta kontakt med berörda myndigheter, är ett ”bollplank” för personalen, tanken är att ingen ska behöva vara ensam i dessa ärenden. I det konsultativa teamet ingår även psykolog, kurator, skolsköterska och lärare. Anordna utbildningsinsatser för personal inom förskola och skola. - under VT-14 har TRIS utbildat personal inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan. - utbildning kring könsstympning för skolhälsovården, kuratorer, förskole/skolpersonal, bjöd även in polis, landsting och socialtjänst under 13/14. Återkommande utbildningar. - skolornas elevhälsoteam samt förskolechefer har fått information om skyddade personuppgifter. 50% av tjänsten ansvarar/bevakar samordnaren för att våra placerade elever på HVB/SIS i annan kommun får en bra skolgång samt att barn/ungdomar på kvinnojouren i Norrköping antingen får en förskole/ skolplacering alternativt distansundervisning. Socialnämnden har infört en likvärdig tjänst inom socialtjänsten.

10 Resultat Personalen upplever att utbildningsinsatserna har gjort dem mer trygga i sitt arbete. Att det finns en samordnare de kan vända sig till underlättar deras arbete. Sedan början av mars kommer det in i snitt 2 ärenden i veckan som handlar om könsstympning. Flickorna får nu adekvat vård via ungdomshälsan som i sin tur remitterar till kvinnokliniken. Skolan får stöd från samordnaren med tanke på att dessa flickor även är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck. Efter TRIS utbildning har skolpersonalen uppmärksammat flera elever som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och risken att bli bortgifta. I samtal med personalen var det här en elevgrupp de inte tidigare hade uppmärksammat. Min förhoppning är att arbetet med barn och elever som lever med skyddade personuppgifter ska leda till en tryggare förskola och skola. Negativt resultat är att inte fler ärenden från ungdomsgymnasiet som handlar om hedersrelaterat våld och förtryck och oro om bortgifte uppmärksammas på skolorna. Har inga siffror, men tror att det är ett stort mörkertal. Ser även en svårighet att uppmärksamma flickor som är i riskzonen för att bli könsstympade. Här måste vi hitta en rutin mellan förskolor, skolor, socialtjänst, bvc etc.

11 Citat från elev efter föreställningen ”Kärleken är fri”
Ibland är kärleken fri och man kan bestämma sig för vem man vill bli ihop med. Men ibland är kärleken inte fri och föräldrar väljer eller bestämmer (i mitt hemland) vem man ska vara ihop med.

12 Skolan- Grupper Hur lyfter ni frågan på er respektive skola, EHT?
Hur samverkar ni med andra myndigheter? Möjligheter? Hinder? Hur arbetar du med frågan inom särskolan? Hur följer skolan upp placerade i annan kommun? Hur möter skolan upp ungdomar som är placerade i er kommun?

13 Skolan ansvar Utbildning ofta en skyddsfaktor, s.61.
Elev kan vara inskriven på sin hemskola, distansundervisning i väntan på ny skola. Viktigt att eleven har kontakt med någon från sin tidigare skola om det är aktuellt med återgång till hemskolan. Om eleven ska byta skola är det viktigt att mottagande skola får ett bra överlämnande. Se HP skyddade personuppgifter.

14 Heder och könsstympning
”Du måste omskäras för att inte skämmas, för att inte skada familjens heder.” ”Oskulden måste skyddas för familjens ära.” ”Om din dotter inte är könsstympad är hon inte ren. Därför måste du, även om du inte vill, för familjens skull.”

15 Symptom/konsekvenser av könsstympningen
Springer ut och in i klassrummet. Svårt att kissa. Svåra menssmärtor. Infektioner i underlivet. Återkommande urinvägsinfektioner. Dricker inget under hela skoldagen, vill slippa att gå på toaletten, istället huvudvärk. Klåda i underlivet. Ärr stramar svårt med vissa övningar på gymnastiken. Vill inte duscha med andra tjejer. Berättar inte för mamma att de har fått mens, måste då sluta leka och istället måste hjälpa mamma i hemmet. Klipper sönder tygstycken som bindor. Trauma pga. övergreppet.