ADHD hos barn och ungdomar

Name: ADHD hos barn och ungdomar
Uploaded: 2017-10-21T12:44:41+00:00
Duration: PTM24S48
Channel: Peter Åberg
Description: ADHD hos barn och ungdomar

ADHD hos barn och ungdomar
Eva Eriksson Angelica Eriksson Jahn BUP-kliniken Örebro Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro
ADHD? Attention Deficit Hyperactivity Disorder Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

De typiska dragen Uppmärksamhetsproblem Impulsivitet Hyperaktivitet/Hypoaktivitet Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Definition Barnet har svårigheter med sin uppmärksamhetsförmåga och/eller förmåga att kontrollera sin impulsivitet samt reglera sin aktivitetsnivå. Svårigheterna måste vara större än de man kan se hos andra barn i samma ålder och på samma utvecklingsnivå. Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Svårigheterna måste medföra allvarliga problem i det dagliga livet. Symtomen förändras med barnets ålder och kan följa individen under livet. Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Diagnoskriterier Symtomen av funktionsnedsättningen ska visa sig inom minst två områden (familj/skola) Andra orsaker till symtomen ska uteslutas Symtomen ska ha funnits i minst sex månader till en grad som inte överensstämmer med utvecklingsnivån Vissa funktionshindrande symtom ska ha funnits före sju års ålder DSM-IV internationell manual Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Olika typer av ADHD ADHD av kombinerad typ ADHD med huvudsakligen uppmärksamhetsbrist ( ADD) ADHD med huvudsakligen impulsivitet/överaktivitet Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

ADHD ser olika ut Stor variation mellan olika individer Tar sig olika uttryck i olika åldrar Svårighetsgraden och hur det utvecklas beror till viss del på omgivning och miljö Samsjuklighet Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

”Minst ett barn i varje klass”
3 - 6 % av alla skolbarn uppfyller diagnoskriterierna för ADHD Ytterligare cirka 5 % har ADHD- problematik av lindrigare slag Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

BUP Örebro ADHD/ADD diagnos Flickor 226 (29%) 768 stycken
Pojkar 542 (71%) 0-9 år 109 st (25 flickor 84 pojkar) 10-12 år 174 st (43 flickor 131 pojkar) 13-15 år 232 st (65 flickor 167 pojkar) 16-18 år 239 st (87 flickor 152 pojkar)

Orsaker Orsakerna till ADHD är komplexa och ofullständigt kända men de flesta forskare är överens om att det är ett biologisk betingat tillstånd där ärftliga faktorer spelar stor roll för uppkomsten Andra faktorer som komplikationer under graviditet och förlossning, rökning och alkohol under graviditeten samt mycket låg födelsevikt kan också spela roll Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Ogynnsamma familjeförhållanden eller andra psykiska påfrestningar spelar stor roll för hur problemen utvecklas Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Hur diagnostiseras ADHD?
Kartläggning / Diagnostisering – göra barnet begripligt Värdering av svårigheterna i förhållande till ”normaltillstånd” Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Uppmärksamhet Svårt att med viljans hjälp koncentrera sig på sådant som är enahanda och tråkigt rikta uppmärksamheten på det väsentliga och bortse från det ovidkommande hålla kvar uppmärksamheten till dess en uppgift är slutförd eller man lyssnat färdigt styra tillbaka uppmärksamheten om man tappat fokus Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Impulsivitet Svårt att låta bli att reagera på varje impuls tåla motgångar och behärska sina känsloreaktioner stanna upp och tänka efter innan man agerar låta sig styras av tidigare erfarenheter, regler eller framtida konsekvenser planera och agera långsiktigt och målinriktat Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Hyperaktivitet Svårt att mobilisera och upprätthålla energi för en uppgift man inte är motiverad för hushålla med energin styra och reglera aktivitetsnivån ”gasa, bromsa, lägga in rätt växel” Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Exekutiva svårigheter Russell Barkley, 1997
Inhibition Arbetsminnet – att hålla minnesbilder i huvudet en kortare eller längre tid Inre språk/tal och förmåga att följa regler Reglering av känslor, motivation och vakenhet Förmåga till problemlösning, flexibilitet Självreglering Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Andra utmärkande drag Tappar bort och glömmer saker Bristande tidsuppfattning Svårt att hålla flera saker i huvudet samtidigt Ojämn prestationsförmåga Bristande mognad (30%) Beroende av styrning men samtidigt svåra att styra Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Flickor Flickor med ADHD fortsätter att underdiagnostiseras genom bristfällig eller felaktig remittering Föräldrar ser mer svårigheter än vad lärare gör – lärare missuppfattar ofta symtomen (könsrollsförväntningar) Mycket talar för att endast dom mest funktionsnedsatta flickorna remitteras till BUP Flickor med ADHD har en ökad risk för användning av tobak och annat missbruk Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Varför förstår ni inte? Varför fattar ni inte att jag inte ”fixar” skolan? Varför tror ni att jag kan bara jag anstränger mig lite mer? Varför förstår ni inte att jag är ledsen för att det ofta blir ”strul” med kompisarna? Varför fattar ni inte att jag har så svårt för att somna ? Varför slutar ni inte att tjata på mig när ni ser att jag blir så ”himla” arg? Varför fattar ni inte att jag inte kan hjälpa att det så ofta blir FEL! Fritt efter Svenny Kopp med.dr. Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Utmärkande drag hos flickor
Hypersocial (vet vad alla gör) Hyperpratar Pillar, skriver, kluddar, tuggar Rastlös, svårt att sitta stilla men lämnar sällan sin plats Hyperreagerar, emotionell labilitet Låg självkänsla och svårt att styra sitt beteende Kamratproblem (Flickprojektet Svenny Kopp) Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

”Emma” 1- åring - hyperaktiv, vild och orädd Dagis - vill vara i centrum , slåss om orättvist behandlad, avbryter vuxna Skoltiden - svårt med koncentration, svårt med inlärning Utredning årskurs 6 – ADHD diagnos Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

”Jonas” Småbarnsåren - leker för sig själv, drömskt, umgås helst med vuxna. Låg/mellanstadiet – inga inlärningsvårigheter men långsam och svårstartad. Svårt att slutföra uppgifter. Mycket motivationsberoende Högstadiet – skolbyte, börjar skolvägra, livsleda, deprimerad Utredning BUP – ADD med autistiska drag Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Är det viktigt att upptäcka ADHD?
Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

ADHD ökar risken för Sviktande självkänsla Oro/ångest, nedstämdhet/depression Kamratproblem/mobbning Socialt riskbeteende och riskmiljöer Rökning, annat missbruk Trots, aggressivitet, uppförandeproblem Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Symtomen minskar Under strukturerade förhållanden När barnet/ungdomen är intresserad och motiverad En - till - en situationer Vid vuxen medverkan / stöd Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

ADHD symtomen försämras
När det krävs koncentration och mental ansträngning vid bristande motivation Under ostrukturerade förhållanden Under repetitiva eller ”tråkiga” aktiviteter Då det är många störningsmoment Vid brist på uppmuntran, stöd och medverkan från vuxna Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Positiva egenskaper Kreativa idésprutor Reagerar snabbt på nya förändringar och situationer eller är eftertänksam och behöver tid Energiska/entusiastiska Spontanitet/nyfikenhet Kan hyperfokusera om uppgifterna är motiverande Noggrann Charmerande personlighet - humoristiska Varmhjärtade Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Stöd och behandling Begränsa symtom och förhindra allvarliga konsekvenser av funktionshindret Få redskap att förstå och hantera svårigheterna för barnet/föräldrarna/omgivningen Psykosociala och pedagogiska insatser I kombination med medicinering för dem med svåra problem Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Familjestöd Information i anslutning till diagnos till barnet,föräldrar samt närstående Patientutbildning individuellt/grupp Föräldrautbildning i grupp Samverkan med familjens samtycke t.ex BUP – skola - socialtjänst Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

När ska man medicinera och varför?
När symtomen fortfarande är mycket hindrande trots att omgivningen är anpassad För att ge barnet en chans att få prestera utifrån sin förmåga För att minska risken att barnet kan få ett försämrat psykiskt mående Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Farmakologisk behandling
Läkemedel som förbättrar hjärnans impulsöverföring så att barnet får lättare att koncentrera sig och sina impulser Biverkningar? Ingen risk för beroende eller missbruk Ska alltid kombineras med psykosociala och pedagogiska insatser Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Metylfenidat Concerta Ritalin Equasym Medikinet Atomoxetin Strattera Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Effekt av medicinering
minskad hyperaktivitet minskad impulsiviteten ökad koncentration och uppmärksamhet normaliserad aktivitetsnivån – blir en ”igångsättningsmotor” eller en ”broms” mer samlad , minskad oro mer ”vaken” Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Vanliga biverkningar Aptitlöshet Sömnsvårigheter Huvudvärk Magbesvär Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Individuellt All medicinering påverkar individen olika Inte jämföra sig med andra Därför mycket viktigt att anpassa val av preparat och dos Ofta får man prova sig fram Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Råd till föräldrar Förstärk en positiv relation till ditt barn Beröm ditt barn ofta Tydliga regler, var konsekvent Ligga steget före Lagom ambitions- och kravnivå Egen tid Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Råd till skolan (fungerar även hemma!)
Pedagogisk kartläggning Sätt upp enkla och tydliga mål Uppmuntra barnets intressen och starka sidor Skapa struktur i vardagen Anpassa miljön Tydlig och konkret kommunikation Väck intresse Ta hänsyn till barnets begränsade uthållighet Förutse problemsituationer Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Råd till skolan (fungerar även hemma!)
Uppmuntra önskvärt beteende Belöningssystem Sätt gränser effektivt Hjälp barnet att hålla ordning Underlätta hemuppgifter och prov Pedagogiska hjälpmedel Öva barnet i problemlösningsstrategier Kamrater Gör ett åtgärdsprogram Samarbeta med föräldrarna Se till att du har stöd för egen del Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

ADHD – livet ut? ADHD växer inte bort men man kan lära sig leva med och hantera svårigheterna Viss ökad risk för psykiska och sociala problem men … En förstående och stödjande omgivning och positiva personlighetsdrag ger goda chanser att klara sig bra i samhället Förändras symtomen och diagnosen ej uppfylls kan den omprövas Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Sammanfattning ADHD är ett vanligt funktionshinder som inte växer bort men diagnosen kan omprövas Uppmärksamhetsproblem, bristande impulskontroll och svårigheter med aktivitetsreglering är de mest utmärkande dragen Omgivningens förståelse och bemötande spelar stor roll för barnets utveckling Stödinsatserna består i första hand av pedagogiska och psykosociala insatser men kombineras vid behov med läkemedelsbehandling Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Angelica Eriksson Jahn & Eva Eriksson BUP Örebro

Lästips Beckman Vanna red. (2007) ADHD/DAMP – en
uppdatering. Studentlitteratur Forser Martin (2009) Fem gånger mer kärlek. Natur och Kultur Ross W Greene. (2003) Explosiva barn. Studentlitteratur Ross W Greene, Silvia Klenz Jönsson (2011) Vilse i skolan : hur vi kan hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt . Studentlitteratur Gillberg Christopher (2010) Ett barn i varje klass om ADHD och DAMP. Cura.nu Juul, Kirsten (2005) Barn med uppmärksamhetsstörningar – en handledning för lärare och annan pedagogisk personal. Studentlitteratur Kadesjö Björn (2008) Barn med koncentrationssvårigheter. Liber Kutscher Martin L (2010 ) ADHD - att leva utan bromsar: En praktisk vägledning för föräldrar och pedagoger. Natur och Kultur Nadeau K, Littman E, Quinn P (2002 ) Flickor med AD/HD. Studentlitteratur Socialstyrelsen (2002) ADHD hos barn och vuxna. Kunskapsöversikt. Förf. Björn Kadesjö Svenny Kopp. (2010) Girls with social and /or attention impairments. Avhandling. Göteborgs universitet

ADHD hos barn och ungdomar

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "ADHD hos barn och ungdomar"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

ADHD hos barn och ungdomar

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "ADHD hos barn och ungdomar"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss