Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1
GTU nivå 1. Generell träningslära, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Generell träningslära Teori 1 SISU Idrottsutbildarna

GTU nivå 1. Generell träningslära, teori
Talangutveckling: figur s 167 GTU nivå 1, generell träningslära. Perioden före pubertet och under pubertet (ca år) Teori ca 60 bilder Praktik, några exempel på lämpliga generella träningsövningar – träningspass Hemuppgift SISU Idrottsutbildarna

Generell träningslära
GTU nivå 1. Generell träningslära, teori Generell träningslära Kroppens utveckling Må och prestera bra Träningsplanering Fysisk träning Den generella träningsläran på nivå 1 har fyra fokusområden: Kroppens utveckling – är grunden för modellen Må och prestera bra – handlar om vikten att undvika skador och äta bra Träningsplanering – behandlar vad som är viktigt att träna i olika utvecklingsfaser Fysisk träning – ger konkreta råd för lämplig träning anpassad för åldersgruppen. 3 SISU Idrottsutbildarna

Kroppens utveckling Lära mer Idrottsledare: s Talangutveckling kap 3 Tillväxt och pubertetsutveckling Nerv och muskelsystem Energi och kraft-utveckling Kroppens utveckling tar upp: Tillväxt och pubertetsutveckling Nerv och muskelsystem Energi och kraftutveckling Lämplig fördjupningslitteratur från SISU Idrottsutbildarna för kursledare är: Aerob och anaerob träning och Styrketräning, SISU 4 SISU Idrottsutbildarna

Längdtillväxt Idrottsledare för barn och ungdom: figur s 97 En flicka i 10 års åldern kan vara 120 cm lång medan en jämnårig kan vara över 160 cm. Pojkar i 13 års åldern kan det skilja ända upp till 50 cm i kroppslängd SISU Idrottsutbildarna

Längdtillväxt och pubertetsutveckling Talangutveckling: figur s 32 Tidig pubertet innebär oftast en något snabbare tillväxthastighet än de med senare pubertetsutveckling. Över 10 cm/år är vanligt. Kommentar: Perioden innan denna snabba tillväxt innebär ett gynnsamt läge för inlärning av rörelser eftersom kroppsdimensionerna inte ökar så snabbt och att nervsystemet redan har utvecklats till nära en vuxens nivå. Alltså en ”Guldålder” för inlärning av rörelser. SISU Idrottsutbildarna

Nerv-muskelsystem Kommentar: Bilden är ur boken Aerob och anaerob träning, figur s 48 En elektrisk signal från ett motoriskt centrum i hjärnbarken omkopplas till en nervcell i ryggmärgen. Denna nervcell har en viss tröskelnivå som den elektriska impulsen måste över för att den ska fortsätta i nervtrådar till muskelns fibrer som då kontraheras (sammandrar sig). Muskel skickar också en signal tillbaka både till ryggmärgen och upp till hjärnan för en feedback om vad som hände. Vi kan då justera muskelspänningen ifall vi behöver. SISU Idrottsutbildarna

Muskelns byggnad Kommentar: Bilden är ur boken Anatomi för idrotten: figur 1.17 Vi har ca 300 muskelgrupper. SISU Idrottsutbildarna

Muskelns kontraktion Kommentar: Bilden är ur boken Anatomi för idrotten, figur 1.30 Vid en nervimpuls sker sammandragningen genom att s.k. myosinhuvuden fäster i aktinet (korsbryggor) och drar ihop sig. Sedan släpper de och fäster på ett nytt ställe och drar på så sätt ihop hela muskeln. Detta kallas för en dynamisk koncentrisk kontraktion. När muskelns inre kraft håller emot den yttre kraften sker ingen rörelse utan då sker en statisk kontraktion. Slutligen om den yttre kraften är större än vad den inre muskelkraften klarar att hålla sker en dynamisk excentrisk kontraktion (bromsande arbete) SISU Idrottsutbildarna

Muskelfibrer Typ I Uthållig Typ IIa Snabb Typ IIx Explosiv x Kommentar: Bilden är ur boken Styrketräning för att bli snabb, stark eller uthållig, figur s. 47 I muskeln har vi olika typer av fibrer med lite olika funktion. De ligger blandat men några muskler som har en upprätthållande funktion har något mer av den uthålliga typen (djupa vadmuskeln). De flesta av oss föds med en fördelningen av mellan % av de uthålliga, Typ I fibrerna. Det som skiljer mellan fibertyperna är främst hur snabbt de uppnår sin maxkraft. Vi kan inte påverka antalet fibrer men vid specifik träning av de olika fibertyperna kommer dess omfång att öka, så att muskeln som helhet får en större tvärsnittsyta av denna typ och därmed kan vi förändra dess funktion. Det verkar vara enklare att ”göra” Typ II fibern mer uthållig än att förändra Typ I fibern till att bli mer snabb. SISU Idrottsutbildarna

Muskelns kraftutveckling Hastighet – Snabbhet Kraft – Styrka Tid – Muskeluthållighet Kraft Hastighet Tid-antal Kommentar: Vid en idrottsrörelse sker muskelkontraktionen i en viss hastighet, med en viss kraft och pågår under en viss tid. När vi tränar detta kallar vi det för snabbhet, styrka och muskeluthållighet. Vad är den viktigaste faktorn inom din idrott? Skiljer det sig åt för olika positioner eller för olika tillfällen under tävlingen? SISU Idrottsutbildarna

Energiproduktion 1 Fosfatföreningar 4 Fett + syre Anaerob energi Aerob energi Muskelenergi Mjölksyra Socker 2 Socker + syre 3 Kommentar: Muskeln behöver energi för sin muskelkontraktion och även för dess återhämtning. Vid en maxansträngning krävs det både snabb och mycket energiproduktion. Inledningsvis är det ett par anaeroba processer (utan syre) som sker. Det är några fosfatföreningar (1) som finns inne i muskelfibern som spjälkas isär och släpper snabb energi till kontraktionen. Efter ca 10 sek är denna energimängd slut och en process (2) där socker spjälkas till mjölksyra har nu övertagit rollen som energileverantör. När sedan den aeroba processen (med syre) har kommit igång med förbränning av socker och fett (3 och 4) är det dessa som producerar den behövliga energimängden. SISU Idrottsutbildarna

Energisystemet Kommentar: Bilden är ur boken Styrketräning för att bli snabb, stark eller uthållig, figur s. 58 De olika systemen samverkar så att i början eller vid intensitetsökning av ett arbete är det de anaeroba processerna som ger energi och efter en stund när vi har transporterat fram syre kommer de aeroba processerna att ta över. ATP (adenosintriphosfat) är ett ämne som hela tiden spjälkas sönder och ger energi till muskelkontraktionen och som behöver byggas upp igen för att fungera. Detta sker med hjälp av de fyra beskrivna processerna där spjälkning av CP (creatinphosfat) är det snabbaste. SISU Idrottsutbildarna

Anaerob träning Snabbhet / styrka Förbättrad koordination Snabb kraftutveckling Ökad energifrigöring Anaerob uthållighet Ökad ”tålighet” Ökad borttransport Lokal effekt Rörelsen ska vara eller likna tävlingsmomentet SISU Idrottsutbildarna

Aerob träning Maximal syreupptagning Ökad hjärtpumpförmåga Ökat antal kapillärer Aerob uthållighet Ökad fettförbränning Minskad mjölksyraproduktion (Ökat antal kapillärer, mito-kondrier och enzym) Central effekt Lokal effekt SISU Idrottsutbildarna

Må och prestera bra Lära mer Idrottsledare s Talangutveckling kap 3-4 Må och prestera bra tar upp: Undvika skador och åtgärder vid skada Mat och dryck för barn och ungdom Antidoping information; Vaccinera klubben Lämplig fördjupningslitteratur från SISU Idrottsutbildarna för kursledare är: Idrottsskador, Idrottarnas kostbok och Idrottsnutrition samt Riksidrottsförbundets hemsida, 16 SISU Idrottsutbildarna

Undvika skador Kontrollera utrustning, skydd och anläggning med avseende på säkerhet Följa regler – rent spel Träna ej vid feber, halsont eller när man känner sig sjuk Inlärning av riktigt rörelsemönster och fokus på mycket grundträning Uppvärmning Anpassad träning till individens mognad Nedvärmning, lätt stretch och avkoppling Tillräckligt med sömn, mat och dryck Talangutveckling: s 63-65 SISU Idrottsutbildarna

Om du fått en skada Skadetyper Akuta (ofta mjukdel) Överbelastning Skador bland unga fördelat på idrott (%) Fotboll 30 Handboll 13 Basketboll 8 Gymnastik 8 Kampsport 8 Skidor, alpin 5 (Idrottsskador s 42) När skadan skett Tryckförband så fort som möjligt Tryck, högläge, vila i 3 dygn Övrig behandling efter läkares ordination Till sjukhus Andnings- och hjärtproblem Huvudskada - medvetslöshet Skelett- och stor mjukdelsskada Rehab och återgång Sjukvården Återgång vid full funktion SISU Idrottsutbildarna

Mat och dryck för att må och prestera bra Ät frukt och grönt – 5-6 om dagen Ät potatis, ris eller pasta och grovt bröd – varje dag Ät fisk – flera gånger i veckan Minska på socker – speciellt från läsk, godis och kakor Minska på fettet – speciellt från mejeriprodukter och kött Släck törsten med vatten Varierad kost, undvik färdiglagade produkter Måltidsordning Regelbunden frukost, lunch och middag Två mellanmål till barn och ungdom Sitt ner och ät i lugn och ro, stäng av TV och dator Talangutveckling: s 84-85 SISU Idrottsutbildarna

I maten finns Kolhydrater. Viktigaste energikällan. Finns i balj- o sädesväxter, fukt och grönsaker Fetter. Koncentrerad energi. En mängd viktiga funktioner för att vi ska fungera bra. Proteiner. Bygger upp och reparerar muskler bland annat. Vitaminer och mineraler. Viktiga för att vi ska hålla oss friska och kunna prestera SISU Idrottsutbildarna

Vaccinera klubben mot doping Finns det risk för att någon i din idrottsförening skulle dopa sig? Skulle det kunna ske av misstag? Hur skulle ni göra då? Har ni någon antidopingpolicy att ta hjälp av? Det är en bra idé att vaccinera er klubb mot doping. Det tar bara någon timme. Steg 1: Alla i föreningens styrelse gör ett kunskapstest. Steg 2: Ni för en diskussion om dopingfrågor. Steg 3: Ni upprättar en antidopingpolicy. Steg 4: Ni informerar om vaccinationen. När ni är klara får ni en beredskap att hantera dopingfrågor och ett vaccinationsintyg från Riksidrottsförbundet. Kommentar: Mer information om hur man kan arbeta med antidoping i sin förening kan man hitta på RF:s hemsida - Vaccinera klubben mot doping, RF:s hemsida, SISU Idrottsutbildarna

Träningsplanering Långsiktig (utvecklingstrappa) Säsongen Träningspasset Lära mer Talangutveckling kap 6 Kommentar: Träningsplanering tar upp den långsiktiga planeringen ofta kallad utvecklingstrappa, planeringen för en säsong med underperioder och för det enskilda träningspasset. Lämplig fördjupningslitteratur från SISU Idrottsutbildarna för kursledare är: Idrottens träningslära 22 SISU Idrottsutbildarna

Långsiktig planering Viktiga faser i idrotts-utvecklingen. Här ”skapar” eller ”kapar” vi en aktiv! Talangutveckling: s 167 Det är viktigt att vi genomför tillräckligt med inlärning och grundläggande träning innan den mer prestationsinriktade träningen tar vid. SISU Idrottsutbildarna

Lära att träna - fasen Utvecklingsålder; flickor 8-11, pojkar 9-12 Delta gärna i upp till tre idrotter som barnet gillar Utforma tävlingar med hänsyn till träningsålder och förmåga Fördelning mellan 70% träning och 30% tävling/tävlingsinriktad träning Uppmuntra spontanidrott SISU Idrottsutbildarna

Utvecklingsålder; flickor 8-11, pojkar 9-12 Fysiska grundegenskapers träning under förpuberteten Koordination genom grundläggande idrottsfärdigheter Rörlighet genom speciella övningar Snabbhet genom frekvensövningar och riktningsändringar Styrka med kroppsvikt, fria vikter, balansboll och hopp Uthållighet genom lekar och stafetter Kommentar: Träningen av de fem fysiska grundegenskaperna har lite olika prioritet beroende på barnets motoriska och fysiska utveckling. Normalt är det denna ordningsföljd, dvs att koordination, rörlighet och frekvenssnabbhet ska ha högsta prioritet innan puberteten. SISU Idrottsutbildarna

Variation i träningsrespons Tränings- respons Snabb och stor respons Långsam och stor respons Snabb och liten respons Långsam och liten respons Kommentar: Varje barn har sin egen utvecklingstakt och dessutom kommer träningsresponsen att vara individuell. Det är viktigt att förstå och ta hänsyn till detta när vi tränar en grupp. Tid SISU Idrottsutbildarna

Träning för att träna – fasen Utvecklingsålder; flickor 11-15, pojkar 12-16 Delta gärna i två idrotter som ungdomen tycker om och har talang för Lära sig att klara tävlingens fysiska och mentala utmaningar genom tävlingssituationer på träningen Fördelningen mellan 60% träning och 40% tävling/tävlingsinriktad träning SISU Idrottsutbildarna

Utvecklingstrappa Talangutveckling: figur s 181 SISU Idrottsutbildarna

Utvecklingsålder; flickor 11-15, pojkar 12-16 Fysiska träningens inriktning under puberteten Alla fem fysiska grundegenskaper ska fortsatt tränas både enskilt och i kombination med varandra Aerob träning och rörlighet prioriteras vid max tillväxttakt Styrketräning prioriteras för flickor: omedelbart efter toppen på tillväxttakten och vid menstruationsdebuten pojkar:12 till 18 månader efter toppen på tillväxttakten Träningsbarheten (”öppet fönster”) för både den aeroba- och för styrkeförmågan är beroende av ungdomens mognad SISU Idrottsutbildarna

Säsongsplanering Mål och uppläggning av verksamheten Ungdomarnas och föreningens mål Tävling, träning och övriga gemensamma aktiviteter Periodindelning Träningens inriktning i olika perioder av säsongen Eventuell variation i träningsbelastning (pulsering) Detaljplan / Veckoplan Planering av innehåll med idé om belastning (mängd, intensitet, svårighetsgrad och eventuella tävlingsinslag) och återhämtning Kommentar: Säsongsplaneringen ska naturligtvis göras gemensamt med ungdomarna. Det är bra om inte enbart träning och tävling planeras utan också sociala aktiviteter så att ungdomarna trivs i föreningen. Det är lämpligt att dela upp säsongen i olika perioder där träningen ändrar lite karaktär. Detta kan vara bra att börja med under pubertetsfasen. Här kan också ungdomarnas olika utveckling beaktas så att vissa träningar är mer individuellt upplagda. I veckoplanen finns detaljerna för de ingående träningspassen. Det är nu som utmaningen kommer att både få ett upplägg som passar gruppen i stort och de enskilda individernas behov. SISU Idrottsutbildarna

Träning, återhämtning och kompensation Talangutveckling, s 169 Träningsplanering: Träning innebär en mer eller mindre nivå av utmattning. Det är därför viktigt att vi planerar för återhämtning vilket innebär att främst vila, sömn och kost finns med i balans med träningen. Vi får då normalt en prestationsförbättring som ett ”svar” på träningen s.k. superkompensation, Om vi tränar för hårt eller återhämtar oss för kort tid kan träningen leda till prestationsförsämring. Olika typer av träning är olika mycket nedbrytande vilket gör att vi som tränare ska vara observanta på barnen och ungdomens signaler. SISU Idrottsutbildarna

Träningspasset Inledning Träningens syfte och upplägg Uppvärmning med allmän och speciell del (dels inriktning mot huvuddelen och dels extra fysträning som prioriteras) Huvuddel Beroende på del av säsongen skall träningen fördelas med inriktning dels på aktuell idrott och dels på mognads- anpassad fysisk träning och träningstävling Avslutning Nedvärmning, lätt rörlighet, dryck och avkoppling samt genomgång av hur ungdomarna upplevde passet Dusch, omklädning och säker hemfärd Kommentar: Hänvisa till att utbildningen innehåller exempel på praktikpass lämpade för denna utvecklingsfas SISU Idrottsutbildarna

Fysisk träning Fysiska grundegenskaper Koordination (rörelsefärdighet) Rörlighet Snabbhet Styrka Uthållighet Kombinationsträning Lära mer Idrottsledare s Talangutveckling kap 6 Kommentar 1: Fysisk träning har vi delat upp i: Fysiska grundegenskapers träning och Kombinationsträning som innebär att flera egenskaper är involverade samtidigt i hög grad Kommentar 2: För varje fysisk grundegenskap visas prioritering (prio) av vilken träningsinriktning som är lämpad för resp. fas i individens utveckling. Indelningen av respektive grundegenskap är i detta material oftast hämtat från boken Tester och mätmetoder Lämplig fördjupningslitteratur från SISU Idrottsutbildarna för kursledare är: Alla böcker inom ämnesområdet (se 33 SISU Idrottsutbildarna

Koordination Samspelet mellan nervsignal, muskel- spänning och rörelse Koordinationsträning ska prioriteras och ingå vid alla träningspass och gärna vid flera tillfällen under träningen SISU Idrottsutbildarna

Koordination / rörelsefärdigheter Generella rörelser: stå, krypa, gå, löpa, hoppa, sparka, kasta, fånga, balansera, stödja, hänga, dra, pressa, böjning och sträckning, diagonaler och rotationer. Specifika rörelser; olika idrottstekniker Träningen ska inriktas på rörelser lämpliga för mognaden: allsidiga och idrottsspecifika varierande intensiteter varierande mängd enskilt, parvis eller i grupp SISU Idrottsutbildarna

Koordination Kommentar: Det är lämpligt att deltagaren får fundera själv en stund innan två eller flera deltagare får redovisa sina exempel för varandra. Ge exempel från din idrott! SISU Idrottsutbildarna

Rörlighet Förmågan att ta ut rörelsen till ett ytterläge SISU Idrottsutbildarna

Rörlighetsträning Form Arbete Antal sekunder reps Statisk, passiv/aktiv (stretching) Dynamisk, passiv/aktiv (tänjning) mjukt Prio SISU Idrottsutbildarna

Rörlighet Ge exempel från din idrott! SISU Idrottsutbildarna

Snabbhet Förmågan att reagera och agera snabbt över viss tid SISU Idrottsutbildarna

Snabbhetsträning Form Arbete Antal Vila sekunder reps/set min Reaktion Specifik 5-10/ Aktion Specifik 5-10/ Frekvens / Acceleration /1-3 ½-3 Maximal / Snabbhetsuth / Prio SISU Idrottsutbildarna

Snabbhet Ge exempel från din idrott! SISU Idrottsutbildarna

Styrka Förmågan att motstå eller övervinna yttre kraft SISU Idrottsutbildarna

Styrketräning Form Arbete Antal Vila % av max reps/set min Maximal / Tillväxt (långsamt) / Snabb/explosiv / Styrkeuthållighet max/ Prio SISU Idrottsutbildarna

Styrketräning för barn och ungdom Praktiska rekommendationer Barnens individuella utvecklingsnivå avgör, men att börja i 7-8 års ålder kan ses som ett riktmärke. Tränare som bedriver styrketräning bör vara väl förtrogna med styrketräningen som träningsform. Fokus ska ligga på ett korrekt tekniskt utförande 1-3 pass/vecka, ca min/pass 8-12 övningar för olika muskelgrupper. 1-2 set med moderat belastning och repetitioner för överkropp och repetitioner för benen. Kommentar: Läs mer: Kunskapsöversikt - Styrketräning för barn och ungdom ( SISU Idrottsutbildarna

Uthållighet Förmågan att arbeta från låg- till hög- intensivt under viss tid SISU Idrottsutbildarna

Uthållighetsträning Form Arbete Vila Antal sek/min sek/min reps/set Anaerob högint s 2-10 m /1-2 Aerob högintensiv kort intervall s s /1-5 lång intervall 3-10 min 2-4 min /1-2 Aerob medelintensiv lång intervall 3-10 min 1-3 min /1-2 kont./fartlek min 0-2 min 1-2 Aerob lågintensiv kontinuerlig min Prio SISU Idrottsutbildarna

Uthållighet Ge exempel från din idrott! SISU Idrottsutbildarna

Kombinations- träning Många fysiska grundegenskaper tränas samtidigt Kombinationsträning passar i alla åldersgrupper. Fokus ska ligga på de fysiska grundegenskaper som bäst utvecklas i respektive utvecklingsfas SISU Idrottsutbildarna

Kombinations- träning Ge exempel från din idrott! SISU Idrottsutbildarna

Idrottsledare för barn och ungdom, figur s 118 51 SISU Idrottsutbildarna

Fysisk träning – praktikpass Lära mer Funktionell grundträning (dvd och bildserie) Exempel på generella träningspass Löp- och hoppinriktning Funktionell grundträning Cirkelträning Fria vikter och styrkemaskiner Kommentar: Använd gärna filmen och bilderna om Funktionell grundträning – MAQ som skickats ut till dig för att få inspiration och repetition på det riktiga rörelseutförandet. 52 SISU Idrottsutbildarna

Löp- och hoppteknik Uppvärmning Jogging Hopprep Lätt rörlighetsträning Pinnträning 3-4 st Brottarövningar 3-4 st Löpteknik Hoppsa steg Hälkick "Rakaben" löpning Höga knälyft Sidlöpning Koordinationslopp Stegringslopp Hoppteknik Enbenshopp framåt, zick/zack Mångsteg Jämnfotahopp på stället Rörlighet 3-4 st övningar (ben, höft, bål och axel) Kommentar: Träningspasset är ett exempel där löp- och hoppteknik står i fokus. Under utbildarutbildningen fick du pröva på delar av detta program SISU Idrottsutbildarna

Funktionell grundträning
GTU nivå 1. Generell träningslära, teori Funktionell grundträning Uppvärmning med löp- och hoppteknik Jogging Hoppsa steg Hälkick Höga knälyft Stegringslopp Mångsteg Lätt rörlighetsträning Styrka Komplexfemman Olika utfallsgång Liggande rotationer Bålrullningar med fällkniv Armhävningar Chins Dips Coreövningar Rörlighet 3-4 st övningar (ben, höft, bål och axel) Kommentar: Träningspasset är ett exempel där allsidig styrketräning står i fokus. Under utbildarutbildningen fick du även pröva på delar av detta program. SISU Idrottsutbildarna

Löp och hoppinriktad träning Kommentar: Träningspassen är exempel där löp- och hoppträning står i fokus. Det är viktigt att mängden och intensiteten på program där hopp förekommer stegras långsamt. SISU Idrottsutbildarna

Cirkelträning med och utan redskap Kommentar: De två träningspassen är exempel på cirkelträning, utan respektive med redskap. Variationsmöjligheten är enorm och cirkelträningens organisation med olika stationer som passeras gör att många kan delta samtidigt på en relativt liten yta. Inriktningen på träningen kan vara mer eller mindre mot uthållighet eller styrka. Intensitet, arbetstid, vilotid och typ av övning är det avgörande för vilken effekt det blir. SISU Idrottsutbildarna

Fria vikter och styrkemaskiner Kommentar: Träningspassen är exempel med fria vikter och styrkemaskiner. Det är viktigt att ungdomarna får möjlighet att lära sig träna med redskap för att så småningom själv ta ansvar för sin egen träning. Är du själv tveksam till vilka övningar du bör välja och hur de ska utföras är det bra att någon kunnig medverkar. SISU Idrottsutbildarna

Fysisk träning – hemuppgift
Förslag till hemuppgift Pröva några nyheter om fysträning du lärt dig så snabbt som möjligt på din träningsgrupp. Hur upplevde du det? Sök upp en mer erfaren tränare i din förening och följ/var med på träningen. Fundera över träningens inriktning och innehåll. Gå och titta på andra idrotters träning för ungdomar i samma utvecklingsfas. Lärde du dig något nytt och när kan du använda det? Lycka till 58

Träningslära – lästips: Kroppens utveckling: Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006 (sid ) Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker,2006, (sid ) Funktionell grundträning, MAQ, DVD , SISU Idrottsböcker, 2007 Övriga lästips: Fysisk träning för ungdom, SISU Idrottsböcker, 2003 Aerob och anaerob träning, SISU Idrottsböcker, 2004 Styrketräning, SISU Idrottsböcker, 2008 Handikapplära – Svenska Handikappförbundet, 2009 SHIF:s hemsida, (pdf-fil), länk: Må och prestera bra: SISU Idrottsböcker, 2006, (sid , 74-90) Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker, 2006, (sid , ) Idrottsskador - förebygga behandla rehabilitera, SISU Idrottsböcker, 2004 Idrottarnas kostbok, SISU Idrottsböcker, 2009 Idrottsnutrition, SISU Idrottsböcker, 2009 Kostpolicy, sept. 2009, RF:s hemsida, Vaccinera klubben mot doping, RF:s hemsida, SISU Idrottsutbildarna

Träningslära – lästips: Träningsplanering: Talangutveckling, motiverande och målinriktad träning för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker, 2006, (sid , ) Övriga lästips: Idrottens träningslära, SISU Idrottsböcker, 1997 Fysisk träning: SISU Idrottsböcker, 2006, (sid , ) Idrottsledare, för barn och ungdom, SISU Idrottsböcker, 2006, (sid ) Kunskapsöversikt – styrketräning för barn och ungdom, Övrigt, se ovan, Kroppens utveckling och Träningsplanering SISU Idrottsutbildarna

Nästa utbildningsnivå
Plattformen Barn och förpubertet ”Lära att träna” GTU nivå 1 Förpubertet och pubertet Inlärning ”Lära att träna och träna för att kunna träna” GTU nivå 2 Efterpubertet till äldre ungdom Utveckling ”Träna för att tävla” GTU nivå 3 Äldre ungdom till vuxen Prestation ”Träna för att vinna” 61

GTU nivå 1. Generell träningslära, teori Janne Carlstedt
Lycka till Janne Carlstedt 62 SISU Idrottsutbildarna

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1
GTU nivå 1. Generell träningslära, teori Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1 Generell träningslära Extra bilder för utbildare Utbildare 63 SISU Idrottsutbildarna

Maximal syreupptagning
Hjärtfrekvens / puls

Vätska och prestation

Svettförlust och vätskeupptag

Tidig grundläggande träning Talangutveckling: figur s 165 SISU Idrottsutbildarna

Tidig specialiserad träning Talangutveckling: figur s 166 SISU Idrottsutbildarna

Träning, återhämtning och kompensation Träningsplanering: Läs mer s 169 SISU Idrottsutbildarna

Fysiska grundegenskaper Kombinationsträning Indelningen av respektive grundegenskap är i detta material oftast hämtat från boken Tester och mätmetoder SISU Idrottsutbildarna

Belastningstrappa Bel Reps Effekt 100% Styrkeökning genom främst förbättrad nervsignaltrafik Styrkeökning genom främst muskeltillväxt Förbättrad styrke- uthållighet 71 SISU Idrottsutbildarna

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss

Logga in

Logga in via sociala nätverk:

Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Idrottens Grundtränarutbildning GTU nivå 1"— Presentationens avskrift:

Liknande presentationer

Om projektet

Kontakta oss