Miljö och hållbar turism

En presentation över ämnet: "Miljö och hållbar turism"— Presentationens avskrift:

1 Miljö och hållbar turism
Kapitel 4 - Hållbar turism

2 Vad är hållbar utveckling?
“Hållbar utveckling tillgodoser våra behov utan att minska förutsättningarna för framtida generationer att tillgodose sina behov” Se extern Power Point om Hållbar utveckling.

3 Hållbar turismutveckling
I Sverige ska den statliga myndigheten Nutek samordna svensk turism. Nutek säger: -Företag, kommuner och organisationer ska aktivt delta i turismutvecklingen i ett lokalt förankrat samarbete. - Företagen bör i högre utsträckning använda produkter med natur och kultur som bas för en lönsam turismutveckling. - Företagen ska ta ansvar för och medverka till att utforma en turism som innebär hållbar utveckling - Kommuner och statliga myndigheter ska stödja skydd av för turister intressanta natur- och kulturtillgångar.

4 Hållbar turismutveckling
Kräver ett väl planerat samarbete för att bli lönsam och kunna utvecklas. Alla berörda parter bör delta i beslutsprocessen, tex turistchefer, museichefer, personer inom ideella organisationer kommuner och landsting samt näringsliv. Alla tar ansvar för att skydda kultur- och naturmål på resmål för turister. Särskilda stöd bör priorieras för att hjälpa regioner med nedslitna turistområden

5 Internationella rekommendationer
Människor vill ha orörd natur och nya platser allt längre bort. Massturismen är en viktig orsak till att miljön på stora resmål påverkas. Ett stort antal människor ger ökad energi och vattenförbrukning. Konsekvenserna blir tydligast i länder med lägre materiell och ekonomisk standard. Ett samarbete mellan flera internationella turistorganisationer har resulterat i ett miljöprogram som kallas Green Globe 21. Ett Agenda 21 för turistnäringen.

6 Phi phi island 1987 25 år senare

7 Olika slags boende. Hur påverkar dessa miljön?

8 Green Globe 21 Avfall- minimering och återvinning
Energi- sparande och effektivt utnyttjande, minskning av utsläpp. Sötvattenresurser- värna om kvalitén, motverka slöseri. Avloppsvatten. Rening och minskning av utsläpp. Miljöfarliga substanser- ersätta sådana produkter. Transporter- motverka skadliga utsläpp Markanvändning- planering, skötsel, hindra förfulning av landskap. Involvera anställda- kunder och lokala mottagare. Produkter- utformas effektivare och mindre förorenande, lokalt lämpliga. Samarbete – med lokala myndigheter, turister, småföretag och regeringen.

9 Samband turism, ekonomi och miljö
Pengar turister spenderar runt om i världen går ofta till stora internationella hotell och restaurangkedjor. De har ofta sina huvudkontor i I-länder. Pengarna kommer därför inte de fattigare länderna tillgodo, där de egentligen behövs för att skapa möjligheter till utveckling.

10 För en hållbar utveckling inom turism…
Utveckling av turism får inte skada miljön och den ska vara ekologiskt sund. Utvecklingen bör vara småskalig och lokal. Ekonomiska hänsyn bör utgå från frågan: Vem tjänar på turismen? Syftet är att lokalbefolkningen inte ska exploateras. Stor vikt bör läggas vid att bevara kulturella traditioner, tex ortens arkitektur och kulturarv. Konstruktionsmaterial bör vara miljövänliga. Traditionella landskap och befintlig natur ska bevaras.

11 Forts… Problem som orsakas av trafiken ska reduceras i största möjliga utsträckning. Offentliga transportmedel ska användas i så stor utsträckning som möjligt, tex transferresor bör organiseras i form av gruppresor. Miljövänliga aktiviteter ska uppmuntras, tex cykling, ridning, paddling, camping och häst-, hundtransporter. Lokala produkter samt lokal arbetskraft bör användas. Det kan gälla allt från souvenirer och matprodukter till lokala guider.

12 Forts… Attityden hos anställda inom turism ska påverkas positivt genom utbildning och information. Besökare i naturområden ska vandra på markerade leder. Vid guidade turer ska turister ges information och kunskap om naturen för att öka deras miljömedvetenhet, Vid marknadsföring av turistprodukter ska informationen vara korrekt och betoning läggas vid miljöaspekter.

13 Världsnaturfondens tio budord:
1. Använd resurserna på ett uthålligt sätt, så att de räcker länge i framtiden. 2. Minska överkonsumtion och föroreningar. 3. Bevara mångfalden. 4. Integrera turismen i lokal och nationell planering. 5. Gynna lokala ekonomier. 6. Samordna med lokalbefolkningen. 7. Rådgör med alla intressegrupper. 8. Utbilda personalen i miljöanpassning. 9. Marknadsför turismen på ett ansvarsfullt sätt. 10. Genomför och följ upp undersökningar kring miljöanpassning.

14 Ekoturism- framtidens turism?
Begreppet kommer från Costa Rica, Peru och Ecuador. Man ville där kombinera skydda v miljön och ekonomisk utveckling med turism. Skapades av följande skäl: 1. Artrika områden i tredje världen hotades av skövling. 2. Turister visade sig vara villiga att betala för att uppleva orörd natur.

15 WWFs definition av ekoturism
”Ekoturism innebär ett ansvarsfullt resande som bidrar till skyddet av naturmiljöer och till lokalbefolkningens välbefinnande. ” ”Ekoturism är inte en produkt utan ett förhållningssätt”

16 Ekoturism- vad är det? Handlar mer om hur och med vilken attityd man reser än vart. Mer skonsam för den ekologiska, sociala och kulturella miljön. De grundläggande principerna är: Resandet sker på naturens villkor med hänsyn till flora och fauna. Så mycket pengar som möjligt ska gå tillbaka till den lokala miljövården. Den ekonomiska behållningen tillfaller lokalbefolkningen. Den lokala marknadsföringen ska stödjas

17 Ekoturism Är en småskalig turism som ställer krav på både resenären och arrangören. Bygger på natur och kulturförutsättningar och ska inte förstöra de resurser turisterna efterfrågar. För med sig utveckling och högre standard, bättre ekonomi, ökad sysselsättning och stöd till naturvård utbildning och sjukvård i de områden turisterna besöker. Världsnaturfonden varnar dock för att begreppen ekoturism och hållbar turism håller på att urvattnas då de ofta används utan att det finns täckning för dem.

18 Ekoturismföreningen De konkreta målen för föreningen är:
1. Både branschens aktörer och de som sätterupp spelreglerna lär sig vad ekoturism är. 2. Förankra vår kvalitetsmärkning för ekoturism, ”Naturens bästa”. 3. Det skapas en gemensam marknadsföringskanal för svensk ekoturism. 4. Det skapas en databas och ett nätverk för ekoturism i och från Sverige. 5. Det tas fram både en nationell Turismstrategi och en Ekoturismstrategi för vårt land.

19 Naturvårdsverkets förslag på etiska regler
Som ekoturist lovar jag att: - uppträda varsamt vid mitt möte med natur, kultur och människor -skaffa mig kunskaper och mitt besöksmål före resan dit, om naturen, kulturen och de människor som bor där -genom kunskap utveckla min medvetenhet om värdena i skyddade områden och behovet av att vårda dem - acceptera de gränser naturvården ställer upp för bevarande och vård av olika områden

20 Forts… - anpassa mig efter de lokala sedvanor som gäller på besöksorten exempelvis när det gäller allemansrätt, allmänt uppträdande, mat- och dryckesvanor och klädsel - minimera kraven på komfort om det riskerar att öka miljöbelastningen - alltid välja det mest miljövänliga alternativet när det gäller transporter, förpackningar och aktiviteter - aldrig lämna något icke biologiskt avfall i naturen - vid behov anlita ledarledda turer vid besök i nationalparker och naturreservat och därvid välja grupper med få deltagare

21 Forts… - vid studier av djur i deras naturliga omgivning alltid hålla mig på behörigt avstånd, aldrig skilja ungar från deras föräldrar och aldrig förfölja djur I görligaste mån alltid stödja lokal produktion vid köp av souvenirer, mat dryck eller bruksföremål Ledorden för mitt uppträdande bör vara inte störa- inte förstöra

22 ECPAT End Child Prostitution, Child Pornography and Trafficking in Children for Sexual Purposes Internationell barnrättsorganisation som arbetar mot barnsexhandel. Bildades i Thailand 1990 som en reaktion mot den växande barnsexindustrin Aktiva i 75 länder I Sverige utarbetades 1998 en uppförandekod för researrangörer mot barnsexhandel. Detta har numera blivit ett internationellt tillämpat verktyg. Läs mer på: ecpat.se thecode.org ecpat.net

23 Turismens effekter Turism inverkar på regionens ekonomi, sociala och kulturella miljö samt dess natur och ekologiska system. Man kan beskriva detta som en triangel där hållbar turism är i centrum och alla delar runt omkring har samband och påverkar varandra. Det kan vara positivt såväl som negativt.

24 Geografiska och ekologiska konsekvenser
Sociala och kulturella konsekvenser Ekonomiska konsekvenser

25 Ekonomiska konsekvenser
Turistnäringen består av de personer och företag som levererar produkter och tjänster till turister. Man pratar här om förflyttad konsumtion för att turisterna spenderar pengar på resmålet istället för på hemmaplan. Turismens ekonomi är komplex och det är svårt att få en helt klar bild över hur stora summor det rör sig om. Man kan titta på turismens ekonomi ur olika synvinklar.

26 Turistnäringens ekonomi
I Sveriges nationalräkenskaper beräknas turistnäringens effekt på ekonomin och sysselsättningen. Det finns ett speciellt konto för turistnäringen Riksbanken beräknar flödet av resevalutan till och från Sverige. Bytesbalansen= inflödet och utflödet av valuta i Sverige. Branschorganisationer eller marknads-undersökningsföretag genomför studier av lönsamhet och resultat för turismföretag. Även undersökningar om vad turister lägger pengarna på, mat, logi mm.

27 Turismens effekter Sysselsättning skapas av turism men det finns en del problem såsom säsongsarbete. Under högsäsong ser också behovet olika ut för till exempel polis- och brandväsende samt sjukvård. Regioner med stor skillnad under hög- och lågsäsong är Gotland, Bohuslän och Sälen-området.

28 Gränshandeln är turism
Turism ökar kundunderlaget för olika serviceverksamheter till exempel livsmedelsbutiker. Exempel på detta finner vi vid den norska gränsen i till exempel Charlottenberg och Strömstad. Där finns långt fler och större livsmedelsbutiker än vad antalet invånare behöver. Varför handlar norrmännen i Sverige? Kan detta komma att ändras?

29 Turismen i siffror 2007 svarade turismen för 2.91 % av Sveriges BNP
Turismen omsatte här 236 miljarder kr. Sysselsatte ca personer räknat som heltid. Den viktigaste branschen är hotell och restaurang med 47% turismkonsumtion. Äta ute gör dock en stor del av lokalbefolkningen så därför kan man inte betrakta det som turism. Hotell motsvarade 84% och camping 11% Det finns en fara med att vara för beroende av turism i en region, vad händer om lockelsen försvinner eller avtar? Dominikanska i stället för Kanarieöarna?

30 Konsekvenser för geografi och miljö
Behovet av infrastruktur ökar med turism och gör ingrepp i landskapet. Bekvämligheten har sitt pris i form av skador i naturen, slitage och avgaser. Turismen kan dock vara en drivkraft för att bevara och förvalta miljön. Turister undviker skräpiga stränder och badvatten som är förorenat. Ökad infrastruktur kan även gynna lokalbefolkningen i form av bättre kommunikationer. Vid planering av turism måste hänsyn tas till hela miljöns möjligheter att at emot besökare för inte förstöra.

31 Sociala och kulturella konsekvenser
På resmålet möts bofasta och turister. De bofasta är ofta en tillgång för turismen. Fiskebåtarna i Smögen till exempel. Storskalig turism kan dock göra det svårt för lokalbefolkningen att sköta sina vardagssysslor. Exempel kan vara, köer i mataffären, banken eller till parkeringsplatserna. Kriminalitet, alkohol och droger. Konkurrens om naturområden och badplatser. På kusten kan ett ökat tryck på sommarbostad driva upp taxeringsvärdet på huset så pass mycket att åretruntboende inte har råd att bo kvar.

32 Lokal anpassning av turism
Hur många turister tål en region? Vad avgör? Vilken utveckling vill vi ha? Vilka faktorer ska vi ta hänsyn till då vi planerar turism i ett område?

33 Engelska ord Fritid - leisure Gemensam - common Hållbar - sustainable
Påverkan – impact Skatt - tax Valuta - currency