Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?

En presentation över ämnet: "Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?"— Presentationens avskrift:

1 Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Flicka 15 år

2

3 Varje natt gråter jag mig till sömns och jag vaknar på morgonen med tårar som rinner från ögat ner på kinden. Det känns inte som om någon lyssnar på mig när jag pratar med dem om hur jag känner, känns inte som om någon förstår att jag faktisk mår piss. Flicka 14 år

4 BRIS 116 111 BRIS-mejlen BRIS-chatten BRIS-forum Bris Vuxentelefon om barn Barnperspektivet.se

5 Jag bor med min mamma som har ångestsyndrom och har varit sjukskriven i många år. Hon är världens snällaste med det är väldigt jobbigt för henne och jag skulle vilja att mamma fick stöd och hjälp. Jag skulle vilja att hon fick börja i terapi igen för hon hade en terapeut förut som verkligen hjälpte, och då blev livet så mycket lättare när hon var glad. Kan ni hjälpa mig? Kille 17 år

6 Samtalsfunktioner Möjliggöra berättande Bidra till struktur Få bekräftelse Få avlastning Bidra till att se sig själv i ett större sammanhang Förmedla hopp Informera

7 Vad vill barn och unga? Vill få information Vill bli bemötta ärligt och rakt av vuxna som bryr sig på riktigt Tillgång till en vuxen som vet och förstår

8 Jag har problem med min mamma som är psykiskt sjuk och före detta missbrukare. Ibland kan hon vara hur snäll som helst men andra gånger är hon så kall så att man blir rädd för henne. Vad ska jag göra? Tjej 14 år

9 Jag har vetat att min mamma är psykiskt sjuk sedan jag var liten
Jag har vetat att min mamma är psykiskt sjuk sedan jag var liten. Hon har varit alkoholmissbrukare och jag har sett henne försöka ta livet av sig flera gånger. När hon mår dåligt kan hon hota oss här hemma och kalla oss elaka saker, och att hon tycker att vi borde dö. Jag älskar min mamma men hennes mående påverkar mig och mitt psyke. Räcker detta för att få lov till att ha ett eget boende. Tjej 17 år

10 Min mamma är psykiskt sjuk men hon tror inte på att hon är sjuk vad man än säger. Hon har blivit tvångsintagen på sjukhus men inget hjälper. Jag gråter varje natt och kan inte sova. Jag träffar bara min mamma en gång i veckan och jag vågar inte sova där för hon kan göra vad som helst. Hon kan inte göra mat och inte ta hand om mig. Snälla hjälp mig. Tjej 11 år

11 ”Det viktigaste är att vi kan och vill se barn precis som de är och inte som vi önskar att de skulle vara. Det innebär hellre att fråga barnet hur det är än att berätta för barnet hur det är”.

12 Betraktarens ryggsäck
Tilltro Nyfikenhet Kunskap Respekt Förståelse Förståelse Betraktarens ryggsäck Förståelse Barnets upplevelse Stå på barnets sida Igenkännande Barnets berättelse Barnperspektiv kan ses som ett pussel med många delar där man kan titta och arbeta med bit för bit. Pusselbitarna är inte rangordnade utifrån viktighet. I princip alla pusselbitarna är relationen till den vuxne avgörande. Det kan också finnas fler pusselbitar – därför har pusslet ingen ram. Man kan genom att lyfta de olika pusselbitarna också se var det är jag eller vi behöver arbeta mer med. Kunskap - beroende på sammanhang så behöver man olika sorters kunskap både generella (barnets ålder, utveckling) och specialkunskaper (ex om olika diagnos…), såsom tex levnadsvillkor för de barn jag möter. Men även kunskaper om hur man kan ta ansvar för konsekvenserna när ett barn berättar att det far illa. Det är viktigt att man när det gäller kunskaper glömmer bort att barn är individer och att relationen till barnet inte får glömmas bort. Respekt – här den mer moraliska formen av respekt. Där objektet får respekt bara genom att existera vilket ställer krav på hur man behandlar det. Petter citat ”Det viktigaste är att v i kan och vill se barn som de är och inte som vi önskar att de skulle vara.” Det finns ingen respekt från barn längre, hör jag ofta!! Hur kan man förtjäna barnens respekt? Hur visar jag respekt för ett barn jag möter? Hur visar vi respekt för de barn vi möter? Förståelse – för de barn och den verklighet som de befinner sig kan tyckas lätt men det är viktigt att vara observant på hur våra egna tolkningar påverkar vår förståelse. Nyfikenhet – positivt där nyfikenhet och intresse är en känsla som är en drivkraft till att vilja veta mer, få kunskap och utvecklas. Intimt förknippat med engagemang. Viktigt att behålla detta som en drivkraft. ”Varför frågar vuxna bara en gång och nöjer sig sedan med svaret bra?” Det finns hinder hos oss vuxna som gör att vi inte frågar vidare. Osäkerhet, okunskap, att det är för smärtsamt, hög integritet/familjeintegritet Vad gör mig nyfiken på det barn jag möter? Hur gör jag för att fortsätta vara nyfiken på de barn jag möter? Barnets upplevelse – Att uppleva något och tillåtas äga den upplevelsen kan tyckas självklart men det är något som vi vuxna måste arbeta mycket med. Barn som berättar möts inte helt sällan av en annan tolkning av situationen. Empati – ingen fördjupad diskussion kring empati, finns mycket forskning men som en pusselbit är den viktig för att kunna inta ett barnperspektiv och fundera över hur vi hanterar det när vi ser att det brister hos vuxna som möter barn. Igenkännande – handlar om att minnas hur man tänkte och kände som barn, minnas en känsla av barndom, hur det tex var att vara liten och rädd eller stolt och glad. Betraktarens ryggsäck – i ett perspektivtagande är det alltid en fråga om vem betraktaren är. Erfarenheter kommer att påverka vår bild om vad som är bäst för ett barn. Kulturella, religiösa och sociala sammanhang påverkar hur vi tänker liksom våra åsikter. Därför är medvetenheten det vi behöver lyfta och arbeta med. Ett aktivt sätt att arbeta med detta är genom att prata om det som man har med sig i sin ryggsäck och hur det påverkar mötet med barn. ÖVNING Antagande som påverkar oss - Diskutera 2 -2 Tilltro – är en grundläggande förutsättning för att jag ska kunna få ta del av barnets upplevelse och berättelse. Ljuger barn blir en frågeställning under denna pusselbiten. Barnets berättelse - är den pusselbit som vi absolut inte kan vara utan. Utan den har vi inget att förhålla våra kunskaper, vår empati, vår förståelse osv till. BRIS har en massa erfarenheter och kunskaper om hur vi som vuxna kan möjligöra berättandet. Förmåga att lyssna – är en så viktig del i kommunikationen med barn att den får vara en egen pusselbit. Att lyssna är så mycket mer än att vara tyst när barnet pratar. Att lyssna på barnet kräver att man samtidigt lyssnar på sig själv. Art 12 ÖVNING att fråga vidare utan att tolka Att stå på barnets sida – handlar oftast om modet att våga stå på barnets sida. Ta barnet på allvar. Vid en intressekonflikt mellan barn och vuxen så är det barnets bästa som ska sättas i första hand (art 3) Empati Förmåga att lyssna

13 Hela min uppväxt har mamma åkt in och ut på psykakuten och min pappa har också psykiska problem. Deras läkare vet att de har barn och att jag har växt upp med psykiskt sjuka föräldrar men de har aldrig gett mig någon hjälp. Är inte de läkarnas skyldigheter? Jag undrar var vi som är barn till psykiskt sjuka ska vända oss? Det är inte så lätt att veta Tjej 18 år