Semantik – introduktion

En presentation över ämnet: "Semantik – introduktion"— Presentationens avskrift:

1 Semantik – introduktion
Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik argumentstruktur motsägelser / mångtydighet metaforer / parafraser idiomatiska konstruktioner Filosofi ontologi epistemologi medvetande Semantik = läran om mening Tvärvetenskapligt filosofi lingvistik psykologi AI Lingvistik motsägelser mångtydighet metaforer Filosofi ontologi – läran om det varandes väsen (SAOL) epistemologi medvetande

2 Semantik – introduktion
Psykologi / psykolingvistik resonerande minne tillägnande av språk tolkning AI representation av semantisk information beräkningsmodeller Psykologi resonerande minne tillägnande av språk tolkning: dvs hur vi tolkar omvärlden AI expertsystem beräkningsmodeller för kunskapsrepresentation ger ökad förståelse för ”mening”

3 Kompositonalitet & innefattande
Kompositionalitet oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås... Antagande 1: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten. => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna slutsatserna innefattas av premisserna Kompositionalitet oändligt många konstruktioner i naturligt språk kan förstås. Detta leder till: antagande: meningen av större uttryck kan härledas från meningen av de ingående delarna Innefattande “Lisa är en fisk. Alla fiskar trivs i vatten => Lisa trivs i vatten” valida argument: arg. vars slutsatser är sanna om premisserna är sanna. I exemplet ovan: “Lisa trivs i vatten eftersom Lisa är en fisk.” är ett validt argument. slutsatserna innefattas av premisserna: I exemplet ovan: “Lisa trivs i vatten” innefattas av “Lisa är en fisk.” och ”Alla fiskar trivs i vatten.”

4 Referens & sanningsvärde
Vad är mening? Platons idévärld... ingen idé... Språket som symbolsystem -> Antagande 2: att veta meningen med ett begrepp är att veta vad det refererar till Sanningsvärde Antagande 3: att veta meningen med ett uttryck är att veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant -> “Truth – conditional semantics”… Vad är mening? Exempel genom åren: Platons idévärld, koncept, objekt, beteenden... Vissa säger att det är ingen idé att prata om mening i sig självt. Om vi ser språk som symbol-system är språkliga uttryck något som står för något, eller refererar till något. Sålunda: Alt def 1: att veta meningen med något är att veta vad det refererar till Sanningsvärde Alt def 2: att veta meningen med något är att veta veta under vilka förhållanden det är sant Dvs, att veta vad som gör det sant

5 Komposition + sanningsvärde
Semantiskt värde (dvs referens) “Pelle springer” [Pelle] = vår Pelle [springer] = {personer som springer} [Pelle springer] är ekvivalent med Pelle ∈ {personer som springer} Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av NP är ett element i det semantiska värdet av VP Semantiskt värde “Pelle springer” [Pelle] betyder: “det semantiska värdet av ”Pelle”, dvs personen Pelle vi just nu pratar om [springer] = {personer som springer}, dvs en mängd som innehåller alla personer som springer [Pelle springer] är ekvivalent med Pelle ∈ {personer som springer} Det semantiska värdet av en utsaga beräknas utifrån det semantiska värdet hos dess delar; och är dess sanningsvärde En utsaga är sann om det semantiska värdet av substantivfrasen (NP) är ett element i det semantiska värdet av verbfrasen (VP). I exemplet ovan är Pelle NP och springer VP. ∈∉∃∀

6 Problem: kvantifikation
“Ingen springer” en lösning: FOPL -> (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men... “De flesta politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger)... ny lösning: mängder... “Ingen springer” “ingen” refererar inte till något i världen vilket är ett problem. en lösning: FOPL -> (∀x)(x springer inte) “någon politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger) OK, men... “De flesta politiker ljuger” (∃x)(x är politiker & x ljuger)... men det säger inget om att de flesta politiker ljuger ny lösning: mängder...

7 Mängder i stället för logik
“ingen” = {{}} “någon” = { alla mängder som har minst en medlem} ger: [någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d:o för “ingen” “De flesta” hundar skäller... = {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår}, t.ex. ger: [de flesta hundar skäller] = {skällare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla hundar ingår} “ingen” = {{}}, en mängd som innehåller tomma mängden “någon” = { alla mängder som har minst en medlem}, en mängd som innehåller alla mängder som har minst en medlem ger: [någon springer] = [springer] ∈ [någon] = {individer som springer} ∈ {{}} = falskt d:o för “ingen” “De flesta”... = {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår}, t.ex. ger: [de flesta politiker ljuger] = {lögnare} ∈ {alla mängder där mer än hälften av alla politiker ingår} kontra-intuitivt...

8 Diskurs(problem) Räckvidd Tempus Indexikalitet Mångtydighet
“alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla ...”, beroende på sammanhang Tempus “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda ­ “av vana” Indexikalitet “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “någon röstade på alla kandidater...” FOPL fixar... Räckvidd “alla” betyder oftast inte “alla”, utan “alla ...”, beroende på sammanhang Tempus “Pelle sprang” måste tolkas med avseende på en viss tid presens kan också betyda ­ “av vana” Indexikalitet “här”, “nu”, “du” betyder olika saker beroende på var och när de yttras Mångtydighet lexikal: “Pelle brände pengar” strukturell: “mannen slog pojken...” FOPL fixar... dvs kan formalisera uttryck så att diskursproblem minimeras

9 “Reference” och “sense”
Referens = mening? “Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister” samma referent, men olika mening... statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson... “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges statsminister” Sense... … Är egenskapen hos ett uttryck som bestämmer HUR det refererar till något: nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ -> möjliga världar... Distinktion mellan ”sense” och ”reference” introducerades av Frege Sense... “Göran Persson” vs. “Sveriges statsminister” samma referent, men olika ”sense” (mening)... statsministern skulle inte nödvändigtvis ha behövt vara Göran Persson... ”sense” är egenskapen hos ett uttryck som bestämmer hur den refererar till något “Göran Persson är Göran Persson” vs. “Göran Persson är Sveriges statsminister” nödvändig sanning vs. ‘tillfällighet’ -> möjliga världar...

10 Möjlig-världssemantik
Sense För en utsaga: inte dess sanningsvärde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) För ett predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! (oavsett värld) den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat Sense utsaga: inte sannings-värde, utan det som gör utsagan sann eller falsk! predikat: inte mängden av utpekade objekt, utan det som gör att just dessa pekas ut! utsaga: hur världen skulle se ut om den var sann (sann om denna världen ser ut så) predikat: den egenskap ett objekt skulle behöva ha för att bli utpekat

11 Möjliga världar, forts. sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld... sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” sant, ty denna världen ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt “gräs är rött” falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant... sense av en utsaga är den mängd världar där utsagan är sann “gräs är grönt” sant, ty denna världen ingår i mängden av de möjliga världar där gräs är grönt “gräs är rött” falskt, men vi förstår att/hur det skulle kunna vara sant... sense av ett uttryck, tillsammans med hur världen faktiskt ser ut, avgör uttryckets reference! hanterar skillnaden mellan nödvändiga sanningar och tillfälligheter Sveriges statsminister i en annan möjlig, “blåare” värld...

12 Problem i möjliga världar...
“Logiskt allvetande” Sherlock Holmes och Dr. Watson... Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning Logiskt allvetande” Sherlock Holmes och Dr. Watson... Watson känner till alla premisser, men är ändå inte medveten om slutsatsen detta är omöjligt om Watsons kunskap beskrivs som en mängd möjliga världar Eftersom: För att Sherlock Holmes slutsats ska vara sann måste det gälla att slutsatsen är sann i alla möjliga världar (där även Watson ingår) där premisserna är sanna. Men Watson befinner sig i en (inom ramverket för vår teori) omöjlig situation eftersom han känner till premisserna men inte slutsatsen. Möjlig-världssemantik förutsätter perfekta slutledare. Psykologiskt orealistiskt oändligt stora representationer men bra som abstrakt beskrivning

13 Bevis vs. modeller Bevisteoretiskt Modellteoretiskt
övergå till formalism, t.ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord Det är uttryckets logiska struktur som har betydelse Modellteoretiskt inbegriper tolkning verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang -> mentala modeller... Skillnaden mellan bevisteoretiska och modellteoretiska analyser av arguments validitet. Bevisteoretiskt Transformerar argumenten som får övergå till formalism, t.ex. FOPL axiom, deduktion ingen hänsyn till innebörden hos ord, dvs bara syntax skillnaden mellan grön och röd har ingen betydelse Modellteoretiskt inbegriper tolkning av de lingvistiska uttrycken, genom exempelvis mängdläre-resonemang verkar överensstämma mer med mänskligt resonemang -> mentala modeller...

14 Mentala modeller “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga.” {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} utsagan är sann modellen säger för mycket några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga... ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket “Pelle knarkar och har dålig kondis”... “Pelle super. Olle knarkar. Han super också. En del fåglar kan flyga.” {individer som knarkar} = {Olle, z, t} {individer som super} = {x, Pelle, Olle, y, t} {fåglar} = {w, v, u} {kan flyga} = {w, v, Olle} utsagan är sann modellen säger för mycket några fåglar (w, v, u) måste fabriceras u kan inte flyga... ofullständig förklarar tendens att förutsätta för mycket “Pelle knarkar och har dålig kondis”... deduktion...

15 - Alltså... Semantiska modeller fångar kunskapens egenskaper och regler för resonerande i det idealiska fallet, medan mentala modeller är mänskliga approximationer av detta ideal.

16 Alternativa metoder? Mer eller mindre kontroversiella....
Utveckling av icke-standard logik som mer liknar mänskligt resonemang Problem: soundness – completeness Semantiska nätverk / konnektionism Problem: hur plocka ut meningen ur ett nätverk? Procedurell semantik