Svenska föreningen för barn och ungdomspsykiatri, 24 september 2003 Personlighetsstörningar hos ungdomar?? Mia Ramklint Enheten för Psykiatri UAS, UU.

En presentation över ämnet: "Svenska föreningen för barn och ungdomspsykiatri, 24 september 2003 Personlighetsstörningar hos ungdomar?? Mia Ramklint Enheten för Psykiatri UAS, UU."— Presentationens avskrift:

1 Svenska föreningen för barn och ungdomspsykiatri, 24 september Personlighetsstörningar hos ungdomar?? Mia Ramklint Enheten för Psykiatri UAS, UU Enheten för barn och ungdomspsykiatri, UU

2 Influence of Child and Adolescent Psychopathology on Adult Personality Disorder
Comprehensive Summaries of Uppsala Dissertations from the Faculty of Medicine 1163, Uppsala 2002

3 Hur går det för barnpsykiatrins
patienter då de blir vuxna?

4 Hög sjuklighet, psykisk och fysisk Dålig anpassning och funktion
Hög dödlighet Hög sjuklighet, psykisk och fysisk Dålig anpassning och funktion Kjelsberg, (n=1000), deChateau, (n=2300), Thomsen, (n=546)

5 personlighetsstörningar
Hög förekomst av personlighetsstörningar Rey et al, 1995, Bernstein et al, 1996, Lewinson et al 1997, Ramklint et al 2003

6 Ramklint et al, European Child & Adolescent Psychiatry 2002, 11:289-295
137 matchade par 38.0% vs 10.9% med någon personlig-hetsstörning / any PD (p<0,001)

7 Rey et al, Am J Psychiatry, 1995;152:895-900
145 unga vuxna, f.d. barnpsykpatienter 40 % av dem med utagerande beteendestörningar i barndomen hade någon personlighetsstörning. 12 % av dem med emotionella störningar hade någon personlighetsstörning

8 Lewinsohn et al, J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 1997, 36(12):1752-1759
299 tonåringar från befolkningen undersöktes avseende Axel I störningar Vid 24 års ålder undersöktes de på nytt avseende Axel I och II störningar

9 Lewinsohn et al, J Am Acad Child Adolesc Psychiatry, 1997, 36(12):1752-1759
% PD Antal Axel I syndrom

10 Barnpsyksymtom ger ökad risk för PD (Odds Ratio)
Ramklint et al, Nord J Psychiatry 2003; 57:23-28

11 Vad är personlighet? PERSONLIGHET (WHO 1993)
“det inrotade mönstret av tankar, känslor och beteenden som karaktäriserar en individs unika livsstil och anpassning resulterande från konstitutionella faktorer, utveckling och sociala erfarenheter”

12 Vad är personlighetsstörning? Allmänna diagnostiska kriterier
A. Ett varaktigt mönster av upplevelser och beteenden som påtagligt avviker från vad som allmänt sett förväntas i personens sociokulturella miljö, vilket kommer till uttryck i minst två av följande: (1) kognitioner (2) affektivitet (3) mellanmänskligt samspel (4) impulskontroll

13 Allmänna diagnostiska kriterier
Det varaktiga mönstret: B. är oflexibelt och framträder i många olika situationer. C. leder till signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden. D. är stabilt och kan spåras tillbaka till adolescensen eller tidig vuxen ålder. E. kan inte bättre förklaras av psykisk sjukdom. F. beror inte på någon substans eller sjukdom/skada.

14 Personlighetsstörningar Tre grupper/Kluster
Udda, excentriska Kluster A Dramatiska, färgstarka Kluster B Inåtvända, ängsliga Kluster C

15 Personlighetsstörningarna
Kluster A: Paranoid & Shizoid &Schizotyp personlighetsstörning. Kluster B: Antisocial & Borderline & Histrionisk & Narcissistisk personlighetsstörning. Kluster C: Fobisk & Osjälvständig & Tvångsmässig personlighetsstörning.

16 Vad är normalt?

17 Normer inom psykiatrin
Realnorm, Interpersonell norm när någon jämförs med sig själv, t.ex. depression Statistisk norm när någon jämförs med en normalgrupp, t.ex antisocial personlighetsstörning

18 Relationen mellan olika axlar i DSM-systemet
Axel IV Axel III Axel II försvar Axel I ”coping” personligheten

19 Relationen mellan axel I och axel II-olika modeller
Vulnerabilitetsmodellen Komplikationsmodellen Spektrummodellen ”Pathoplasty”modellen Normalt Axel II Axel I tid

20 Ramklint & Ekselius. Personality disorders and personality traits in early onset versus late onset major depression. Journal of Affective Disorders 75 (2003) 35-42 Utifrån sårbarhetsmodellen studera om det är någon skillnad avseende personlighetsdrag och personlighetsstörningar hos deprimerade vuxna med tidig respektive sen debut av sin första depression.