Mozart pianosonat G-dur KV283

En presentation över ämnet: "Mozart pianosonat G-dur KV283"— Presentationens avskrift:

1 Mozart pianosonat G-dur KV283
Sonatformen Mozart pianosonat G-dur KV283

2 Exposition De olika avsnitten i expositionen: Huvudtema Sidotema
Sluttema Kadens

3 Huvudtema Huvudtemat är ofta rytmiskt och målmedvetet. Form: ABB

4 Transition (mellanspel)
 Med hjälp av transitioner sköter tonsättaren övergångarna från ett motiv/ tema till ett annat. Transitionerna kan också innehålla smidiga tonartsbyten. Mellanspelen mellan expositionen och reprisen skiljer sig från varandra bl.a. för att man i reprisen inte brukar byta tonart.

5 Sidotema  Sidotemat är ofta känsligare och mer lekfullt än huvudtemat, en motsats. Kan vara svårt att avgöra när det börjar eller tar slut, dvs. var mellanspelet tar vid. Ibland kan det också vara svårt att urskilja när sidotemat övergår till sluttemat. Temorna kan vara grupperade till helheter. Detta sidotema är i själva verket ett fyra takter långt tema och en variation över det.

6 Sluttema Sluttemat är målmedvetet och rörligt liksom huvudtemat. Sluttemat kan också övergå till en slutkadens. I denna sonat kommer sluttemat två gånger, den andra gången har ackompanjemangets rytmik varierats.

7 Kadens Kadensens uppgift är att avsluta expositionen. Vanligen sker det i dominantens tonart, som här. Hela satsens kadens slutar i huvudtonarten.

8 Genomföringen I genomföringen utvecklas temorna, såväl melodiskt, rytmiskt som harmoniskt. Genomföringen slutar i ett avsnitt som förbereder reprisen.

9 Reprisen Som namnet anger tar man om någonting i reprisen. Enligt traditionen spelas temorna och mellanspelen i repris i huvudtonarten. I denna sonat inleds reprisen med huvudtemat som upprepas transponerat ett tonsteg högre upp. Efter mellanspelet kommer sidotemat och sluttemat var och en för sig i huvudtonarten. Kadensen följer samma form som i expositionen. I reprisen tillförs vanligtvis inget nytt material. I vissa sonater kommer ännu en coda på slutet