Anna Hagerberg Jordbruksverket

En presentation över ämnet: "Anna Hagerberg Jordbruksverket"— Presentationens avskrift:

1 Anna Hagerberg Jordbruksverket
Åtgärder på gårdsnivå Anna Hagerberg Jordbruksverket

2 Jordbrukets klimatpåverkan – lite repetition
Metan - djurhållning Lustgas -kväve Kol i mark Utsläpp från tillverkning inköpta varor Koldioxid från fossil energi Jordbruket skiljer sig från andra samhällssektorer när det gäller vilka växthusgaser och utsläppskällor som ger störst klimatpåverkan. I andra sektorer är oftast koldioxid från användning av fossil energi den enskilt största källan till växthusgasutsläpp. Inom jordbrukssektorn är växthusgaserna lustgas och metan minst lika viktiga. En annan viktig skillnad gentemot andra sektorer är att utsläppen från jordbruket främst sker från olika biologiska processer. Jordbruk är den största källan till utsläpp av lustgas och metan. En stor del av de totala klimatgasutsläppen vid produktion av livsmedel sker i primärproduktionen. Detta gäller särskilt kött och mjölk där växthusgasutsläppen fram till att produkten lämnar gården kan stå för procent av samtliga utsläpp i livsmedelskedjan fram till avfallshanteringen. Generellt står lustgas från mark för en stor del av klimatpåverkan från vegetabilier och kött från enkelmagade djur (gris och kyckling), medan metan från idisslarnas fodersmältning har större betydelse för påverkan från nötkötts- och mjölkproduktion. Efter bild Maria Berglund, HS Halland

3 Vad är en åtgärd?! 3

4 Vad är en åtgärd, egentligen?!
Vad är egentligen en åtgärd? En aktivitet som genomförs i syfte att minska växthusgasutsläppen från gården och gårdens produkter Vad är en ”aktivitet”, vad kan jag får ”kred” för? Fokusera på gården och på det lantbrukaren kan påverka! 2. Minska utsläppen per enhet produkt! Fokusera på gården och det lantbrukaren kan påverka! Stanna vid gårdsgrinden! Vete kan ju gå till såväl etanol eller foder Fokusera på per kg pordukt

5 Varför ”livscykeltänk” i klimatfrågor?
Klimatpåverkan Globalt miljöproblem Det som sker utanför gården har stor påverkan Utsläppen flyttas om produktionen ändras Relevant se till mängden produkter Övergödning Lokalt/regionalt miljöproblem Det som sker på gården har stor påverkan Hektaret/arealen har stor betydelse -Viss skillnad mot hur vi jobbat tidigare med miljöfrågor -Det viktiga är att ni börjar förstå principerna, inte att ni ska kunna göra LCA själva!

6 Utgångspunkt Produkterna som lämnar gården bär med sig sina ackumulerade klimatkostnader! ”Graven” Utgångspunkten De varor som lämnar gården ska bära med sig de ackumulerade klimatkostnaderna. Råvarans produktion läggs ner i ryggsäck, processning av råvaran, utsläppen vid användning lastas i ryggsäcken efter hand Ju längre fram i kedjan ju större blir fotavtrycket. Från vaggan till graven Exempel Legoklossen Utvinning av råolja Processning gjutning och förpackning Transport till butik Vi kanske tvättar legot någon gån Barnen tröttnar på legobiten Leksaken slängs och eldas upp vid avfallshantering Varför ska bonden belastas för inköpta produkters utsläpp vid tillverkning Gården blir som ett fack i ryggsäcken Avfalls-hantering Användning ”Vaggan” Processning Råvara Bild: Maria Berglund HS Halland

7 Schematisk bild över utsläpp djurgård
Direkta förluster Indirekta förluster CO2 N2O CH4 CH4 N2O N2O CO2 NH3 Försålda varor Djurhållning & stallgödsel Insatsvaror & inköpta tjänster Djurhållning, stallgödsel Växtodling NO3- Efter bildidé, Maria Berglund, 2012 HS Halland

8 kväve och energi i förhållande Hög jämn produktion
till insatta resurser av kväve och energi Hur minska jordbrukets klimatpåverkan… Foto: Anna Hagerberg

9 Fyra situationer där man kan säga att en förändring även är en åtgärd:

10 1. Gårdens växthusgas-utsläpp minskar,
Mängden produkter den samma

11 Mängden produkter ökar
2. Gårdens växthusgas-utsläpp är desamma, Mängden produkter ökar

12 3. Gårdens växthusgas-utsläpp är
desamma, Men även nya produkter

13 4. Gårdens växthusgas-utsläpp ökar,
Men mängden produkter ökar mer

14 Hur kvantifiera eller verifiera förändringar i klimatavtrycket?
Det är svårt sätta siffra när: det saknas kunskap för att kvantifiera och verifiera alla effekter av en åtgärd Exempel: reducerad jordbearbetning: Dieselförbrukning  Lustgas från mark  ELLER  Mullhalt ?? Skörd per hektar?? Totalt: +-? mängden eller typen av produkter ut ändras Exempel börjar odla ny gröda, samlar in och säljer halm Lättare mäta diesel. Lustgas kan ju bbåde öka och minska vid En väl luftad jord minskar mineraliseringen- kan ge en fördel Mullhalten kan öka Det är viktigt att tänka till hur en viss åtgärd slår en viss åtgärd på just den här gården? Här krävs det agrara kunskaper. 2. Mer LCA nördigt. Relatera till hur Om gårdens totala utsläpp ökar utan att produktionen ökar är det kanske inte en så bra idé.

15 Rangordna åtgärder för gården – lägg upp en strategi
Exempel: Mindre lustgas från mark Åtgärder betydelse påverkar Högt kväveutnyttjande Gödselgiva Teknik och tidpunkt Stor Mindre N och C i mark Optimalt utnyttjande av stall- gödsel och annat org. N Bra markstruktur vattenhalt, N-utnyttjande, skördenivå Bra dränering Kalkning pH (om lågt pH) Bra växtföljd marksstruktur, skördenivå, kvävegiva Minimerad jordbearbetning Vattenhalt, markpackning (på jord m. god markstruktur) Val av mineralgödselprodukt Tillverkningsprocessen Nitrifikationsinhibitor Oxidation av NH4+ Rangordna istället och lägg upp en strategi för gården Exempel: Mindre lustgas från mark Beskriv strategier för att minska växthusgasutsläppen på gården ”Viktigt med bra kväveutnyttjande, och lite kväve i marken när det är blött  minskar risken för lustgasavgång” Om möjligt: Redovisa utsläppsförändringar fram till gårdsgrinden + förändringar av mängden produkter ut

16 Tre kategorier av åtgärder
Åtgärdskategorier Tre kategorier av åtgärder Förbättrad produktivitet och effektivitet ?? Samarbete med annat företag? Finns en massa åtgärder att göra för att minska växthusgasutsläppen! Här ett sätt att gruppera dem (liknande gruppering finns för energieffektivisering) där man velat frångå indelning utifrån utsläppskälla. Det gäller att produkter levereras och att resurserna används effektivt. ”Jämn produktion” syftar här på att försöka undvika stora variationer mellan år/dippar vissa år, t ex p g a dålig dränering, så att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utsläppen kan fördelas på en bra produktion. Viktigt fokusera på kvävet (-minska förlusterna, öka utnyttjandet av befintligt N i foder, gödsel och mark) eftersom en så stor del av gårdens klimatpåverkan kan kopplas till kvävet (-produktion av mineralgödsel, lustgas som bildas när N omsätts i mark och stallgödsel). Foder (undvika spill och överutfodring) också viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt på flera plan. Om foderförbrukningen kan minskas minskar det även behovet av att producera foder (därmed utsläpp från odling etc.), ev utsläppen från djuren (ev idisslarnas fodersmältning) och från stall och stallgödsel (mindre N och organiskt material i träck+urin) Beskrivningen är rätt teknikbetonad, men här gäller det även att göra smarta val som kan minska förluster och växthusgasutsläppen. En del av detta kan till användas för att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgödsel minskar ammoniakförlusterna (mer N kvar i gödseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hämmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bästa fall minska utsläppen på flera sätt – minskad dieselförbrukning, mindre lustgas från mark och ev större kolinlagring i mark. Finns dock även risk att lustgasavgången ökar om jordarna blir för dåligt luftade. Handlar om åtgärder som påverkar hela/stora delar av gården eller innebär ny produktionsgren. Ändrad foderstrategi som går ut på att odla mer eget protein påverkar dels den egna växtodlingen (växtföljdseffekter, ändrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lägligheten?), foder som köps in och ev även djuren/stallgödseln. Byte av insatsvaror och teknik Genomgripande ”systemändringar”

17 ..kategorier av åtgärder
Förbättrad produktivitet och effektivitet Resurseffektiv, hög och jämn produktion. Litet spill Fokusera på KVÄVE, energi och foder. Byte av insatsvaror och teknik Insatsvaror med låg klimatpåverkan, t ex klimatmärkt BAT N-gödsel och förnybar energi, och undvik ”klimatbovar” som soja Mer energieffektiv teknik Teknik och val som minskar utsläppen, t ex lämplig stallgödselgiva vid rätt tidpunkt Genomgripande ”systemändringar” Ändrad foderstrategi, t ex mer eget protein Produktion av biogas Finns en massa åtgärder att göra för att minska växthusgasutsläppen! Här ett sätt att gruppera dem (liknande gruppering finns för energieffektivisering) där man velat frångå indelning utifrån utsläppskälla. Det gäller att produkter levereras och att resurserna används effektivt. ”Jämn produktion” syftar här på att försöka undvika stora variationer mellan år/dippar vissa år, t ex p g a dålig dränering, så att gjorda insatser verkligen avspeglas i avkastning och att utsläppen kan fördelas på en bra produktion. Viktigt fokusera på kvävet (-minska förlusterna, öka utnyttjandet av befintligt N i foder, gödsel och mark) eftersom en så stor del av gårdens klimatpåverkan kan kopplas till kvävet (-produktion av mineralgödsel, lustgas som bildas när N omsätts i mark och stallgödsel). Foder (undvika spill och överutfodring) också viktigt eftersom effektivt foderutnyttjande positivt på flera plan. Om foderförbrukningen kan minskas minskar det även behovet av att producera foder (därmed utsläpp från odling etc.), ev utsläppen från djuren (ev idisslarnas fodersmältning) och från stall och stallgödsel (mindre N och organiskt material i träck+urin) Beskrivningen är rätt teknikbetonad, men här gäller det även att göra smarta val som kan minska förluster och växthusgasutsläppen. En del av detta kan till användas för att uppfylla punkt I. Syrabehandling av stallgödsel minskar ammoniakförlusterna (mer N kvar i gödseln och minskar indirekta lustgasemissioner) och hämmar metanproduktionen. Reducerad jordbearbetning kan i bästa fall minska utsläppen på flera sätt – minskad dieselförbrukning, mindre lustgas från mark och ev större kolinlagring i mark. Finns dock även risk att lustgasavgången ökar om jordarna blir för dåligt luftade. Handlar om åtgärder som påverkar hela/stora delar av gården eller innebär ny produktionsgren. Ändrad foderstrategi som går ut på att odla mer eget protein påverkar dels den egna växtodlingen (växtföljdseffekter, ändrat behov av insatsvaror, hur klara maskinkedjan och lagring, lägligheten?), foder som köps in och ev även djuren/stallgödseln.

18 Minska klimatavtrycket för inköpta varor som kommer till gården
Välj varor med minsta möjliga ”carbon footprint” Foderkoncentrat Gödselmedel Energi Minimera inköp av proteinfoderkoncentrat Maximera protein- och energiinnehåll i vallproduktion Påbörja/utöka sammarbete kring foder Minska behovet av inköpt N-gödsel förbättra kvävestrategi och ta vara stg-värdet fullt ut påbörja/utöka samarbete kring gödselhantering Undvik förluster i foderkedjan Undvik överutfodring och spill

19 Minska lustgasutsläppen på gården
Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i växtodlingen t ex Minimera höstspridning av stallgödsel Plöj på våren istället för hösten eller sen höst på lerjord Anpassa kvävegivan Efter grödans behov Inomfältsvaritoner Direkt kväveverkan från stallgödsel Långsiktig kväveverkan från stallgödsel Flytta stallgödsel till fält/gårdar som inte brukar få stallgödsel Balans mellan NPK och andra mikronäringsämnen Undvik långsiktiga problem som markpackning och översvämning

20 + 45% 29% 26% Antropogena CO2 emissioner 2000-2008 Var tar det vägen?
1.4 Pg C år-1 + 7.7 Pg C år-1 3.0 Pg C år-1 29% 4.1 Pg C år-1 45% 26% 2.3 Pg C år-1 avskogning kolinlagring Residue is included in the land sink Le Quéré et al. 2009, Nature-geoscience; Canadell et al. 2007, PNAS, updated

21 Jordbrukets energianvändning i Sverige
5000 5000 4500 4000 3500 3500 3000 3000 2500 GWh 2000 1500 1000 500 Energianvändningen i de areella näringarna, fiskesektorn, ren- näringen, jord- och skogsbruket utgör cirka 2 procent av den totala energianvändningen i Sverige. Bensin- och dieselanvändning till arbetsmaskiner och transporter dominerar energianvändningen i alla näringarna. DIREKT energianvändning svenska gårdar INDIREKT energianvändning svenska gårdar vid tillverkning insatsvaror Källa: Jordbruksverket, 2010

22 Genomsnittligt årligt världsmarknadspris olja i tre scenarios 1980-2035
Källa: Tillväxtanalys, 2012

23 Kolförråd i svensk åkermark
Organiskt material i marken (mull) har en genomsnittlig kolhalt på drygt 50% Kolförråden ökar från syd till norr Mineraljordar nära balans Organogena jordar är en stor källa för CO2 och N2O Att röra I marken sätter igång mineraliseringen av kol (Kolbalanser i mineraljordar beräknas med en dynamisk modell, ICBM, bygger på heltäckande markinventering talet, data fr SMHI-klimatstationer och SCB)

24 Att jobba med när det gäller kol i mark
Mineraljordar På mullfattiga mineraljordar finns det potential att öka kolinlagringen På mineraljordar som stallgödslats länge och mullrika jordar är målet att behålla inlagrat kol Organogena jordar är en stor källa för CO2 och N2O Går ej att öka kolinlagring men det går I viss mån att bromsa nedbr. sträva efter att minimera nedbrytning och optimera skörd i förhållande till insatser Betesmark God skötsel och bete ökar förutsättningarna för kolinlagring

25 Kolets flöden till och från åkern och luften
CO2 CO2 CO2 CO2 Foder Kött, mjölk….. Kol ska lagras in i hundra år för att det ska få tillgodoräknas. Vi kan göra en åtgärd idag eller tillför mer halm. Men för att det ska vara en långsiktighet i det : det är ju hela tiden en balansgång mellan tillförsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga lån. Humus i mark Det som omsätts snabbt räknas inte. PAS 2050 brittisk standard används internationellt i väntan på att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Där finns resonemang kring kolinlagring Finns även för Horticulture Vegetabilier Humus

26 Nedbrytningsprocessen av organiskt material i marken
MB= mikrobiell biomassa; H=humus Tid Dag 0 3 mån 1 år 2 år 6 år 30 år Växt- eller djurrester Lättnedbrytbara föreningar är borta MB CO2 Svårnedbrytbara för. kvar H Svårn. för. M Efter Kätterer 2013

27 Nedbrytning av tillfört org mtrl och humusbildning
Efter Kätterer, 2013

28 Det organiska materialet i jorden är urviktigt!
Det har mycket stor betydelse för markens fysikaliska förutsättningar och är den enskilt viktigaste faktorn för markens bördighet Att dubbla humusinnehållet i en mineraljord innebär: En ökning av jordens vattenhållande förmåga med cirka 10% En minskning av volymvikten med ca 10% (ger alltså ökad porositet i jorden) Influencing soil hydraulic properties effect is (larger in a coarser soil)

29 Växttillgängligt vatten och porositet vid olika kolhalt i jorden

30 Perenner som vall bildar större rotsystem vilket ger mer koltillskott till marken och en positiv kolbalns jämfört med ettåriga grödor som spannmål Tre platser I norra Sverige med 6-åriga växtföljder: pasture and annual crops Foto: L Andersson

31 Fånggrödor och skyddszoner fångar både kväve och kol!
Foto: Gunnar Torstensson. Timothy and English Ryegrass bild efter Kätterer 2013

32 Kolförrådet måste fyllas på varje år
Efter Kätterer, 2013

33 Minska metanutsläppen per kilo produkt
Fortsätt arbeta med resurseffektivitet i rekrytering och mjölk- och köttproduktion Använd koncentrat med lägre Carbon footprint per kg Minimera foderspill Minska inkalvningsåldern Optimalt kalvningsintervall beroende på avkastning och laktations kurva God djurhälsa är A och O

34 Andra förbättringsåtgärder, alla djurslag
God tillväxt/produktion och låg dödlighet/små kassationer är centralt. God djurhälsa är mycket viktigt! Jobba för att ha en hög andel producerande djur i besättningen. Hantera stallgödseln på ett effektivt sätt. Minimera användningen av el och fossila bränslen inomgårds (gäller speciellt gris- och fågel, och om uppvärmning) Eftersom klimatförändringen är ett globalt miljöproblem är det viktigt att titta på utsläpp i kg CO2e per kg produkt både vid inköp av insatsvaror och när produktionens utsläpp värderas.

35 Kolfastläggning i svenska betesmarker – förmodligen försumbar
Kolfastläggning i betesmark är lägre i vårt klimat jämfört med platser längre söderut i Europa Kolfastläggning i svenska betesmarker – förmodligen försumbar Snitt 30 kg C per ha år i vårt klimat ( permanenta rutor, 383 rutor på betesmark Förändringar i kolförråd (Karltun et al., 2010)) Läs mer rapporten Högre intensitet (gödsling, betestryck) kan öka på kolförrådet på ett åkerbete

36 Hur kan man minska förlusterna på lång sikt?
Vårda marken långsiktigt!! Glöm inte bort det långsiktiga behovet av klimatanpassning Undvik markpackning (bra växtföljd, maskinval etc) Se över dräneringen Ta hänsyn till klimatenergi och energieffektivitet vid nyinvestering Anpassa byggnader till framtida krav För att hålla djuren friska minimera växthusgasförluster i stallet Minimera växthusgasförluster vid gödsellagring Kommer vattenbehovet att täckas på sikt? Kan marken användas på ett bättre sätt? Använd gödseln för biogasproduktion innan spridning

37 I mötet med lantbrukare

38 I mötet med lantbrukaren
Fokusera på det lantbrukaren kan påverka = vad som görs på den egna gården och inköp Växthusgaser ≠ ammoniak Hur undvika responsen ”allt vi gör är ändå bara fel!” – hitta rätt ingång Beror ju så mkt på hur man är som rådgivare själv. Utgå från dig själv i rådgivningen Man kan känna doften av ammoniak Det blir många ton CO2e Fokusera på det som lantbrukaren kan påverka och har makt över. Sp

39 Du kan ge samma råd som inom annan (miljö)rådgivning!
Viktiga områden: Kväve! Resursutnyttjandet & minska förluster God djurhälsa, frisk gröda, bördighet ”Nya” områden: Energi Klimatavtryck av inköpta varor Av mindre vikt: Fosfor, Kem (nitrat- och ammoniakförluster)

40 ”Allt är så osäkert!” Handlar även om stor naturlig variation!
Fokusera på rätt riktning och att minska risken för växthusgasutsläpp Vad är säkert i jordbruket?! Hur säkra är uppgifterna om… ton TS grovfoder/ha, kg N/ton stallgödsel, NH3-förlust i stall, lager och från mark, P-utlakning/ha priserna på vete, diesel.. nästa år.. Vädret ….….. ….….. ….…..

41 Sex påminnelser…. 41

42 1. Temporär kolinlagring i gröda är INGEN kolsänka!
CO2 CO2 CO2 CO2 Foder Kött, mjölk….. Kol ska lagras in i hundra år för att det ska få tillgodoräknas. Vi kan göra en åtgärd idag eller tillför mer halm. Men för att det ska vara en långsiktighet i det : det är ju hela tiden en balansgång mellan tillförsel av kol och nedbrytning av kol. Se inbindningen i kol i biologiskt material i som kortsiktiga lån. Humus i mark Det som omsätts snabbt räknas inte. PAS 2050 brittisk standard används internationellt i väntan på att det ska komma en ny gemensam internationell standard. Där finns resonemang kring kolinlagring Finns även för Horticulture Vegetabilier Humus

43 2. Gränsen går vid gårdsgrinden…

44 3. … så ge inte ohämmat ”kred” för förändringar i omvärlden
??? Foder?! Djurhållning, stallgödsel Energi?! Insatsvaror och inköpta tjänster Försåld vara Växtodling Livsmedel?! I klimatkollen-rådgivningen så tänker vi utifrån vad lantbrukaren kan påverka för att minska utsläppen på den egna gården och de produkter som gården producerar. Skillnad mot att arbeta med LCA för t ex styrmedel för miljöbilspremie- minska utsläppen från segmentet transportsektorn men utsläppen vid produktion av själva bilen är ju ungefär. På samma sätt får vi sträva mot att jordbruket ska leverera så klimatsmarta produkter som möjligt. gårdsgräns Råvara?! systemgräns

45 4. Resultatdiagrammet avslöjar inte om gården är bra eller dålig ur klimatsynpunkt – måste analysera mer! Relatera utsläppen till vad som produceras!!

46 5. Använd rätt termer! Utsläpp av koldioxid/metan/lustgas
Utsläpp av växthusgaser, växthusgasutsläpp Utsläppen är X kg eller ton koldioxidekvivalenter Produktens klimatavtryck (Carbon Footprint) är X kg CO2-ekv per kg produkt INTE Utsläpp av koldioxidekvivalenter Utsläpp av ekvivalenter Utsläppen är X CO2-ekv/ekvivalenter Använd alltid viktenhet för CO2e

47 6. LCA ger info om en produkts miljöpåverkan
Resultat från en LCA är ingen innehållsförteckning Prata om en produkts klimatavtryck (på engelska ”Carbon Footprint”) Kan inte säga ”produkten innehåller X kg CO2-ekv”