Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april.

En presentation över ämnet: "Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april."— Presentationens avskrift:

1 Analys av drevprov Genomgång vid träff med drivande hundklubbar Ultuna 29 augusti 2009 och 23 januari2010 Beagleklubben 13 mars 2010 Taxklubben 10 april 2010 Kjell Andersson Kjell.Andersson@hgen.slu.se

2

3

4 Vad är arvbarhet?

5 Vad är en s k korrelation? Det ett uttryck för sambandet mellan två egenskaper och kan vara mellan -1 och +1. Är korrelationen genetisk kan det delvis vara samma egenskap eller att samma gener påverkar båda egenskaperna. Korrelationen kan vara miljömässig. Kan vara gynnsam eller ogynnsam.

6

7 Drevprovsanalys 1980-1984 Swenson, Andersson & Johansson, 1986 5 919 drevprov på drever ca 2 000 startande hundar efter 419 hanar Modell= kön, provår, provmånad, ålder, provnummer, antal syskon i kullen *Tikar lika bra eller bättre än hanar utom i skall hörbarhet *Poängen ökade med ålder och erfarenhet

8 EgenskapUpprepnings- koef. Arvbarhet, h 2 Sök0,18(0) Upptag0,050,01 Drev0,110,05 Skall0,260,08 Nyansering0,090,04 Lyd/Sam0,09(0) Helhet0,080,04 Summa PE0,110,06 Pris0,060,05 Arvbarheter och upprepning 1980-1984 Swenson, Andersson & Johansson

9 Analys av norska drevprov på stövare Frode Lingaas, 1995 10 915 drevprov totalt 7 933 drevprov på fem stövarraser 2 724 drevprov >24 min drevtid analyserades (1-dagsprov) Många brister i data I modellen ras (5 stövarraser), kön, provår (1987….1994)

10 Upprepningskoeff. och arvbarheter för stövare i Norge (Lingaas, 1995)

11 Analys av Stövare Per-Erik Sundgren, Gentica Regr. = regression av avkommans resultat på fädernas resultat (släktskap 0,50) Korr. = samband mellan resultat för hel- och halvsyskon (släktskap 0,50 resp. 0,25) Kulleffekt?

12 Tabell 1. Drevprov hare ÖKL, antal analyserad prov RasAntal hundar totalt Antal provHundar i analyser Prov i analyser Kompletta prov per hund Hamiltonstövare513610605298365422,2 Schillerstövare1223250262414082,3 Finsk stövare442810911279671092,5 Smålandsstövare4999923497092,0

13 Tab. 2. Medelresultat i jaktprovsmoment hare ÖKL för fyra stövarraser Ras /provmoment Ant. jaktprov Hamilton 6542 Schiller 1408 Finsk 7109 Småland 709 Sök4,2 4,3 Arbete slag4,3 Väckning slag5,14,9 5,3 4,6 Drevsäkerhet4,1 4,2 4,0 Drevsätt4,24,3 4,1 Skallmarkering4,3 4,2 Tapptarbete4,03,9 4,1 3,9 Väckning tappt4,7 5,0 4,4 Skall hörbarhet4,34,4 4,3 4,0 Skall tonklang4,14,2 3,9 Lydnad4,04,1 4,2 Jaktlust5,04,9 (6,1) 4,8 Summa Poäng52,952,8(54,1)51,2

14 Tab. 3. Drevprov hare ÖKL, upprepningskoefficienter hundars resultat Ras /provmoment Ant. jaktprov Hamilton 6542 Schiller 1408 Finsk 7109 Småland 709 Sök0,200,090,150,05 Arbete slag0,030,060,070,14 Väckning slag0,370,410,390,49 Drevsäkerhet0,130,120,110,08 Drevsätt0,11 0,03 Skallmarkering0,180,210,220,21 Tapptarbete0,090,070,100,09 Väckning tappt0,330,310,320,47 Skall hörbarhet0,310,240,310,24 Skall tonklang0,290,220,310,22 Lydnad0,280,230,300,24 Jaktlust0,190,18 0,16 Summa Poäng0,270,290,240,38

15 Tab. 4. Drevprov hare ÖKL, beräknad ärftlighetsgrad i % för stövare RasHamiltonSchiller Finsk Småland Antal Par/Fäder1163/2062983/544623/177 1193/191 2974/559349/117 MomentRegr.Korr.Korr Regr. Korr. Sök10 ± 420 ± 217 ± 5 0 ± 4 13 ± 212 ± 7 Arbete slag7 ± 55 ± 27 ± 4 5 ± 4 5 ± 220 ± 7 Väckning slag32 ± 549 ± 360 ± 7 22 ± 5 45 ± 373 ± 10 Drevsäkerhet5 ± 512± 214 ± 5 6 ± 4 11 ± 218 ± 8 Drevsätt - fart4 ± 413 ± 215 ± 5 10 ± 5 14 ± 216 ± 8 Skallmarkering5 ± 417 ± 226 ± 5 17 ± 4 24 ± 230 ± 8 Tapptarbete6 ± 510 ± 216 ± 5 9 ± 4 13 ± 218 ± 7 Väckning tappt23 ± 540 ± 342 ± 6 25 ± 5 33 ± 363 ± 10 Skall hörbarhet11 ± 432 ± 329 ± 5 20 ± 4 31 ± 235 ± 8 Skall tonklang12 ± 427 ± 327 ± 5 13 ± 4 33 ± 348 ± 9 Lydnad4 ± 428 ± 330 ± 5 7 ± 4 28 ± 223 ± 8 Jaktlust17 ± 523 ± 328 ± 5 8 ± 4 21 ± 215 ± 7 Summapoäng16 ± 433 ± 333 ± 5 13 ± 4 30 ± 355 ± 9

16 Analys av drevprov på drever Delvis efter ett examensarbete av Cecilia Laven med Nils Lundeheim och Kjell Andersson som handledare

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33 Material Drever 1992-2006 13 146 drevprov 12 137 med komplett egenskapsbedömning 4 049 prövade hundar varav 5 139 prov för hanar (39%) 8 022 prov för tikar (61%) 27 556 drev

34 Antal genomförda drevprov mellan åren 1992-2006

35 Antal hundar som drivit de olika djurslagen i olika drev DrevnrRådjurHareOkäntRävHjort Totalt 18 2442 4321 67416733 12 555(100 %) 26 7941 4901 4658520 9 854(79 %) 33 1135257343111 4 414(35 %) 4296566433 422(3 %) 5213101 26(<1 %) Totalt18 4684 5063 93828668 27 266 (68 %)(17 %)(14 %)(1 %)(<1 %)

36 Medeldrevtider i minuter för respektive djurslag

37 Medeldrevtider för respektive drev och djurslag. Drevnumren anger vilket drev i ordningen under drevdagen

38 Modell för bearbetningen μ = totalmedelvärdet år = fix effekt av provår(1992, …2006) mån = fix effekt av provmånad ( september, oktober, november, december, januari-februari) kön = fix effekt av kön ( hane, tik) ålder = fix effekt av hundens åldersgrupp vid provtillfället (1, …7) djur = effekt av hunden (upprepning inom individ) prov = effekt av prov, miljöeffekt (provnummer) djur = genetisk effekt av individen e = fel (slump)

39 Antal hundar som startat drevprov i respektive månad.

40 Frekvensfördelning av hundarnas ålder vid provtillfället.

41 EgenskapTikHaneSignifikans Sök4,084,07n.s Upptagsförmåga4,224,17** Drevsäkerhet4,174,12** Drevsätt4,434,37** Tapptarbete4,094,04* Skall-hörbarhet4,304,44** Skallmarkering4,384,29** Samarbete4,384,22** Lydnad4,294,20** Jaktduglighet4,454,40* Summapoäng42,9442,55** Totaltid (minuter)119,0115,0* Könsskillnader

42 Egenskap<1,5 år1,5-2 år2-3 år3-4 år4-5 år5-6 år>6 årSign Sök4,034,064,104,094,08 n.s Upptagningsförmåga4,16 4,174,184,22 4,24* Drevsäkerhet4,064,094,14 4,17 4,25** Drevsätt4,364,394,374,404,42 4,45* Tapptarbete3,984,014,054,064,094,124,16** Skall-hörbarhet4,344,294,344,364,41 4,42** Skallmarkering4,334,314,334,34 n.s Samarbete4,304,324,284,304,294,334,30n.s Lydnad4,234,21 4,234,244,294,28** Jaktduglighet4,394,404,43 4,444,434,47n.s Summapoäng42,2842,4142,6342,7542,9043,0443,21** Totaltid (minuter)115,50117,50116,00116,5118,0119,0117,0n.s Effekt av ålder på egenskapspoäng och total drevtid

43 EgenskapUpprepningArvbarhet Sök 0,16 0,04 Upptag 0,10 0,03 Drevsäkerhet 0,18 0,08 Drevsätt 0,14 0,07 Tapptarbete 0,16 0,07 Skall-hörbarhet 0,23 0,06 Skallmarkering 0,14 0,07 Samarbete 0,13 0,05 Lydnad 0,13 0,05 Jaktduglighet 0,19 0,06 Summapoäng 0,20 0,07 Upprepning från prov till prov och arvbarheter 2008

44 SökUppDrsäDrsättTapptSk,hSk,mSambLydJaktdSumTid Sök0,040,800,230,25 0,180,03-0,02-0,010,500,300,36 Upptag0,350,030,81 0,870,67 0,410,460,670,990,75 Drevsäkerhet0,350,420,080,971,000,760,980,140,240,830,930,88 Drevsätt0,190,380,690,070,980,760,980,23 0,690,920,96 Tapptarbete0,230,430,670,610,070,810,980,130,240,760,960,92 Skallhörb0,130,230,300,29 0,060,750,200,71-0,020,790,68 Skallmark0,170,320,470,290,960,330,070,300,240,760,910,92 Samarbarbete0,160,250,170,210,160,110,180,050,71-0,02 0,39 0,26 Lydnad0,250,240,310,230,190,620,190,620,050,060,420,28 Jaktduglighet0,150,470,610,510,400,220,400,220,280,060,350,67 Summapoäng0,450,640,780,730,760,450,620,500,510,450,070,89 Totaltid0,250,560,460,600,630,300,470,280,310,630,750,09 Arvbarheter diagonalt, genetiska korrelationer, rg (ovan diagonal) och fenotypiska, rp korrelationer (under diagonal) (2008),

45

46

47

48 Slutsatser För att kunna utnyttja de relativt låga arvbarheterna skulle en bättre avelsvärdering behöva tillämpas Antal egenskaper och koder skulle kunna minskas Priser och krav på tider påverkar bedömningen Finns det något radikalt bättre sätt att testa drevegenskaper?

49 Vad kan vi göra för avelsmässiga förbättringar i framtiden? Hur sätter vi ett realistiskt avelsmål? Vad är det som behöver förbättras? Kan vi mäta bedöma på ett bättre sätt? Kan vi utnyttja den information som vi har bättre? Vad kan genteknik bidra med i våra raser?

50

51 Hundens genkarta Hela genomet kartlagt Vad kan vi få hjälp med? Snart kan man undersöka 200 000 punktmutationer (50 000 idag) Lungödem en viktig fråga för flera raser 20-100 individer som är sjuka och lika många friska krävs (blodprov) Flera raser en fördel för att nå slutmålet

52 Diskussion med frågor Vad kan vi dra för slutsatser på kort och lång sikt? Vilka visioner har olika klubbar? Hur ser framtiden ut genetiskt för de drivande hundraserna? Kan vi samverka för att bevara drevjakten på längre sikt? Nordisk samordning är det möjligt?

53 Samverkan med SKK om in- och utrapportering av drevprovsdata Kan vi standardisera inrapporteringen? Vad vill olika klubbar få ut av dessa data på sikt (sammanställningar, index)? Kan vi samordna oss för att få tyngd i våra önskemål? Finns det andra alternativ? Hur går vi vidare?

54 Mina tankar inför träffen med drivande hundklubbar 23 januari 2010: Skalan bör vara 1-6 men att graverande fel läggs utanför vilket innebär att hunden är utslagen från att bedömas. Problemet är ju hur man skall handskas med det i avelsvärdering av föräldrarna och andra släktingar för själv skall givetvis inte en sådan individ användas i avel. Egenskaper: Målsättningen har varit att minska antalet egenskaper utan att någon skall känna att väsentliga uppgifter går förlorade. Tanken är givetvis att indata till SKK skall föja samma mall för att de skall åta sig att utveckla detta. Vad vi kan få för utdata är ett särskilt kapitel. sannolikt måste vi själva på något sätt sammanställa efter att vi fått rådata från SKK. Idealet är att de har ett verktyg där vi kan variera utdata som vi vill men detta är en diskussion med SKK. Jag har förstått att det finns hur mycket önskemål som helst så det gäller att ligga på.

55 Sök/upptag(slagarbete) (med koder för för kort och för långt sök) Motiv för en egenskap: Arvbarheten speciellt för upptag är låg och egenskaperna är svåra att skilja åt. Poängskalan kombineras från nuvarande beskrivningar. Skallgivning på slag Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika t o m inom ras beroende på djurslag. Skalan sätts från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

56 Drevsäkerhet (innefattar även drevsätt och tapptarbete) Motivering: Dessa tre egenskaper är genetiskt sett samma egenskap med liknande arvbarheter. Skalan som nu med kombinerad beskrivning av poängen. Värdet på egenskapen måste bedömas av varje klubb då det kanske är den mest betydelsefulla egenskapen.

57 Skallgivning på tappt Motivering: Sannolikt hög arvbarhet, men målet med egenskapen kan vara ganska olika för olika klubbar. Skalan sätts från mycket skall (drevliknande) till tyst utan värdering om det är bra eller dåligt. Varje klubb får sedan värdera hur värdet på olika poäng skall sättas i avelsvärderingen (avelsmålet).

58 Skall hörbarhet Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel. Skalan i stort sett som nu. Koder kan diskuteras men mycket restriktivt. Nyansering Motivering: Viktig egenskap trots alla tekniska hjälpmedel. Skala i stort sett som nu. Koder för, för mycket eller för lite skall (lös respektive hård)

59 Samarbete som har med jakt att göra Motivering: Samarbete är en viktig egenskap men det har varit svårt att på ett bra sätt separera samarbete från lydnad vid bedömningen. Enligt analyserna är det dock delvis olika egenskaper. Förhoppningsvis kan det göras en skrivning som är bättre när det gäller att fånga in vad man vill att en bra jakthund skall göra. Söka kontakt med förare med eller utan dennes stöd? Sannolikt kommer GPS innebära att man tar sig i närheten av hunden på ett eller annat sätt eller väntar om man ser att den är på rätt väg tillbaka. Vad är vanlig jakt, vilket provet skall spegla enligt våra regler?

60 Lydnad/mentalitet Det pågår ett utvecklingsarbete på SKK (SLU) där lydnad/mentalitet (förenklad mentaltest) skall ingå för i stort sett alla raser men tills detta är färdigt kan det vara bra att ha med lydnad kanske med olika vikt i olika raser beroende på vad man vill uppnå. Kanske skall lydnad/mentalitet senare ligga helt vid sidan om? Jaktduglighet utgår Egenskapen har varit någon form av uppsamling eller kompensation i vissa fall.

61 Generellt: Varje hundras får sätta egna vikter på egenskaperna till ett avelsindex beroende på vad målet med rasen är och hur man anser att hunden skall uppträda beroende på djurslag (även 0 är en vikt). Vikten kan givetvis också variera beroende på vad man vill prioritera hos rasen. Drevtider kommer helt säkert att skilja mellan raser, som det gör idag, men maxtiderna bör nog inte ökas på för framtidens acceptans av samhället.

62 Protokoll från Norsk harehundsklubb

63 Diskussion om möjligheterna till gemensamma regler Provbedömning (skala, principer) Egenskaper (enligt förslag) Vad vill vi få ut av resultaten? Avelsvärdering Tävling Övrigt Hur drivas arbetet vidare? Tankar och frågor i klubbarna? Förankring viktigt