Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer

En presentation över ämnet: "Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer"— Presentationens avskrift:

1 Påbyggnadsutbildning spol- och diskdesinfektorer
1 Rengöring och desinfektion ISBN

2 Desinfektionsprocessen
Utgörs av TVÅ steg: - Rengöring - Desinfektion Bild 2

3 Definitioner av renhetsgrader
Rent Uppnås genom en process, som avlägsnar främmande material (ex. smuts, organiskt material) från föremål eller hud Höggradigt rent Uppnås genom en desinfektionsprocess, som minskar antalet patogena mikroorganismer, inte nödvändigtvis sporer, från föremål eller hud, till en nivå som inte är skadlig för hälsan Sterilt Uppnås genom sterilisering, som avdödar alla mikroorganismer, även sporer Bild 3

4 Riskgruppering av medicintekniska produkter med hänsyn till infektionsrisk
Låg risk Kontakt med normal eller intakt hud Rengöring och torkning oftast tillräckligt Medelstor risk Kontakt med slemhinna eller skadad hud Rengöring följd av desinfektion och torkning oftast tillräcklig Hög risk Penetrering av steril vävnad Rengöring, desinfektion och sterilisation krävs Bild 4

5 Det är ytan som desinfekteras
Utrustningen är programmerad med standardiserad temperatur och tid under desinfektionsfasen A0-värdet t.ex. 90 °C i 60 sekunder, är baserat på reduktionsnivå för rengjorda ytor Bild 5

6 Är det inte rent, kommer det inte att kunna desinfekteras
Utan föregående rengöring finns risken att desinfektionen inte lyckas Före desinfektion Efter desinfektion Bild 6

7 Viktiga förutsättningar för godkänd rengöring
Mekanisk funktion Temperatur Processkemikalie Vattenmängd/ vattenkvalitet – tryck Kontakttid Eftersträva en bra balans mellan dessa faktorer För att uppnå ett bra rengöringsresultat krävs en bra balans mellan mekanisk funktion, temperatur på vatten, kemiska medel och vattentryck och inte minst kontakttid. Naturligtvis måste den mekaniska funtionen vara bra, men minst lika viktigt är att diskmedel doseras i en mängd och vid en temperatur som är optimal. Det är diskmedel som löser upp smutsen och får detta inte verka in på smutsen som är avsett, kommer inte godset att bli rent. Olika diskmedel doseras olika .Det är viktigt att ha bra kontakt med diskmedelsleverantören. Vatten måste finnas I till räcklig mängd, dels för att skölja relativt löst sittande smuts , men också för att transportera diskmedel. Kvaliten av vatten kan också vara avgörande för resultatet. Allt vatten innehåller mineraler, joner och humus. Detta sätter sig på ytor och kan ge som resultat att utrustning och instument kan upplevas som missfärgade och “smutsiga”. För att sanera rätt måste man ta reda på vad missfärningen består av. Man kan arbeta med behandlat vatten, avjoniserat eller destillerat , för att minska ev efterarbete av det slag som sanering innebär. Bild 7

8 Sinner´s cirkel Om något av fälten minskas måste ett annat ökas
Sinner´s cirkel Om något av fälten minskas måste ett annat ökas. Cirkeln måste alltid förbli hel. Bild 8

9 Förutsättningar för bra rengöringsresultat
Bra vattenflöde och kvalitet Inte för lång intorkningstid Rätt programval Rätt kemikalieval Godset rätt placerat Maskinen ej överlastad Bra underhåll Ibland händer det att godset inte blir rent. Man måste försäkra sig om att vattenflödet är bra. Att hålen I diskarmarna eller injektorrören inte är igensatta. Ettbra sätt att undvika detta är att regelbundet rengöra sin bottensil. All smuts som lyckas passera silen kommer att ta sig genom cirkulationspumpen in i kammaren och ev sätta sig diskarms hålen eller injektorrören. Ventiler måste också vara rena Tänk på att alltid kontrollera att rätt program är valt. Kollegan före dig kanske körde en kortp program som var tillräckligt för den processen. Diskmedelsdosering och mängd måste kontrolleras. Tänk på att aldrig överlasta maskinen eller placera godset på felaktigt sätt. Vattnet måste få en chans att fram till ytan. Om maskinen är överlastad kommer godset att täcka ytor som då inte blir rena. Med jämna mellanrum skall service göra för att kontroller att maskinens funktion är utan anmärkning,Då räcker det inte med att kontrollera temperaturen. Bild 9

10 Definition för desinfektion
Desinfektion definieras som: - en reduktion av mikroorganismer till en nivå som inte innebär risk för smitta eller överföring av smitta Bild 10

11 Vid 90°C i en diskdesinfektor är avdödningstiden 60 sekunder.
A0-VÄRDE A0 är baserat på temperatur och tid “Time reference in seconds to reach a specified disinfectio efficacy at 80 °C” Vid 90°C i en diskdesinfektor är avdödningstiden 60 sekunder. (T-80)/z t = vald tid i sekunder T = temperatur i ºC A0 = A-värde när z är 10 ºC A0= ∑ 10 t Bild 11

12 Desinfektionsparametrar
- tid i relation till temperatur A0 = 600 Bild 12

13 Vad avdödas under desinfektionsprocessen?
Desinfektion avdödar: Bakterier Virus Mikroskopiska svampar Mikroskopiska alger Protozoer Desinfektion avdödar/inaktiverar inte: Bakteriella sporer Endotoxiner Vid desinfektion avdödas bakterier. Virus, svampar och alger. Redan vid C börjar bakterien att påverkas, genom att cytoplasman koagulerar. Vissa bakterier avdödas redan vid 60 C, medan andra inte dör förran vid 90 C. En del bakterier har som försvarsmekanism förmåga att bilda sporer eller toxiner. När grampositiva stavar bildar sporer tömmer dom sig på cytoplasma och producerar en hård ogenomsläpplig vägg runt sin kärna. I detta tillstånd kan den överleva i 100 tals år och kan väckas till liv igen, när den placeras i en gynnsam miljö. Sporer påverkas inte av 90 gradig värme och inte av alkohol. För att tränga genom väggen behövs högre temperatur, exv ångsterilisation. Vissa mikroorganismer bildar efter sin död toxiner eller enzymer, för att kunna förstärka sin virulens. Dessa påverkas inte heller av 90 grader. Prioner, den outvecklade protein, som bl a orsakar Creutzfeldt Jacobs Disease Vet man ännu relativt lite om. Olika studier visar olika resultat, men den allmänna uppfattning idag bland forksare är satt rekommendera att allt använd gods bränns. Det finns program i autoklaver för avdödande av prioner, men en del studier har visat att prioner kan överleva detta. Man kan därför se sterilprocessen som en transportsäkran för personal, under transporten till förbränning. Bild 13

14 Desinfektionsmetoder
Termisk (Värme) desinfektion Kemisk desinfektion Det finns två olika metoder att desinfektera. Dels med värme och dels med kemiska medel Bild 14

15 Termisk desinfektion Fuktig värme i form av: - ånga eller vatten
effektiv snabb kontrollerbar bäst ur miljösynpunkt mest ekonomisk Rekommenderas i SS-EN/ISO Värmedesinfektion är det som rekommenderas om detta är möjligt. Varmt vatten eller ånga har föredelar med att den är effektiv och snabb. Desinfektionstiden är 60 sek vid 90 grader. Den är lätt att kontrollera och är bäst ur mijösynpunkt och den är billigast. Vi använder ju vatten som i de flesta änder är billigare än de kemiska medel som finns på marknaden . Bild 15

16 Kemisk desinfektion Alkoholer – hud och ytor Jod - hud
Klorföreningar - vatten och ytor Klorhexidin - hud Aldehyder, Persyror – värmekänsliga instrument Bild 16