Lönebildningsteorier

En presentation över ämnet: "Lönebildningsteorier"— Presentationens avskrift:

1 Lönebildningsteorier
Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Finansdepartementets lönebildningskonferens 19 Mars 2008

2 Några frågor Vad bestämmer Hur sätts lönerna? Löneinflationen?
Reallönetillväxten? Reallönenivån? Hur sätts lönerna? Företag, fackföreningar, förhandlingar Mekanismer bakom lönesättningen

3 Löneinflation Nominell löneökningstakt (dw) = Prisstegringstakt (dp)
+ Genomsnittlig produktivitetsstegring (dq) dw = dp + dq

4 Phillipskurva Inflation 2 dp u u*

5 Phillipskurvor Inflation 2+dq 2 dw dp u u*

6 Lång sikt På lång sikt gäller: dw = dp + dq Innebär konstant löneandel
Sambandet gäller för de flesta (rimliga) löneteorier

7 På lång sikt: Lönebildningen påverkar arbetslösheten, inte (löne)inflationen
dp 2 u u** u*

8 Nominella trögheter Motstånd mot nominella lönesänkningar
Svårt åstadkomma relativlöneförändringar vid låg inflation Inflationen fungerar som smörjmedel i ekonomin – underlättar relativlöneanpassningar Långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet vid mycket låg inflation?

9 Nominella trögheter Inflation Arbetslöshet

10 Reallönetillväxten på lång sikt bestäms av produktivitetsökningen
Real löneökningstakt = Nominell löneökning – prisstegringstakt = produktivitetsökning dw – dp = dq

11 Vad bestämmer reallönenivån?
W/P PS Syssels. AK

12 Vad bestämmer reallönenivån?
WS W/P PS Syssels. AK

13 Vad bestämmer reallönenivån?
WS W/P Arbetslöshet PS Syssels. AK

14 Reallön och sysselsättning bestäms av
Prissättningsbeteende (PS) Vinstmarginal (markup) Produktivitet Lönesättningsbeteende (WS) Reallönekrav Företagens konkurrens om arbetskraft

15 Effekter av ökat ”lönetryck”
WS W/P PS Syssels. AK

16 På lång sikt i liten öppen ekonomi
Internationellt bestämt kapitalavkastnings-krav innebär att reallönen enbart bestäms av prisbildningen reallönen blir oberoende av lönebildningen Reallönen bestäms av produktiviteten konkurrensen på varumarknaderna (prispålägg på lönekostnaden)

17 Prissättningsbestämd reallön
WS W/P PS Syssels. AK

18 Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen
WS W/P PS Syssels. AK

19 Ökat lönetryck påverkar enbart arbetslösheten, inte reallönen
WS W/P PS Syssels. AK

20 Effekter på lång sikt av högre produktivitet -- Högre reallön -- Oförändrad arbetslöshet

21 Effekter på lång sikt av högre produktivitet
WS W/P PS Syssels. AK

22 Effekter på lång sikt av högre produktivitet
WS W/P PS Syssels. AK

23 Effekter på lång sikt av högre produktivitet
WS W/P PS Syssels. AK

24 Modeller för lönebildning
Företagsstyrd lönesättning Effektivitetslöner Monopson Incitamentslöner (ackord, uppskjuten kompensation…) Fackföreningsmodeller Förhandlingsmodeller

25 Effektivitetslöner Högre lön kan höja produktiviteten eller minska vissa kostnader Högre arbetsintensitet Lägre personalomsättning Företagens konkurrens om arbetskraften kan leda till en allmän lönenivå som innebär arbetslöshet i jämvikt

26 Monopson ”Bruksortsmodell”
En dominerande arbetsgivare Företaget kan genom sin lönesättning påverka hur många som vill jobba i företaget (jfr personalomsättningsmodeller) Innebär att lönen blir lägre än arbets-kraftens marginalprodukt (”exploatering”)

27 Fackföreningsmodeller
Vilka mål har facket? Reallön Sysselsättning (?) Relativa löner Lönestruktur bland medlemmarna Löneläge gentemot andra grupper

28 Vilken förhandlingsmakt har facket?
Monopolmodellen – facket bestämmer lönen Facket inser att högre lön leder till lägre sysselsättning Facket gör avvägning mellan önskemål om hög lön och hög sysselsättning Avvägningen påverkas bl a av a-kassan

29 Monopolmodellen W/P Efterfrågan på arbetskraft Syssels.

30 Monopolmodellen W/P Syssels.

31 Förhandlingsmodeller
Monopolmodellen är orealistisk I verkligheten har även arbetsgivarna förhandlingsmakt Men mer realistiska förhandlingsmodeller ger likartade slutsatser t ex att högre a-kassa ger högre lön

32 Effektiva förhandlingar
Om både företag och fack fäster avseende vid lön och sysselsättning borde man förhandla om både lön och sysselsättning Svårt tänka sig att effektiva förhandlingar kan fungera för stora kollektiv (branscher) Kanske i enskilda företag?

33 Förhandlingssystem Samordning innebär att större samhälls-ekonomiska hänsyn tas Effekterna på a-kassan beaktas Samordning minskar riskerna för löneuppdrivande konkurrens om relativa löner Men även företagsvis lönebildning kan innebära lönemoderation Löneökningar är svårare att övervältra

34 Förhandlingssystem W/P Centraliseringsgrad

35 Andra frågor Synkroniserade löneförhandlingar
Turordning i förhandlingarna Har det någon betydelse vilken sektor som förhandlar först? Fast kontra rörlig växelkurs Fackföreningar och lönestruktur -- facket bidrar till minskade löneskillnader Mellan företag Mellan individer med likartade kvalifikationer Mellan individer oberoende av kvalifikationer (?)