Kulturinstitution, serviceföretag, lärcentrum eller minnesinstitution – det diskursiva spelet om folkbiblioteken under 30 år Joacim Hansson, FD Inst. för.

En presentation över ämnet: "Kulturinstitution, serviceföretag, lärcentrum eller minnesinstitution – det diskursiva spelet om folkbiblioteken under 30 år Joacim Hansson, FD Inst. för."— Presentationens avskrift:

1 Kulturinstitution, serviceföretag, lärcentrum eller minnesinstitution – det diskursiva spelet om folkbiblioteken under 30 år Joacim Hansson, FD Inst. för biblioteks- och informationsvetenskap/Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås Mötesplats inför framtiden, Borås, 2004-10-13

2 Diskursanalys Analyser av det sätt på vilket vi talar om en företeelse. Två typer: Jämförande studium av olika parallella diskurser - konfliktorienterad Beskrivning och analys av spännvidden och skiftningar inom en diskurs – ”arkeologisk”

3 Folkbibliotekssektorns självbilder: utgångspunkter - Idealism - Politiska mål och uppdrag - Relationen till användarna - Ekonomiska förhållanden och tillväxt - Professionella identiteter

4 Institutionella självbeskrivningar Folkbildningsinstitution Kulturinstitution Serviceföretag Informationssystem Pedagogisk resurs Minnesinstitution Offentligt vardagsrum

5 Analytiska utgångspunkter 1 Verksamhetsnivå – det lokala biblioteket Diskursiv nivå – hur biblioteken omtalas och legitimeras

6 Analytiska utgångspunkter 2 Offentliga utredningar och remisser – vilka ramar gäller? Målbeskrivningar och biblioteksplaner ”Ledarskiktets” prioriteringar - vad får tas upp? Fackpressens prioriteringar – vilka får komma till tals? Beskrivningar av faktiskt arbete i lokala bibliotek Projektbeskrivningar och utvärderingar

7 Vad vet vi? Diskursiv nivå: Oförutsägbar Snabb Starkt politisk Ekonomiskt oberoende Förändrings- inriktad Verksamhetsnivå: Förutsägbar Långsam Idealistisk och professionell Ekonomiskt bunden Förändrings- obenägen

8 Vad vet vi inte? Vem bestämmer – vilka aktörer släpps fram? Vem styr – hur ser sektorns hierarkier ut (öppna och dolda)? Hur formas spelet mellan diskurs och verksamhet ? Vad får spänningen mellan diskurs och verksamhet för konsekvenser – ”känner igen sig” i beskrivningarna och diskussionerna? Hur mycket förändras egentligen?