Stats- och regeringsstrukturer

En presentation över ämnet: "Stats- och regeringsstrukturer"— Presentationens avskrift:

1 Stats- och regeringsstrukturer
Föreläsning 6 Stats- och regeringsstrukturer

2 Litteratur Hague, R & Harrop, M, Comparative Government and Politics (6th ed.), Palgrave (Hampshire, 2004), chs Tallberg, J EU:s politiska system (2:a uppl.), Studentlitteratur (Lund, 2004). Kapitel 5-9 Birgerson, S.M After the breakup of a multi-ethnic empire Praeger (Westport, CT, 2002). Kap. 1-2

3 Geografisk maktfördelning
Relationer mellan nivåer Legislaturer Exekutiver

4 Geografisk maktfördelning
Enhetsstat Exempel: Sverige, Förenade Kungariket Federation Exempel: USA, Tyskland Konfederation Exempel: EU (?), CIS/OSS (?) (Imperium) Exempel: Sovjetunionen Relationer mellan nivåer Decentralisering Kommunal självstyrelse

5 Statschefens roll Monarki/Republik Formell/Reell maktutövning
Monarki: Sverige, Förenade Kungariket Republik: USA, Tyskland, Frankrike Formell/Reell maktutövning Formell makt: Sverige, Förenade Kungariket Reell makt: USA, Frankrike Kan diskuteras: Tyskland

6 Geografisk maktfördelning:
centrering och decentralisering

7 Statsformationer på national-statsnivå

8 Enhetsstater Kännetecken: Historisk förankring Homogenitet
Enkammarpalament

9 Enhetsstater: Graden av centralisering skiljer sig emellan de olika enhetsstaterna. Sätt att sprida makt från central till lokal nivå: Dekoncentration Decentralisering Delegering

10 Federativa system Kriterier:
Huvuddelen av territoriet ska vara indelat i självstyrande regioner. Dual ordning Jämbördighet mellan central och regional nivå

11 Federativa system Gemensamma drag:
Delstaterna har egna parlament och regeringar; Delstaternas existens och funktion är befästa i konstitutionen; Vanligtvis har man ett tvåkammarsystem i parlamentet där medborgarna representeras i den ena kammaren och delstaterna i den andra. Delstaternas representanter kan vara a) direktvalda (USA), eller b) indirekt valda av delstaternas parlament (Tyskland); Vanligtvis har man en författningsdomstol där kompetenstvister mellan nivåerna behandlas; Konstitutionen är relativt svår att ändra för att skydda delstaternas status.

12 Varför federalism? Storlek Ej naturliga enheter – konstgjorda.
Areal (Ryssland, Indien, USA) Folkmängd (Indien Ej naturliga enheter – konstgjorda. Hålla samman etniskt och kulturellt heterogena samhällen (Schweiz, Belgien, Indien) Demokratiteoretiskt argument Möjlighet till anpassning till lokala preferenser

13 Federativa system Synnetriska och assymetriska federationer - vilken är skillnaden? Symmetrisk Assymetrisk (Ryssland, Belgien) Dual eller kooperativ federalism? Dual (USA) Kooperativ (Tyskland)

14 Konfederationen

15 Imperiet Två sorters imperier Territoriellt sammanhållet
Koloniala imperier Orsaker till imperiers undergång Interna Externa Post-imperiska förhållanden formas av förhållandet mellan center-periferi (jmf. de olika förhållandena mellan de post-sovjetiska regionerna, dvs periferin, och Ryssland, dvs. centrum)

16 TYPOLOGI för statsskick på
nationell nivå samt frivilligasamman- slutningar av suveräna stater

17 Nationella parlament Den parlamentariska församlingen är det kompetensmässigt dominerande organet i nutida demokratiska länder, på deras bord ligger bland annat: Lagstiftningsmakten. Finansmakten. Utnämningsmakten. Kontrollmakten.

18 Nationella parlament Enkammarsystem Tvåkammarsystem
Mandattiden kan skilja sig mellan kamrarna Befogenheter kan skilja sig mellan kamrarna

19 Nationella regeringsstrukturer
Statsskick kan klassificeras olika beroende på svaren på dessa två frågor: Vilken är relationen mellan den verkställande och den lagstiftande makten? Vem leder regeringen, och inför vilka är denne ledare ansvarig?

20 Nationella regeringsstrukturer
Monistisk kontra dualistisk princip: Monism - parlamentarism Dualism - presidentialism

21 Presidentiella system