Hjärnan och nervsystemet

En presentation över ämnet: "Hjärnan och nervsystemet"— Presentationens avskrift:

1 Hjärnan och nervsystemet

2 Hjärnan och nervsystemet

3 Hjärnans centran

4 Nervsystemet

5 Nersvsystemets delar CNS – Det centrala nervsystemet är hjärnan, förlängda märgen och ryggmärgen. Från ryggmärgen går nervtrådar ut till kroppens muskler så att de kan röra sig, sk. Motoriska nerver. Detta kallas det somatiska nervsystemet och det styr vi med vår vilja. Det finns också muskler som vi inte styr över, tex från hjärtmuskeln och glattmuskulatur (tarmar, inre organ). Detta system av nervtrådar kallas det autonoma nervsystemet eftersom vi inte kan styra det med vår vilja (Autonom=självstyrande). Det kommer också nervimpulser från alla sinnesceller in till ryggmärgen (känsel, syn, smak, etc). Dessa kallas sensoriska nerver (sensor=något som känner av). Alla nerver som går utifrån CNS kallas Perifera Nervsystemet – PNS. (i periferin= i utkanten)

6 Autonoma Nervsystemet
Sympatiska Parasympatiska Pupillen blir stor Pupillen drar ihop Hjärtat ökar sin takt Hjärtat minskar i takt Luftrören vidgas Luftrören drar ihop Mindre saliv Mer saliv Aktivt vid ansträngning Aktivt vid avslappning

7 Nervsystemet

8 Reflexer En genväg mellan det sensoriska och motoriska nervsystemet som tex. skyddar oss från skada. Varför drar vi undan handen från plattan innan vi hinner känna att det gör ont? Testa: Knäreflexen Under foten Pupillen

9 Nervceller Cellkropp med cellkärna Dendriter inåtledande nervtrådar
Axon, utåtledande lång nervtråd. med myelinskidor = skyddande fettlager. Nervimpulsens riktning Synapser skickar signalämne

10 Synapserna

11 Synapserna

12 Hjärnans delar - komplettering
Här följer lite komplettering till informationen i Biologiboken. Hjärnbarken = grå barken (grå substans) som det talas om i boken Limbiska systemet; kallas för känslohjärnan och tillhör det centrala nervsystemet. Härifrån går signaler som utsöndrar känslostyrande hormoner, så som endorfin. Det är på grund av detta system som man blir irrationell vid förälskelser (detta medan för mycket endorfin utsöndras). Limbiska systemet påverkar också stressnivån via det autonoma, sympatiska nervsystemet, även sexualiteten styrs härifrån. Eftersom en stor del av vårt beteende styrs av att stimulera sådant vi känner välbehag inför och undvika det vi tycker är obehagligt, så har limbiska systemet även en stor del i inlärning och minne. Luktsinnet är direkt kopplat till det limbiska systemet, till skillnad från andra sinnesorgan som kopplas om i talamus innan de når storhjärnan. Thalamus; behandlar bl.a. information som är på väg från övriga delar av nervsystemet till hjärnbarken (dvs från sensoriska nervsystemet förutom från luktsinnet). Är en liten körtel i mellandelen av storhjärnan. Hypotalamus; kontrollerar livsviktiga autonoma funktioner, såsom ämnesomsättning, hunger och törst, vätskebalans, blodtryck, kroppstemperatur, fortplantning, sömn–vakenhet och fertilitet. Hypotalamus (och limbiska systemet) reglerar även känslor. Hypofysen; är en liten utbuktning som sitter på undersidan av hjärnan. Hypofysen bildar och sänder ut hormoner. På så sätt styr den många viktiga funktioner i kroppen. Långt ifrån alla hormoner bildas i hypofysen. De bildas även i andra organ. Förenklat kan man säga att de hormoner som kommer från hypofysen är som något slags chef över andra organ som också bildar hormoner. Det är till exempel hormoner från hypofysen som meddelar testiklar eller äggstockar när det är dags att bli könsmogna och att i sin tur börja bilda könshormoner så att man kommer i puberteten Amygdala; Amygdala har en central roll i samband med att känslor av typen rädsla, skräck och vrede utlöses samt för de justeringar av blodtryck, andning, hjärtverksamhet etc. som krävs för att försätta kroppen i larmberedskap. Amygdala verkar också ha största betydelse för inlärningen av och minnet av starkt känsloladdade händelser (tex trauman), detta i samverkan med hippocampus. Se även hjärnatlas och uppslagsverk över hjärnan på..

13 Hjärnan är plastisk Sedan 300 år har människan trott att hjärnan inte kan förändras. Men forskning har visat med säkerhet att hjärnans nervceller hittar nya banor hela tiden. Se film om den plastiska hjärnan: Tills på fredag – läs artikeln om den plastiska hjärnan

14 ? Hjärnans centran

15 ”Use it or lose it”