Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik.

En presentation över ämnet: "Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik."— Presentationens avskrift:

1 Globalisering/ internationalisering/ hållbar utveckling Motiv, perspektiv och exempel på övningar P-O Hansson Ämnesdidaktik

2 Facebook connections map the world

3

4 Internationell ekonomi
20 % av världens befolkning står för: 83 % av BNP 81 % av världshandeln 80 % av sparandet 80 % av investeringarna 95 % av den kommersiella utlåningen Den fattigaste femtedelen står för motsvarande 1-2 %.

5 Motiv för internationalisering i skolan
Reella motiv Formella motiv Etiska motiv Pedagogiska motiv

6 Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur-och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. (s 6-7)

7 Hermele, K. (2006). Global utveckling, sid.10
Hållbar utveckling ”Hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en god miljö, hälsa, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Utbildningssystemet – från förskola till och med universitetsnivån – måste genomsyras av detta perspektiv. Elever och studenter ska uppmuntras till att erövra förmåga och vilja att verka för hållbar utveckling både lokalt och globalt” . Hermele, K. (2006). Global utveckling, sid.10

8 Vad är globalisering? Globalisering syftar i vid mening på handel, gränsöverskridande investeringar och kapitalflöden samt utbyte av information och teknologi mellan länder. Även mjukare begrepp såsom kultur, miljö, attityder och livsåskådning kan omfattas av begreppet globalisering. Globaliseringen har framför allt möjliggjorts av minskade kommunikations- och transaktionskostnader till följd av teknologiska framsteg och politiska beslut. Det är ingen ny företeelse men den kraftiga minskningen av dessa kostnader de senaste decennierna har lett till en dramatisk ökning av globala transaktioner samt att allt fler länder deltar i den globala ekonomin. Globaliseringen har således intensifierats och vanligtvis är det denna intensifieringsfas som avses med begreppet. Globaliseringsrådet Källa:

9 Vad är viktigt innehåll?
Kulturella mönster och kulturell variation Relationer mellan länder och regioner Fördelning av jordens resurser Förhållandet människan och naturen Mänskliga rättigheter och krig och fred Skolverket (1995). Globala och interkulturella frågor i undervisningen. S 31.

10 LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan
Syfte: analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv. Centralt innehåll: Årskurs 1-3: att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens läge på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.

11 LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan
Centralt innehåll: Årskurs 4-6: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Centralt innehåll: Årskurs 7-9:De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.

12 LGR 11: kursplan i Samhällskunskap i grundskolan
Centralt innehåll: Årskurs 7-9: Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Aktuella samhällsfrågor, hotbilder och konflikter i Sverige och världen. FN:s syfte och huvudsakliga uppdrag, andra former av internationell konflikthantering och folkrätten i väpnade konflikter. Europeiskt och nordiskt samarbete, dess bakgrund och innehåll.

13 Vilket land har den lägsta spädbarnsdödligheten (bättre ord är barnöverlevnad)?
Sri Lanka – Turkiet Polen – Sydkorea Malaysia – Ryssland Pakistan – Vietnam Thailand – Sydafrika

14 Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 44 %, 64 % eller 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 55 år, 65 år eller 75 år? 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procent-talet idag? 24 %, 19 %, 9 % eller 4 %?

15 Vad vet du om världen? Hur många av världens barn går idag i grundskolan? 84 %? Vad är medellivslängden i världen? 65 år 1970 dog nästan vart fjärde egyptiskt barn innan fem års ålder. Hur stort är procent-talet idag? 4 %?

16

17 Källa: Lektion.se Läxförhör Tanzania 2/ namn:_______________ Varför heter sjön som delvis ligger i Tanzania, Victoriasjön? ________________________________________________________________________________________________________________________________________ Varför har vissa städer i Tanzania arabiska namn, som Dar es Salaam och Zanzibar?___________________________________________________________________________________________ Vad heter Afrikas högsta berg? __________________________________ Var i Tanzania odlar man? ____________________________________________________________________

18 Varför pratar många människor engelska i Tanzania
____________________________________________________________________ Varför säger man idag att Zanzibar har en skrämmande historia?________________ Varför ska man inte bli magsjuk i Serengeti?___________________________________________________________ Nämn några varor som man exporterar från Tanzania:______________________ Lycka till!

19 Sammanfattande bild av läroböcker
Afrika beskrivs som en kontinent som halkat efter resten av världen, som inte utvecklats på samma sätt av tekniska landvinningar, urbanisering och globalisering. Afrika är ofta förknippat med problem, som fattigdom, katastrofer och konflikter, än med de möjligheter som globalisering, ökat internationellt utbyte, digital och mobil teknik erbjuder. Bilderna förstärker intrycket av utsatthet, maktlöshet, underutveckling och kaos. Länder som Marocko, Sydafrika, Egypten och Tunisien förekommer sällan i läroböckerna och länder som Kongo och Zimbabwe får oftare utgöra det afrikanska exemplet. Det urbaniserade, mer utvecklade Afrika får en mindre framträdande plats. Bilden av Afrika är byar, jordbruk och natur, snarare än städer, industri och handel.

20 Afrikaner som förekommer är i stor utsträckning barn och unga än äldre personer. Många av bilderna på barn signalerar utsatthet och hjälplöshet. De ger också ett intryck av att kontinentens vuxengeneration är frånvarande eller försvunnit. Det ligger inte långt borta för läsaren att dra slutsatsen att många vuxna dött i epidemier som HIV/Aids eller i någon av de väpnade konflikter som beskrivs i text. Att bilder som föreställer barn dominerar förstärker också intrycket av att problemen med höga nativitetstal och fattigdom på grund av överbefolkning finns kvar. Källa: SIDA (2013). Bilden av Afrika.

21 4. Varför är vissa länder väldigt rika och andra väldigt fattiga
4. Varför är vissa länder väldigt rika och andra väldigt fattiga? Ge minst 2 förklaringar _________________________________________________ ___________________________________________________________ ________________________________________________________(2p) 5. Låtsas att du är i ett kök i en hydda på den afrikanska landsbygden. Du ska laga mat till familjen. Nämn minst 4 skillnader mot köket du har hemma i Sverige. _______________________________________________________________ ____________________________________________________________(4p)

22 Källa: Svenskt näringsliv. Miljö. S 14.
Gratis läromedel Miljöproblemen i u-länderna Fattigdom är den största miljöboven av alla. I Sverige och andra rika länder har vi använt vårt välstånd att investera i teknik, som inte slösar med resurser. Vi har råd att prioritera mer än daglig överlevnad. Därför är våra miljöproblem små. De stora problemen finns i utvecklingsländerna. Källa: Svenskt näringsliv. Miljö. S 14.

23 Vi vet det mesta om hur afrikanerna dör men vi vet nästan ingenting hur de lever
Henning Mankell

24 Vilka är ”vi” och vilka är ”dom”?
Vad är det egentligen som skapar samhörighet, solidaritet och i förlängningen samhällen? Den man känner samhörighet och solidaritet med ställer man upp för utan att man själv måste tjäna på det. Jag skulle exempelvis utan att tveka ge bort min ena njure till min njursjuke bror, men skulle jag göra det för min granne eller för en okänd person i Linköping? Skulle jag överhuvudtaget fundera på att ge bort min ena njure till en sjuk person i Portugal? Finns fler viktiga nivåer? Vilka nivåer är viktiga för dig? Varför är just dessa nivåer viktiga?

25

26 Portalartiklar i Barnkonventionen
Artiklarna 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra portalartiklarna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med dessa fyra artiklar ”som glasögon”. Artikel 2 slår fast att alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Artikel 3 anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall. Artikel 6 säger att varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa, utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen. Artikel 12 handlar om barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.

27 Födda fria och lika

28 Be the change that you want to see in this world
Mahatma Gandhi