RUBRIK Textruta.

En presentation över ämnet: "RUBRIK Textruta."— Presentationens avskrift:

1 RUBRIK Textruta

2 Farliga ämnen samverkan i Halland - FÄSam N

3 Grundutbildning Målet är att var och en når en grundläggande kunskapsnivå kring: Organisation Regelverk Egen förmåga Egen utrustning Egna metoder i syfte att stärka vår insatsförmåga. Utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment.

4 Organisation och förmåga
Omfattar Först på plats FIP, mindre släckenhet Initial Släckenhet Förstärkt 300, 600, 800 Regional 100, 400 Extern MSB förstärkningsresurser Först på plats omfattar FIP och mindre släckenheter. Förmågan är främst att varna andra och att agera på distans. Initial förmåga omfattar första släckenhet på plats. Förmågan är inriktad på livräddning, avspärrning och enkla skadebegränsande åtgärder. Förstärkt förmåga har utökad skyddsutrustning (kemskyddsdräkt) och kan därmed genomföra ytterliga skadebegränsande åtgärder. Regional förmåga har tillgång till den materiel som krävs för att omhänderta skadeutbredningen. Förmågan är stegrande, det vill säga att förstärkt och regional förmåga omfattar även inital förmåga. Extern förmåga krävs vid omfattande eller komplicerade händelser.

5 Organisation och förmåga
Följande resurser finns vid utsläpp farligt ämne Förmåga Extern förmåga Fördelning av resurser i tid och förmåga. Bilden visar hur styrkeuppbyggnad kan ske över tid. De sluttande hörnen på varje nivå ska visa att det alltid tar en viss tid från framkomst till att enheten är fullt insatt. Skyddsutrustning kan användas som exempel på uppbyggnad av förmåga: Först på plats saknar specifik skyddsutrustning. Initial förmåga verkar i branddräkt eller stänkskydd. För att få tillgång till kemskyddsdräkt krävs förstärkt eller regional förmåga. Ett annat exempel är uppsamlingskärl: Först på plats saknar kärl. Initial förmåga har 50 liter. Förstärkt förmåga har 200 liter. Regional förmåga har 10 kbm. Regional förmåga Förstärkt förmåga Först på plats Initial förmåga Tid

6 Insatsstöd Pärm för insatsstöd är framtagen av räddningstjänsten
Storgöteborg.

7 Farligt gods – klasser FLIK 8
Gå igenom ämnesklasser och varningsetiketter under flik 8 Exempel från insatsstödsflikarna: Bläddra med under flik 9 för att se exempel för respektive ämnesklass.

8 Säkerhetsdatablad Ska lämnas av leverantör.
16 obligatoriska punkter, bland annat: 1. Namn på ämnet och företaget 2. Farliga egenskaper 4. Åtgärder vid första hjälpen 5. Brandbekämpningsåtgärder 6. Åtgärder vid oavsiktligt utsläpp 8. Begränsning av exponeringen/ personligt skydd. 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper EU-gemensamma regler för säkerhetsdatablad Företag som släpper ut kemiska produkter på marknaden ska lämna säkerhetsdatablad till den som yrkesmässigt använder produkten. Bladet ska informera om produktens farliga egenskaper, risker och de skyddsåtgärder som ska vidtas. De 16 punkterna är: 1. Namnet på ämnet/ blandningen och bolaget/ företaget. 2. Farliga egenskaper. 3. Sammansättning/information om beståndsdelar. 4. Åtgärder vid första hjälpen. 5. Brandbekämpningsåtgärder. 6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp. 7. Hantering och lagring. 8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd. 9. Fysikaliska och kemiska egenskaper. 10. Stabilitet och reaktivitet. 11. Toxikologisk information. 12. Ekologisk information. 13. Avfallshantering. 14. Transportinformation. 15. Gällande föreskrifter. 16. Annan information.

9 Produktmärkning FLIK 10 Produktmärkning enligt CLP (classification, labelling, packaging – klassificering, märkning, paketering). Gällande märkning från Ersätter tidigare orange/svart-märkning. Gäller för produkter med fysikaliska faror samt produkter med hälso- och miljöfaror. Symboler med början på översta raden, från vänster: Explosivt Produkten kan explodera om den utsätts för slag, friktion, gnistor eller värme. Måste hanteras varsamt. Gas under tryck Komprimerade gaser, kondenserade gaser, kylda kondenserade gaser, lösta gaser. Behållaren kan explodera vid yttre brand. Brandfarlig Produkten kan brinna våldsamt vid antändning eller värmetillförsel. Vissa produkter utvecklar brandfarlig gas i kontakt med vatten, eller självantänder i luft. Oxiderande Produkten orsakar reaktion, brand eller explosion i kontakt med brännbara ämnen eller material. Giftig Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Miljöfarlig Produkten är farlig för vattenmiljön på kort eller lång sikt. Ska förvaras och användas så att produkten inte skadar miljön. Frätande Produkten ger frätskador på huden, matstrupe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Hälsofarlig Produkten kan ge ärftlig genetiskskada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Används också för produkter som ger allergi vid inandning, kemisk lunginflammation vid förtäring eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering. Skadlig Miljö: Produkten är farlig för ozonskiktet. Hälsa: Produkten är skadlig vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Används också för produkter som irriterar hud, ögon och luftvägar eller ger narkosverkan.

10 33 1203 Farligt godsskylten FLIK 11
Redogör för uppdelningen av skylten. Övre fält med farlighetsnummer. Nedre fält med UN-nummer (som i United Nations, förenta nationerna). Ämnesspecifikt nummer med fyra siffror. Skylt placeras fram och bak på fordon som transporterar enligt ADR .

11 Farlighetsnummer 2 – Gasutveckling på grund av tryck eller kemisk reaktion 3 – Brandfarlighet hos vätskor och gaser eller självupphettande vätska 4 – Brandfarlighet hos fasta ämnen eller självupphettande fast ämne 5 – Oxiderande verkan 6 – Giftighet eller smittfara 7 – Radioaktivitet 8 – Frätande egenskaper 9 – Risk för spontan, häftig reaktion FLIK 11

12 Särskilda fall X – Reagerar farligt med vatten, ex. X80
90 – Övriga farliga egenskaper 99 – Ämne med förhöjd temperatur

13 Skillnad i farlighet 33 1203 30 1202 30/ : Diesel 1203: Bensin Främst skillnad i flampunkt (vid vilken temperatur avger vätskan antändbara ångor) 80/ : Svavelsyra 1905: Selensyra. Främsta skillnaden här att selensyra ger frätande ångor vid uppvärmning (brand). 80 1830 88 1905

14 Transporthandling Består av: Godsdeklaration Skriftliga instruktioner
Fotolegitimation samt i vissa fall godkännande och intyg på transporten. Transporthandlingarna kan vara på svenska eller annat språk, dock alltid engelska, tyska eller franska. Transporthandlingar kan vara digitala. ???Säkerhetsdatablad med vid transport??? XXX

15 Fast, flytande eller gas
Ämnens egenskaper Fast, flytande eller gas Ämnesgrupp Farlighetsnummer Exempel Giftiga kondenserade gaser 2, 6, 8 Svaveldioxid Brandfarliga gaser 2, 3 Propan Brandfarliga vätskor 3 Bensin Oxiderande ämnen 5 Väteperoxid Frätande och/eller giftiga ämnen 8, 6 Syror och baser, anilin

16 Gäller alltid Vid larm och framkörning:
Identifiera händelsen – Olycka eller avsiktligt utsläpp? Identifiera ämnen – Vilket riskområde gäller? Använd rätt körväg – Vinden i ryggen! Använd rätt brytpunkt Första enhet på plats: Identifiera ämnen Rätt fordonsplacering Gör riskbedömning med zonindelning Meddela bakåt: körväg och skyddsutrustning Livräddning och livräddande personsanering Utrym och spärra av FLIK 0

17 Tumregler riskavstånd
Generella tumregler omfattar het och varm zon Fast ämne 50 meter FLIK 0 Avstånden angivna för val av fordonsplacering. Flytande ämne 100 meter Gas 300 meter

18 Zonindelning KALL VARM HET Aktörsgemensam indelning av skadeområdet
FLIK 5 Aktörsgemensam indelning av skadeområdet

19 Avspärrning Räddningstjänsten spärrar av riskområdet (het och varm zon). Polisen spärrar av ytterkant av kall zon. Avspärrningar bör markeras och övervakas. FLIK 5

20 Förstärkt och regional
Skyddsutrustning Uttrycker skyddsutrustning i klartext. Branddräkt med tryckluftsapparat Branddräkt förstärkt med stänkskydd Kemskyddsdräkt med tryckluftsapparat Kemskyddsdräkt förstärkt med köldskydd Initial Förstärkt och regional

21 Skyddsmask FLIK 7 Respektive organisation kan ha andra filter än filter 90 och kan ha egna instruktioner för hantering av materiel.

22 Indikering FLIK 13

23 Indikering Indikering med pH-sticka. FLIK 13

24 Tillgängliga metoder Avleda vätskeläckage för att begränsa fritt fall
Samla upp 50 liter vätska Täta utsläpp med kilar Upptagning av vätska med sorbent Valla in vätskeutsläpp Täta brunn Täcka över utsläpp med presenning

25 Avleda vätska Förmåga att avleda vätskeläckage för att begränsa fritt fall Vilken materiel kan användas? Tänk på: Undvik högre fallhöjd än 10 cm för brännbar vätska Kemikaliebeständighet Risk för statisk elektricitet Exempel på materiel: Skyffel, presenning, skarvstege, två plankor spikade till ränna

26 Samla upp vätska Förmåga att samla upp 50 liter vätska
Vilken materiel kan användas? Tänk på: Kemikaliebeständighet Hur tas uppsamlad vätska om hand Vätskor tyngre än vatten Exempel på materiel: Eget uppsamlingskärl, presenning (i grävd grop, runt stegar eller annan förhöjning, befintliga kärl

27 Täta utsläpp Förmåga att täta utsläpp med kilar
Vilken materiel kan användas? Tänk på: Kemikaliebeständighet Övertryck i kärl Materiel: Kilar som kan förstärkas med tätningstejp och med spännband, gummiduk med slangklämma/buntbant, lyftkudde med duk under och spännband. Rörstrypning med hydraulverktyg. Övertryck minnesregel: 1 kg per kvadratcentimeter och bar i övertryck. XXX

28 Upptagning av vätska Förmåga att ta upp vätska med sorbent
Vilken materiel kan användas? Tänk på: Omhändertagande av använt medel Brännbarhet kan öka efter sorbtion Materiel: Sorbtionsmedel, strö, sågspån, torv

29 Valla in Förmåga att valla in utsläpp Vilken materiel kan användas?
Tänk på: Densitet på vätska Lagom med vatten i slang Reaktioner mellan olika ämnen Materiel: Brandslang, sorbtionsmedel, jord, torv, sand, presenning, snö Om vätskan densitet är högre än vatten (vätskan är tyngre än vatten) kan vattenfylld slang lyfta och invallningen misslyckas. Tyng ner slangen med jord, sand eller dylikt. Vid invallning med brandslang behöver det vara lagom med vatten i slangen. Tillräckligt mycket för att få tyngd men tillräckligt lite för att slangen ska anpassa sig efter underlaget. Tänk på att vissa ämnen (exempelvis väteperoxid eller salpetersyra) reagerar med organiska material som jord och torv.

30 Täta brunn Förmåga att täta brunn Vilken materiel kan användas?
Tänk på: Även förorenat släckvatten kan behöva tas omhand Materiel: Brunnstätning, uppsamlingskärl fyll med ex. vatten, presenning som täcks

31 Täcka över Förmåga att täcka över utsläpp med presenning
Vilken materiel kan användas? Tänk på: Nedträngning i mark under övertäckningen Görs i syfte att minska avångning från vätskepöl. Materiel: Presenning, byggplast, filt

32 Sanering Livräddande personsanering Fullständig personsanering
Utförs i varm zon för att bryta exponering av farligt ämne. Avklädning genom att klippa eller skära. Dra ej över huvud. Spola av med rikliga mängder varmt vatten och tvål. Ge värme efter sanering. Fullständig personsanering Utförs om behov kvarstår efter livräddande personsanering. Utförs av sjukvården. Sanering av personal Genomför första sanering vid utgång ur het zon. Vid behov fortsätt sanering på saneringsplats mellan varm och kall zon. Regional förmåga Varberg har utrustning för saneringsplats. Sanering av materiel Kontaminerad utrustning grovsaneras i het zon. Vidare sanering sker vid insatsens slut. FLIK 6

33 Sammanfattning Vår organisation består av flera olika förmågor
Underlag för insatsstöd finns i pärmen Tänk på skyddsutrustning, indikering och zonindelning Tillgängliga metoder är grunden för insatsen som görs.

34 Stationsövningar Indikering: Explosimeter och pH-stickor
Skyddsutrustning: Påklädning av stänkskydd Sanering: Film om livräddande personsanering Basutrustning: Materielkännedom Insatsstöd: Slå och öva i pärmen Tillgänglig tid: 3 timmar 10 minuter genomgång av förutsättningar 25 minuter genomförandetid per station 5 minuter förflyttningstid mellan stationerna 20 minuter sammanfattning och avslut.