Korta fakta om Skellefteå!

En presentation över ämnet: "Korta fakta om Skellefteå!"— Presentationens avskrift:

0 SAMORDNINGSFÖRBUNDET SKELLEFTEÅ
Rätt stöd till arbete genom utvecklad samverkan!

1 Korta fakta om Skellefteå!
Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt, nästan lika stor som Skåne. Storslagen natur omger utpräglad stadsmiljö. Här finns fem gymnasieskolor och två universitetsfilialer. Största arbetsgivarna är Skellefteå kommun med över anställda och Västerbottens läns landsting med anställda. Exempel på kända företag är Boliden AB, Skellefteå Kraft AB, Bergteamet AB, Alimak Hek AB och Martinsson Group AB. I föreningslivet syns namn som Skellefteå AIK och Sunnanå. Sysselsättningsgrad: 78 % Andel utrikes födda: 6 % Andel arbetssökande dec. 2013: 16–64 år: 9,2 %, (Riket 8,6 %) 18–24 år: 21,2 % (Riket 17,2 %)

2 Disposition Hur ser behovet ut – AF:s prognos 2014-2015
Finansiell samordning Struktur för samarbete – samverkan – samordning = Integrerad samverkan Vad krävs för framgångsrik samverkan Två frågor

3 Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden 2014–2015
Positivare omvärldsbild Förstärkt ekonomisk aktivitet i Sverige Ökad sysselsättning Bristen på arbetskraft ökar – störst problem i vissa branscher och vissa regioner Lägre arbetslöshet – för personer med utbildning och god kompetens VÄXANDE INSLAG AV ARBETSLÖSA SOM HAR SVÅRLÖSTA ARBETSMARKNADSPROBLEM!

4 Fem grupper med stora svårigheter att snabbt finna ett arbete
Arbetslösa med endast förgymnasial utbildning Arbetslösa ungdomar med bristfällig utbildning Arbetslösa utomeuropeiskt födda Arbetslösa med funktionsnedsättning som innebär nedsatt arbetsförmåga Arbetslösa personer 55–64 år

5 Antal arbetslösa personer 16-64 år med funktionsnedsättning i Skellefteå
Öppet arbetslösa och sökande i program med aktivitetsstöd

6 Åtgärder – exempel Kompetensuppbyggnad av de strukturellt arbetslösa
Fler jobb där kompetensnivån är lägre Utvecklat samarbete vid insatser för personer med komplex problematik Bättre matchning

7 Vad är Finsam? Den 1 januari 2004 trädde lagen (2003:10) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser (Finsam) i kraft Begreppet Finsam står för finansiell samordning mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, kommun och landsting/region Finsam bedrivs av samordningsförbund Insatserna inom Finsam ska stödja samverkan mellan myndigheterna samt finansiera insatser som syftar till att personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete

8 FINSAM: Finansiell och politisk samordning
Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Landsting Kommun

9 Försäkringskassans återrapportering till regeringen om Finsam 2013
83 samordningsförbund – 225 kommuner medlemmar 66 % av insatserna (88 % av kostnaderna) avser rehabilitering av individer Övriga insatser av strukturell karaktär för att förbättra samverkan mellan myndigheterna deltagare registrerade 2013 8 600 personer avslutade en insats 2013 31 % av dessa gick till arbete eller studier (38 % för unga, vuxna under 30 år)

10 Framgångsfaktorer! Kunskap om varandra Förståelse för varandra
Kontinuitet – långsiktighet Fungerande strukturer – gemensamma resurser Utgå från individens behov – gemensamt ansvar Nära till beslut – snabbare beslut Tillgänglighet – flexibilitet Arbetsgivaren viktig Samlokalisering

11 Begreppsförvirring Samarbete Samverkan Samordning
Integrering = att föra samman

12 Fördelar resurser utifrån behov
Integrerad samverkan! Fördelar resurser utifrån behov Samverkan Samordning Samarbete Gemensam Planering Gemensam kartläggning Behovs- analyser Tid Åtgärds- analyser Beslutsforum Bemötande Resultat- analyser Teamarbete Olika kompetenser Individer med sammansatt problematik

13 ARBETSMARKNADSTORGET
LOKAL SAMVERKANSSTRUKTUR I SKELLEFTEÅ-NORSJÖ ARBETSMARKNADSTORGET SAMORDNAD REHABILITERING FÖR UNGA VUXNA 16–29 ÅR MED BEHOV AV STÖD FRÅN TVÅ ELLER FLERA MYNDIGHETER. MYNDIGHETSGEMENSAM LEDNING/STYRNING. SAMORDNINGS-FÖRBUNDET SKELLEFTEÅ Stödja samverkan Finansiera Samordnad rehabilitering Gemensam kompetens-utveckling Förebyggande insatser Kartläggning Utvärdering, m.m. PROJEKTLEDAR-GRUPP Erfarenhetsutbyte Lärande Samordnad styrgrupp Helhetssyn Bättre analys Strategisk påverkan LOKAL SAMVERKANSGRUPP Förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena Arbete – Hälsa – Försörjning AF FK KOMMUN LANDSTING SAMORDNINGSFÖRBUND EXTERNA PROJEKTÄGARE

14 Att uppnå framgång i samverkansarbetet
Ingvar Nilsson bild ”tre nivåer av framgång”

15 Tredje nivån av framgång = systemeffekter!
Arbetsförmedlingen Försäkringskassan INDIVID Landsting Kommun

16 Tre strategiska vägval!
Mer av samarbete/samverkan/samordning utan att uppdraget och ansvaret förändras En förändring av uppdrag och ekonomiska ansvarsförhållanden mellan myndigheterna Sammanslagning av myndigheter

17 En ny struktur! Den enskildes behov och förutsättningar utgångspunkten
Ett gemensamt synsätt Mer av ett gemensamt ansvar Mer av rehabilitering Öppna jämförelser Personalens betydelse Arbete är välfärdskapande i sig

18 Vad krävs för framgångsrik samordning?
Samverkanskultur och helhetstänkande Gemensam behovs- och resultat- analys = incitament för samverkan Nya arbetssätt och metoder Framgångsrik samordning Struktur för samarbete, samverkan och sam- ordning Efter Tom Ling, Senior Research Fellow, National Audit Office, U.K. (2002)

19 Frågor! 1. Vilka systemförändringar i myndigheternas organisation och arbetssätt är viktigast att genomföra för att ge rätt stöd till arbete? 2. Hur kan funktionshindersrörelsen bli mer delaktig i den lokala samverkansstrukturen?

20 Kontaktuppgifter Mobil: Telefon: Växel: