Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
fogare Magnus Fogelberg Stockholm
2
Vem är jag? neurolog informatikkoordinator Västra Götalandsregionen
fd projektledare elektronisk journal SU, svenska CONTsys och SAMBA ledamot SIS/TK 334 och dess AG II ordförande CEN/TC 251/WG II ledamot av SIS/TK 115 projektledare i ISO/TC 37/SC 1/WG 5 för ISO WI 24156
3
Disposition Om modeller Minikurs i UML Terminologisk begreppsanalys
Statiska och dynamiska begrepp Processanalys Vårdprocessen med begreppsmodeller
4
Ämnet för dagen informatik handlar om information
kommunikation och lagring av data data – information - kunskap
5
Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation?
Fokus Vad är det i vårt språkbruk som kan förorsaka problem i dokumentation? Hur kan arbetsprocessen göras begriplig för en dator? Hur skall informationen struktureras i IT-system?
6
Språket mångtydigt förändras över tid allmänspråk och fackspråk
kommunikation via IT-stöd
7
Kommunikation mellan alla enheter
Klinik A Mott Klinik B Avd Klinik B Mott åb VC Avd Kom- mun Hem VC åb Viktigt med väl definierade termer och fastställd informationsstruktur för kommunikation mellan olika enheter
8
Modellering
9
Modeller Begreppsmodell Processmodell Informationsmodell Datamodell
Verksamhetsmodellering Olika typer av modeller används beroende på syfte! Begreppsmodeller beskriver begreppens statiska samband utan att visa deras samverkan i dynamiska processer. Processmodeller beskriver hur arbetsmoment, aktiviteter, påverkar förädlingsobjekt. Flödesmodeller visar hur parallella processer samverkar och åskådliggör en arbetsordning. Informationsmodeller beskriver hur begreppen representeras i en informationsstruktur som tar hänsyn till hur begreppen hanteras i processerna. Datamodeller beskriver den logiska strukturen hos lagrad information. Verksamhetsmodeller fokuserar på uppgiften för en viss verksamhet och hur processer stöder verksamhetens syfte.
10
Begreppsmodellering Beskriver inte ett flöde
Beskriver samband mellan de olika begreppen Varje begrepp är unikt och har unika kännetecken
11
Processmodellering Beskriver ett flöde
Följer förädlingen av ett objekt Bör vara repetitiv i sin helhet Beskriver inte tidsaspekten i processen Processmodeller kan ”kopplas” till varandra genom att visa om en ”inkommande process” är styrande eller är resurs in i huvudprocessen (=som beskrivs).
12
Informationsmodellering
Beskriver objekt som är viktiga att hålla information om Redovisar attribut till objekten Beskriver samband mellan objekten Objekt i en informationsmodell behöver inte vara samma objekt som återfinns i begreppsmodell för “samma” uppdrag
13
Datamodellering Beskriver objekt nödvändiga för viss funktion i ett system Beskriver inte vilken information dessa objekt ska förmedla Redovisar attribut till objekten Optimeras för prestanda, inte för systematisk klarhet
14
UML
15
UML Unified Modeling Language Grady Booch Ivar Jacobson James Rumbaugh
Unified Modeling Language (UML) tillkom som en syntes av tre objektorienterade utvecklingsspråk i samarbete mellan Grady Booch, Ivar Jacobson och James Rumbaugh. Ivar Jacobson fann behovet av ett språk för objektorienterad utveckling när han arbetade med Ericsons AXE-växlar, som alltså har bidragit till dagens objektorienterade programmering. Språket är stort och täcker modellering av de i ett system ingående objekten till hårdvaruarkitekturen. Det innefattar statiska och dynamiska bilder för att visa begreppssamband, onjektens statusförändringar och aktivitetsföljden i mjukvaran.
16
UML språket har skapats för systemutveckling
har sin styrka i informationsmodellering fördel: bästa stöd för systemutvecklare ett språk genom hela utvecklingen
17
UML strukturella bilder dynamiska bilder
18
UML strukturella bilder klassdiagram
19
UML klass = begrepp (abstraktion) instans = objekt (konkretisering) ö
Visingsö : ö
20
Relationer (samband) generalisering association
21
Relationer (samband) generalisering generisk/hierarkisk/logisk
vattendrag å bäck generisk/hierarkisk/logisk
22
Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck
23
Relationer (samband) generalisering vattendrag å bäck
24
Relationer (samband) generalisering isa-relation vattendrag å bäck
är en isa-relation is a
25
UML: objekt och länk länk objekt objekt = klassinstans
besök :vårdkontakt Sven Karlsson:patient Erik Brattvette:hälso- och sjukvårdspersonal objekt objekt = klassinstans
26
UML: klass och association
namnriktning association association vårdkontakt deltar i deltar i 0..* 0..* associationsnamn 1..* 0..1 patient hälso- och sjukvårdspersonal multiplicitet klass association = beskrivning av förbindelsen mellan klassinstanser
27
Partitiv association aggregation delarna bildar helheten * avdelning
sjukhus består av 1 .. 1 * ..
28
Partitiv association aggregation delarna bildar helheten sjukhus
avdelning
29
Generalisering Indelningsgrund
30
Terminologi
31
Vad är ett begrepp? Begrepp = kunskapsenhet skapad genom en unik kombination av kännetecken (ISO , rev 2000, direkt översatt) Varje kännetecken är själv ett begrepp
32
Begrepp Kunskapsenhet som vi kan äga vetskap om
Begrepp görs kända för oss genom sinnena ISO har valt att byta ordet ”tankeenhet” mot ”kunskapsenhet” när standarden 1087 reviderades Jag uppfattar det så att man i definitionen inte kräver att begreppet skapas i en persons tankevärld men skall ha möjlighet att skapas där.
33
Den semiotiska triangeln
Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet semiotik = teckenlära Referent Term Term = den språkliga beteckningen
34
Begreppstetraedern Begrepp Referent Term Definition
Referent = den verkliga företeelsen (bordet, drömmen) Begrepp Begrepp = kunskapsenhet Referent Term Term = den språkliga beteckningen Definition Definition = entydig språklig beskrivning
35
Begreppsmodellering Informationsmodellering
36
Geografisk karta
37
Modellering å ö association
38
Geografisk karta
39
Modellering ö å ligger i .. * .. 1 Multiplicitet
40
Begreppssystem Dä ä e å, å i åa ä e ö. ö å ligger i .. * .. 1
41
Informationsmodeller
innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 0..* 0..* 0..* 0..*
42
Informationsmodeller
innehåller bara den information om verkligheten som vi behöver begreppsmodell informationsmodell datamodell utgår från förser 1..* 0..* 1..* 0..*
43
Förekomst av öar i Sveriges åar 2001
STATENS ÅVERK Förekomst av öar i Sveriges åar 2001 Statens åverk rapport 2002:25986
44
Begreppsmodell - informationsmodell
Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 å ligger i ö 1 .. * Informationsmodell ”öar i åar”
45
Begreppsmodell - informationsmodell
Begreppsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * .. 1 Informationsmodell ”öar i åar” ö å ligger i .. * 1 .. 1
46
Terminologiskt arbete i praktiken
Fånga informationsinnehåll och bestämma term Identifiera begrepp med dess kännetecken Beskriva termanvändning för det identifierade begreppet med ett visst term Begreppsanalys, kan stödas av begreppsmodellering Språklig definition av begrepp
47
Ellipsen (igelkotten)
Kännetecken Arbetsmiljö: • inre miljö Typ av: • yttre miljö Variabel Lokalisation : • arbetar som…. • ort • företag Intervall: Tidsaspekt: • dagtjänst ARBETE • debut • nattjänst • avslut • skiftarbete • antal år Mängd: Består av: Karaktär: • heltid • varierande arbetsuppgifter • fysiskt påfrestande • deltid • avlönade arbetsuppgifter • % Termanvändning : Information om nuvarande eller tidigare arbetsuppgifter med uppgift om anställningsförhållanden och arbetsmiljöfaktorer samt eventuell sjukskrivning. Definition : avlönad uppgift som utförs av person
48
Begreppsmodellen Definition : avlönad uppgift som utförs av person
49
Begreppssystem logiska – klassifikationer, trädstruktur, över- och underordnade begrepp ontologiska – associerade system utan rangordning
50
Organ Hjärta Förmak Klaff Kammare Bakterie Streptokock Diagnos
vänster Hjärta Organ orsakar orsakas av lokaliserad till är ett del av Bakterie Streptokock Diagnos Endocardit är en höger
51
Exempel på ontologiska begreppssystem i hälso- och sjukvård:
SNOMED CT
52
Statiska och dynamiska begrepp
statiska begrepp är passiva instanserna kan inte påverka instanser av andra begrepp instanserna kan ändras av andra begreppsinstanser dynamiska begrepp är aktiva instanserna kan påverka instanser av andra begrepp
53
Dynamiska begrepp handlingar händelser utförs med viss avsikt
inträffar utan mottagarens kontroll
54
Gemensamma kännetecken
alla dynamiska begrepp har kännetecknen: tid plats en handling utförs, och en händelse inträffar, vid en viss tidpunkt och under visst tidsförlopp på en identifierbar plats
55
Kännetecken för handlingar
agent avsikt metod förhållanden
56
Kännetecken för händelser
påverkande faktor sätt
57
Handling: blindtarmsoperation
agent: opererande kirurg med eventuell assistans avsikt: att få bort blindtarmen metod: appendektomi, en definierad kirurgisk åtgärd förhållanden: att patienten bedöms ha blindtarmsinflammation (för denna typ av handling indikation)
58
Händelse: plötslig blödning
sätt: kärlet brister påverkande faktor: högt blodtryck, förkalkat kärl eller missbildat kärl
59
Processlära
60
Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden
61
Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall”
62
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur ITHS 2-projekt
Processmodell för vård av enskild patient Modellen beskrivs ur ett producentperspektiv Modellens avsikt är att utgöra en generell bild över hälso- och sjukvård i Sverige Processmodellen är ett verktyg som bl a kan användas vid verksamhetsutveckling
63
Structured Architecture for Medical Business Activities
SAMBA Används även utanför Sverige, uppmärksammat i ISO och CEN Bakgrundsmaterial till CONTsys 2, standard för begrepp om arbetsflöde Structured Architecture for Medical Business Activities
64
SAMBA Presenterat vid MIE 2005 i Genève av Maria Areblad, Linköpings universitet
65
Process ISO 9000:2000 (Internationella standardiseringsorganisationen) ”grupp av samverkande eller varandra påverkan-de aktiviteter som omformar insatser till utfall” SAMBA tilläggsbeskrivning för ”process” värdehöjande för någon har ett förädlingsobjekt definierat mål någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden en tydlig start och ett tydligt slut skall kunna repeteras helt eller delvis
66
Process processen är en handling den har en agent
den genomförs med avsikt metoden är de ingående aktiviteterna
67
Aktivitet aktiviteten är en handling den har en agent
den genomförs med avsikt metoden är aktivitetens arbetssätt
68
Processen ”är en …” Aktiviteten ”är en …”
69
Tjänst Alla tjänster är aktiviteter Vad särskiljer tjänsten?
Definitioner i BRAA CONTsys förstandard Beskrivning i EU-direktiv Tjänsters fria rörlighet Tjänster ställs parallellt med varor En tjänst erbjuds En aktivitet utförs
70
Tjänst Troligen kan en tjänst bestå av flera processer Rekursion!
71
Undvik krångel! SAMBA har analyserat processbegreppet i hälso- och sjukvård Talar inte om tjänster utan endast aktiviteter
72
Process Mål Process Tillstånd Tillstånd Aktör Utsträckning i tiden
ansvarig för processen Process Tillstånd Tillstånd Förädlingsobjekt Förädlingsobjekt Utsträckning i tiden
73
Process Vårdprocess Klinisk process
74
Process Vårdprocess Klinisk process
75
Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process
Kommunikationsprocess
76
Process Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Klinisk process Kommunikationsprocess
77
Processpaket
78
Processpaket Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut Klinisk process
Kommunikationsprocess
79
Processpaket (Patientens process) (Resursprocess)
Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process)
80
Processpaket
81
Processpaket Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess
In the following presentation of the SAMBA process model, we have cut the process leaving a quarter cake and turned it back with the core process on top. Styrprocess Kommunikationsprocess
82
Processerna i paketet enligt SAMBA
Klinisk process förädlingsobjekt: patientens samlade hälsotillstånd såsom det uppfattas av HoS-personalen (uppfattat tillstånd) Styrprocess förädlingsobjekt: mandat baserat på vårdbegäran och vårdåtagande med innehåll avseende planering och beslut Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden
83
Modellens byggstenar Arbetsflödet Förädlingsobjektets väg Objekt
Aktivitet Förädlingsobjektets väg
84
Modellens byggstenar Aktivitet i processen
85
Process i aktiviteten Aktivitet
86
Process i aktiviteten Process Styrprocess/kvalitetskontroll, beslut
Kärnprocess Kommunikationsprocess
87
Begrepp i processen
88
Processens begreppsmodell
89
Processens begreppsmodell
90
Processens begreppsmodell
91
Processens begreppsmodell
92
Processmodell med resurslager
Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering
93
Övning: vårdprocessen
94
Sätt det hela i arbete! Processanalys Begreppsanalys
Informationsanalys
95
Begreppsmodell modellen omfattar alla begrepp
modellen delas upp i vyer/bilder varje bild visar ett fåtal relaterade begrepp varje bild bör byggas kring ett centralt begrepp en bild av hela modellen är imponerande men oöverskådlig
96
Modelleringsteknik skriv upp alla ord som har med det centrala begreppet att göra tag bort alla exakta kopior ordna orden i kategorier dubbelkolla placera och relatera avgör vilka begrepp som behövs för definition skall följa med till informationsmodellen
97
Processmodell Vårdbegäran mottas
Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information
100
Vårdbegäran beslut om bedömning
Styrprocess - mandat besluta om bedömning Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information
101
Vårdbegäran bedöms Klinisk process - uppfattat tillstånd
bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information
104
Klinisk process - uppfattat tillstånd
Styrprocess - mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Kommunikationsprocess- information vård- begäran motta mottagen besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran bedöma tillstånd uppfattat Rutin i några landsting pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
105
Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran
109
vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd
matcha mot vårdutbud hanterbart tillstånd besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information identifiera hälsoproblem uppfattat vårdåtagande beslut att att bedöma vårdbegäran mottagen vård- begäran pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
110
Problemkomplex, mål i vårdplan
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot till- gängliga aktiviteter
115
Klinisk process - uppfattat tillstånd
inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd avgränsa problemkomplex mål i vårdplan i HoS- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information matcha mål mot till- gängliga aktiviteter hälso- och sjukvårds- hälsoproblem mottagen vård- begäran prioritera, formulera problem- komplex bedöma vårdbehov behovs- bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
116
Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista Kommunikationsprocess - information
117
Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser Kommunikationsprocess - information
118
Vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat
behovsbedömt tillstånd välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att planera vård planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information
124
Klinisk process - uppfattat tillstånd
välja aktiviteter besluta att planera vård planerings- beslut Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information boka resurser aktivitets- lista tillstånd med aktivitetsplaner behovsbedömt tillstånd mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista fastställa besluta om användning av planerad aktivitet pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
125
Aktiviteter - utredning
Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information
126
tillgängliga tjänster
Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner utföra un- dersökan- de aktivitet undersökt tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. resurssatt aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information
128
utföra aktivitet undersökande bedöma tillstånd åtgärdande utvärdera resultat
129
Klinisk process - uppfattat tillstånd
utföra un- dersökan- de aktivitet beslut att utföra aktivitet Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information matcha mål mot tillgängliga tjänster undersökt tillstånd tillstånd med aktivitetsplaner ompröva mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista bedöma bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
130
Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information
131
Aktiviteter - åtgärder
Klinisk process - uppfattat tillstånd bedömt tillstånd utföra åtgärdan- de aktivitet åtgärdat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess- information
132
Klinisk process - uppfattat tillstånd
utföra åtgärdan- de aktivitet vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess- information åtgärdat tillstånd förnya beslut att aktivitet bedömt mål i i HoS- mandat besluta om användning av planerad aktivitets- lista resurssatt aktivitetslista boka resurser pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
133
Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information
134
Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess
åtgärdat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål kvarvarande vårdbehov Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall ompröva mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. resurssatt aktivitetslista Kommunikationsprocess - information
137
Klinisk process - uppfattat tillstånd
matcha till- ståndsutfall mot mål kvalitets- utfall Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information bedömt tillstånd avseende vårdbehov kontrollera kvalitet åtgärdat tillstånd beslut att utföra aktivitet ompröva mål i vårdplan resurssatt aktivitetslista utvärdera resultat bedömt pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
138
Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information
139
Slut på processen målet nått
Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information
142
Klinisk process - uppfattat tillstånd
avslut av vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov besluta att vård- åtagande skall avslutas meddela bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd avslutsmed- delande mål i vårdplan i HoS- mandat resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
143
Slut på processen målet ej nått
förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat förnya hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information
144
förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd
hälso- och sjukvårds- mandat Klinisk process - uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat Kommunikationsprocess - information kvarvarande vårdbehov förnya hälso- och sjukvårdsmandat bedöma om mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd mål i vårdplan i HoS- inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem förnyat vårdåtagande resurssatt aktivitetslista pas journal extern enhet enhet inom org informationsöverföring vårdinformation
145
Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts
Klinisk process - uppfattat tillstånd hälsoproblem inhämta kompletterande information kompletterat uppfattat tillstånd bedöma vårdbehov behovs- bedömt tillstånd Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex problem- komplex prioritera, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. Kommunikationsprocess - information vårdin- formation matcha mål mot till- gängliga aktiviteter
146
Informationsmodellering
Ett exempel: Samordnad vårdplanering enligt RIV
147
RIV Regelverk för elektronisk Interoperabilitet i Vård och omsorg
Principer för utveckling av informationsspecifikation för IT-utveckling
148
RIV informationsspecifikation
Verksamhetsanalys Arbetsflöde Informationsflöde Informationsmängder Grupperade informationsmängder Termer och definitioner Informationsobjekt (arketyper, GPICar, datatyper) Domäninformationsmodell
149
prEN 13940 EHRCom Electronic health record communication
Principer för journalutdrag Inför begreppet arketyp Schema för struktur och innehåll i informationsmängder Restriktioner för dataomfång och datatyp
150
EN 14822 GPIC General purpose information components
Lista över kliniska och icke kliniska standardobjekt för informationsförmedling
151
Informationsmodellering
Utgår från studiet av informationsflöden Identifierar informationsmängderna Definierar informationsmängdernas innehåll Definierar informationsmängdernas samband
152
Uppdraget Att beskriva informationsmängder som skall vara gemensamt tillgängliga för sjukhus, primärvård och kommun när patienter som vårdas på sjukhus behöver kommunala insatser efter utskrivningen
153
Översikt Sjukhus
154
initiativ hos-pers. beslut patienten bedöm ankommer vårdbehov
mottagningen bedöm vårdbehov återsänd 0..* vårdbegäran inlagd hos-pers. beslut bedöm behov av inskr.medd behov nej och har inga insatser sänd inskriv- ningsmed- delande behov ja och/eller har redan insatser känd av omsorgen 1 inskrivnings- meddelande
155
sänd underlag vårdplanering erhåll bestäm tid mottagnings- för möte
behov nej erhåll mottagnings- bevis bestäm tid för möte känd av omsorgen behov ja föremål för betalningsansvar dag 0 föremål för tidsbestämt vårdplaneringsmöte mottagnings- bevis avser 0..1 1 vårdplane- ringsunderlag återkallelse (0..1) kallelse vårdplanering återkallelse (0..1) genomför SVPL meddela utskrivnings- klar vårdplanerad patient utskrivningsklar patient upprättad vårdplan utskrivnings- meddelande
156
besluta utskrivning skriv ut avsluts- meddelande
157
Domäninformationsmodell
158
Del av informationsmodellen
159
Informationsobjekt
160
Arketyper Upprättad vårdplan och dess attribut
162
Arketyp
164
fogare
165
GPIC
167
Arketyp
170
Arketyp
173
Tack! Grafisk bearbetning av SAMBA-modellen: Lars Björkman
Xml-schema InfoVU: Ted Wigefeldt Materialet i bildspelet är sammanställt och bearbetat av Maria Areblad och Magnus Fogelberg fogare binder samman begreppen
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.