Ladda ner presentationen
1
Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?
Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009
2
Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet
Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser av resultatet
3
WSP – tekniska konsulter med lokal och global närvaro
anställda, varav ca i Sverige Verksamma i Norge som ägare till 25 % av Multiconsult Tre huvuddiscipliner Hus och Industri Infrastruktur Miljö
4
Bakgrund till projektet
Intresse från Svensk Fjärrvärme att fokusera i större utsträckning på primärenergi Forskningen inom styrmedel och dess effekter är relativt begränsad Den svenska fjärrvärmebranschen står inför stora förändringar och det är därför viktigt att klargöra spelreglerna inför framtiden
5
Levererad fjärrvärme i Stockholmsregionen fram till år 2050
6
Fjärrsyn – Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram
Ett forskningsprogram finansierat av Energimyndigheten Etapp 1 Består av tre råd Omvärld Marknad Teknik Ansökningar skickas in och behandlas inom de olika råden men slutligen är det Fjärrsyns styrelse som fattar det avgörande beslutet huruvida ansökan ska accepteras eller ej
7
Styrmedel för en resurseffektiv energianvändning
Genomförd av Ola Larsson och Agneta Persson WSP Environmental Referensgrupp bestående av representanter från Fortum Värme, Söderenergi, Svensk Fjärrvärme, Borg & CO och Göteborg Energi. Budgeten för projektet var SEK och projektet var fullfinansierat av Fjärrsyn. Projektet genomfördes under februari till maj 2009 Rapporten finns tillgänglig på Svensk Fjärrvärmes hemsida
8
Primärenergi – varför styra på det?
Primärenergi definieras som energi som en naturresurs (exempelvis kol, olja, solenergi, vind och uran) har, och som inte har genomgått någon av människan utförd konvertering eller transformering Debatten i Sverige fokuserar på köpt energi BBR Miljögranskningar Energideklarationer Sverige elproduktion (i likhet med den norska) består nästan uteslutande av koldioxidneutral produktion Varför hushålla med resurserna?
9
Primärenergi - illustration
10
Primärenergi - illustration
11
Energisamverkan Samverkansprojekt mellan bygg- och energibranschen
Två etapper Etapp 1 – nyproducerat flerbostadshus och kontorshus Etapp 2 – all existerande bebyggelse (småhus, flerbostadshus och lokaler) Fokusera på bra åtgärder i bebyggelsen och energiförsörjningen Koldioxidutsläpp Primärenergianvändning Ekonomisk lönsamhet Energianvändningen från ett marginalsynsätt
12
Energisamverkan Resultaten från projektet visade att minskad elanvändning nästan uteslutande är det bästa åtgärden för att minska miljöpåverkan Stora skillnader i fjärrvärmepriset Stora skillnader i fjärrvärmenäten, därför svårt att dra generella slutsatser då bränslemixen och fjärrvärmepriset är så pass varierande
13
Energisamverkan 1 – kända svenska byggnader
14
Fjärrvärmen i Sverige Drygt 50 % av värmemarknaden
Finns på mer än 650 orter Ca 50 TWh värme och 7 TWh el Omsätter ca 29 miljarder kronor
15
Medlemmar i Svensk Fjärrvärme
Företagens ägandeform Statliga 7% Privata 22% 6% Kommunala förvaltningar Kommunala förvaltningar 64% Kommunalägda c:a 130 medlemsföretag
16
Fjärrvärmens marknadsandelar
15% 44% Annat 92% 85% 56% Fjärrvärme 8% Småhus Flerbostadshus Lokaler Källa: SCB Utbyggnad fjärrvärme i Norge 16
17
Styrmedel för en resurseffektiv energianvändning – syfte och mål
Åtgärder måste göras för att minska resursanvändning och miljöpåverkan Dagens styrmedel leder inte i största möjliga utsträckning till ett hållbart samhälle och energisystem Ofta enbart en fokusering på köpt energi eller koldioxid Genomgång, analys och revidering av existerande och möjligen tillkommande styrmedel
18
Styrmedels som utreddes
Boverkets byggregler – BBR Energideklarationer Konverteringsstöd Kommunala översiktsplaner Energi- och CO2-skatter Miljömärkning Teknikupphandling Energikrav i samband med ombyggnad Vita certifikat Energieffektiviseringspremie Lokala primärenergifaktorer
19
Avfallstrappan
20
Uppvärmningshierakin
21
Energipropositionen Energianvändningen ska minska med 20 % till 2020
Målsättning Bryta samband mellan ekonomiskt tillväxt och ökad användning av energi och råvaror. 300 miljoner ska tillföras per år mellan för att öka effektiviseringen Speciell satsningar Förstärkt regionalt klimat- och energiarbete Ökad information och rådgivning Förstärkt stöd för teknikupphandling och marknadsintroduktion Nätverksaktiviteter Energieffektiviseringscheckar Offentliga sektor ska vara ett föredöme
22
Handel med utsläpprätter - ETS
Infördes 2005, EG-direktiv Handelsperioder, , Barnsjukdomar – stor tilldelning Låga priser Dålig informationsspridning
23
Boverkets Byggregler - BBR
Fokus på energihushållning vid nybyggnation Uppvärmning, kyla, tappvarmvatten och drift av installationer Styr på energianvändningen, Sverige är indelat i tre zoner Viss styrning på energikälla, hårdare krav för eluppvärmning Skillnad var värmepumpen är placerad
24
Energideklarationer Energideklaration av fastigheter för att finna energibesparande och ekonomiskt lönsamma åtgärder Undersöker energiförsörjning men beräkningen av energiprestanda görs utifrån köpt energi Åtgärdskostnaderna beräknas utifrån lönsamhet, energiminskning och miljöpåverkan i form av minskad CO2 belastning
25
Konverteringsstöd Flertalet konverteringsstöd har funnits För småhus
Oljeuppvärmning av småhus Direktverkande elvärme Energieffektiva fönster och biobränsleanläggningar för småhus Solvärmebidrag För lokaler Energieffektivisering och konvertering av uppvärmningssystem
26
Kommunala översiktsplaner
Möjlighet att styra energiförsörjning till hållbara alternativ Översiktsplaner genomförs för nyetableringar Kommunen är ägare av marken och kan vid markanvisningen ställa krav Problem med en alldeles för svag lagstiftning, enbar dialog möjligt med byggherrarna
27
Energi- och CO2-skatter
Två typer av skatter Fiskala Energiskatt Miljöstyrande Svavel- och koldioxidskatt Skatter för värme- och elproduktion Värme produktion El användning Oljeanvändningen i industrin
28
Miljömärkning Miljömärkning av fastigheter Miljömärkt el
GreenBuilding Breeam LEED Miljöklassad byggnad enligt ByggaBo-dialogen Miljömärkt el Produktionsspecifik el Naturskyddsföreningen Residualmixen Ursprungsmärkning
29
Teknikupphandling Tanken är att utveckla och sprida energieffektiv energi Pågått sedan början av 1990-talet Många teknikupphandlingar har fokuserat på att minska elanvändning
30
Energikrav i samband med ombyggnad
Framförts flertalet gånger 60 % av Sveriges miljonprogram och flerbostadshus från och 1950-talen behöver renoveras inom 10 år Viktigt att renoveringar görs energieffektiva Energieffektiviseringsutredningen fastslog en potential på 20 TWh (fjärrvärme och bränsle) och 14 TWh (el) fram till 2016 och att 3,7 TWh kan genomföras med hjälp av energikrav vid ombyggnation av småhus, flerbostadshus och lokaler.
31
Vita certifikat Marknadsbaserad reglering
Utsläppen regleras av staten, marknaden bestämmer var utsläppens ska reduceras Sätter ett obligatoriskt mål för energieffektivisering Olika nivåer Storbritannien och Italien 1 % Frankrike 0,1 %
32
Energieffektiviseringspremie
Förslag från Svensk Fjärrvärme Premie som betalas om en energieffektivisering genomförs för att reducera primärenergianvändning Finansieras av handeln med utsläppsrätter Register för att kartlägga de energieffektiva åtgärder
33
Lokala primärenergifaktorer
Tyskt system som funnits sedan 2002 Systemgräns för hela uppvärmningssystemet Olika nivåer 0,7 om 70 % produceras i en kraftvärmeanläggning 1,3 i annat fall Lokala faktorer som fjärrvärmebolagen tillhandahåller Applicering i Sverige
34
Sammanfattning
35
Tack för mig Ola Larsson ola.larsson@wspgroup.se
08 – –
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.