Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin

En presentation över ämnet: "Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin"— Presentationens avskrift:

1 Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin
Kalven i centrum Av: Caroline Fornander & Sanna Soleskog, Skara Semin

2 Målet med kalvuppfödningen?
Målsättningen i mjölkperioden? Lönsamt Lättskött Störningsfritt 1 m (=ca 90 kg) vid 8 veckor. Diarré lägre 10 %, dödlighet lägre än 5 %.

3 Målet med kalvuppfödningen - vägen
Råmjölk Utfodring Inhysning Hälsa

4 Råmjölk

5 Vad är råmjölk? Cirkulerande antikroppar Lokal immunitet
IgG från blodet, IgM o IgA bildas i plasmacellerna i juvervävnaden Lokal immunitet

6 Halter av antikroppar i råmjölken
Bra råmjölk >65 g/l (totalprotein) Godkänd råmjölk g/l Tveksam råmjölk g/l Dålig råmjölk <40 g/l Andra mjölkningen innehåller bara 55% ak jämfört med första mjölkningen Skapa ett reservlager med råmjölk av god kvalitet

7 Hur skyddar råmjölken kalven?
Antikropparna i råmjölken tas upp av kalven och skyddar kalven mot sjukdomsframkallande agens Antikropparna har även en lokalt skyddande effekt i tarmen som skyddar mot agens i tarmen. Tar upp vikten av en ren kalvningsmiljö och tarmens slutningsfunktion

8 Råmjölk inte bara antikroppar
Råmjölk innehåller även: Bakteriehämmande substanser som man tror hindrar bakterier från att fästa till tarmslemhinnan. Vitaminer: A, D, E och B.

9 Råmjölkens vikt! Sjukdomsrisken hos en 1-12 timmar gammal kalv ökar med 10% för varje timmes fördröjning med att ge den råmjölk. 5-6% högre dödlighet hos kalvar som inte får råmjölk. Först efter 4-5 v har en kalv som inte fått råmjölk samma mängd antikroppar som en kalv som fått råmjölk.

10 Diagnostik Blodprov i serumrör, minst 0,5 ml/kalv
Fem kalvar, dagar gamla Remiss Gränsvärde för otillräcklig passiv immunitet: <55 g/l totalprotein

11 Hur och när ska man utfodra råmjölken?
I nappflaska så snart som möjligt efter kalvning. Så mycket kalven kan dricka första målet (2-4 liter)

12 Slutsats Resultat från undersökningar utförda på svenska mjölkkor ger vid handen att: Var fjärde ko har undermålig råmjölk. Första- och andrakalvare har oftare låg kvalitet på råmjölken än äldre kor. Kvaliteten på kons mjölk sjunker avsevärt mellan första och andra urmjölkningen. Endast den första urmjölkningen räknas som råmjölk, påföljande mjölkningar ger övergångsmjölk. Om råmjölk serveras kalven både mål ett och två får kalven en markant bättre start i livet.

13 Antikroppar i mjölken ger ett lokalt infektionsskydd i tarmlumen
Sjuka kor, kor som läckt under sinperioden, lång alternativt kort sinperiod ger sämre råmjölkskvalitet Kor/kvigor skall ha befunnit sig i den miljö de förväntas kalva i under minst två månader Mjölka kon i nära anslutning till kalvningen Använd Colostrometer Råmjölk kan lagras i frysen upp till ett år Tina fryst råmjölk försiktigt

14 Utfodring av spädkalven
Mer mjölk=bättre kalvar=bättre ekonomi!!!

15 Spädkalvens utfodring PLUS-kalv
Ålder, v Lägsta vikt, kg 6-7 70 8 75 9 80 10 85 11 90 12 95 *Avhornad * BVD-fri

16 Spädkalvens utfodring PLUS-kalv
PRIMA PLUS Vikt, kg (8 v) 70 90 Mjölk, liter/dag 4 6,5 Kostnad mjölk, kr 448 728 Kostnad kraftfoder, kr 350 350 Intäkt förmedling, kr 980 1440 Intäkt-foder, kr/kalv 182 362

17 Vilken intensitet i utfodringen?
Kalvnäring, liter Helmjölk, liter MJ/dag Slutvikt 8 v 4 3 13 55 5,2 4 16 70 6 5,5 20 80 8 6,5 24 90

18 Spädkalvens utfodring
Kr/kg Kr/MJ Sötmjölk 2,00/2,60 0,70/0,92 Kalvolact Extra 16,60 0,90 Kalvolact 13,19 0,75 Kalv 1 10,70 0,65 Jämför kalvnäring och sötmjölk på energivärde!

19 Sjukdomar

20 Hur ser sjuklighet och dödlighet ut?
Total sjuklighet dag 0-90: 21,4 % dag : 9,4 % Diarré och lunginflammation var de vanligaste sjukdomarna Vanligaste dödsorsaken var lunginflammation (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

21 (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

22 Larmnivåer Sjuklighet Dödlighet Lunginflammation Diarré
0-3 månader 3-7 månader 0-3 månader 3-7 månader > 10 % > 5 % > 10 % > 3 % Dödlighet 0-24 timmar 1 dygn – 3 månader mån - kalvning 5 % 5 % 3 %

23 Kalvens sjukdomar Tidigare kalvsjuklighet predisponerar för senare sjuklighet. En kviga som drabbats av luftvägslidande hade lägre chans att kalva och kalvade senare. De som vuxit bra som kalv behåller sitt försprång som kviga.

24 Diarré Diarré är den unga kalvens sjukdom.
Flest diarréfall under de första två levnadsveckorna. Orsaker till diarréer: icke-infektiösa infektiösa

25 Icke infektiösa orsaker
Foder av bristande hygienisk kvalitet Överutfodring / underutfodring Felutfodring Stress

26 Infektiösa orsaker (källa: Svensson,C. m.fl. Kalvammor framtidens melodi vid uppfödning av kalvar, D&U konferensen 2004)

27 Rotavirus Vanligaste orsaken i hela världen 1-8v ålder Mild - dödlig
Vit-gul avföring Skadar cellerna i tunntarmen vilket leder till att kalvarna inte kan ta upp näringsämnena. Vatten dras ut i tarmen vilket leder till diarré. Bakterierna frodas i denna miljö. Självavläkande eftersom cellerna ersätts med omogna celler som inte virus inte kan angripa Viruset är mycket tåligt och överlever i miljön

28 Coronavirus 1 v ålder Liknar rotavirus men oftast lindrigare

29 Cryptosporidium parvum
Parasit Självläker på 1-2 veckor. Smittar genom avföring.

30 E- coli Upp till 3 veckors ålder
Finns normalt i tarmen hos alla däggdjur. Får de möjlighet att föröka sig kan de bli för många och leda till skada. Dålig råmjölksrutiner Dålig foderhygien Stress Sekundärt till andra virus/bakterier Gul-gråvit diarré Producerar toxiner som gör att tarmen producerar mer vätska än normalt Kan dö akut pga toxinerna

31 Andra infektionsorsaker
Eimeria Salmonella och BVDV skall alltid uteslutas som orsaker till diarréer.

32 DEN VIKTIGASTE BEHANDLINGEN FÖR EN DIARRÉSJUK KALV ÄR MJÖLK OCH VÄTSKA, INTE ANTIBIOTIKA.

33 Ett litet räkneexempel
En kalv med diarré kan ha en 5 %-ig uttorkning utan att man ser några symtom. 5 % av 50 kg är 2,5 liter. Kalven behöver alltså 2,5 liter vätska utöver det normala behovet. Tag inte bort mjölken till kalvar med diarré. Ge extra vätsketillskott mellan mjölkgivorna.

34 Smittsam lunginflammation
1-6 månader Feber Ögon- och näsflöde Hosta, ökad andningsfrekvens Nedsatt allmäntillstånd Nedsatt foderlust Äldre kalvar smittar de yngre som fortfarande inte fått en skyddade normalflora Äldre kalvar infekterar de yngre som inte fått en skyddande normalflora

35 Infektionsämnen Virus Bakterier P. haemolytica P. multocida PIV-3
H. somnus Mycoplasmer Chlamydier? PIV-3 BVDV BRSV Adenovirus BCV Stress kan också vara primär orsak Primär orsak Kommensal

36 Virus Bakterier Feber kvarstår Tillfrisknar på 4-7 dagar
Skadar cilier Infekterar makrofagerna Feber kvarstår Hosta och snabb andning Näsflödet blir varigt Tillfrisknar på 4-7 dagar Värme Dragfritt Omvårdnad Antibiotika NSAID Värme Dragfritt Omvårdnad Isolering

37 Riskfaktorer luftvägsinfektioner Minimera riskfaktorer
Bristande passiv immunitet - fel i råmjölksrutiner. Brister i utfodring - energi, protein, vitamin. Andra sjukdomar - t. ex. diarréer. Bristande närmiljö - vått, dragigt, ej ombonat. Dålig luftkvalitet: ammoniak, hög luftfuktighet. Blandning av uppfödningsomgångar. Grupphållning PROFYLAX Minimera riskfaktorer

38 Behandling Isolera ”Vila, värme & vänlighet”
Antibiotika mot sekundärinfektioner NSAID för att lindra symtom

39 Ledinflammationer Upp till en månads ålder Inkörsport = navelsträng
Svullen led/leder Feber Mycket snabbt insättande av antibiotika Är mer än en led drabbad är det mycket dålig prognos

40 Kalvens sjukdomar Kalvar till sjuka kor hade större risk att drabbas av luftvägsinfektioner. Kalvar till 1:a och 2:a kalvare är mindre och växer sämre och löper större risk att drabbas av diarré. Kalvar som får första målet genom digivning löper större risk att få diarré. Svårt att hitta spenen, får inte i sig tillräckligt och skitig spene? I gruppbox kan kalven ta fel ko

41 Inhysning

42 Kalvningsbox Ensambox att föredra
Kon avskiljs från gruppen vid kalvning Moder-kalv störs inte Lättare med hygienen Utformning Hela och släta boxväggar Svängbara grindar Avloppsbrunn Halkfritt golv

43 Garanterat sjuka kalvar enligt Hans Samuelsson Svea Husdjur
Fuktig miljö helst i direkt anslutning till mjölkgrop Dålig ventilation Drag Svårigheter att ta in strö och gödsla ut Kalvamma i gemensamhetsbox

44 Inhysning - Kalvavdelningen
Ska inte placeras längs med ytterväggen. Ska var dragfri: kolla dörrar och hönedsläpp mm.

45 Inhysning Ensambox Gruppbox med hinkutfodring/Knarrhultsamma
Gruppbox med amma - fri tilldelning Gruppbox med amma- transponder Kalvhydda Amko

46 Inhysning - Olika system
Ensambox - Osocialt - Svårare öka givan - Arbetskrävande + smittmässigt + individuell giva Förbättringstips! Utfodring 3 el 4 ggr/dag! Napphink

47 Inhysning - Olika system
Gruppbox med Knarrhultsamma - Svårare att öka givan + flexibelt + individuell giva

48 Inhysning - Olika system
Kalvhyddor - Osocialt (ensamhydda) - Arbetsmiljö? +Smittskydd + Luftvolym + Flexibelt

49 Inhysning - Olika system
Kalvamma fri tilldelning Inga larmlistor Avvänjning + Socialt + Billigt + Möjlighet till stora givor + Möjlighet till många boxar

50 Inhysning – olika system
Kalvamma fri tilldelning

51 Inhysning - Olika system
Kalvamma med transponder Dyrt Ofta för stora grupper + Individuell utfodring + Avvänjning + Larmlistor

52 Inhysning –Olika system
Amko - Arbetskrävande i början - Socialisering viktig - Säkerhet - Staf aureus risk + kan bli väldigt fina kalvar + socialt + bra alternativ för kor som inte funkar i besättningen. + parasitinvänjning sommartid

53 Inhysning- Gruppbox Undvik spensugare! Fri tillgång till nappar
”bryta beteendet” efter utfodring Isolera/flytta huliganer.

54 Lyckas med gruppbox! Små grupper (max tio kalvar).
Bra start/anpassad inskolning. Mycket mat. Städning/hygien - desinfektion Hö, kraftfoder, vatten, och salt. Kontroll Rutin för att se till kalvarna. Läs larmlistor alt. mät pH. Rengöring av nappar / amma Tillgång till sjukbox

55 Hur följer vi upp? * Sammanställning förmedlingskalvar
* Mät alla 8 veckors/vid flytt etc. * Vägning under en period. * Skriv upp alla sjukdomsfall under en period.