Kunskap 1850 Energi. Kunskap 1850 Energi Kunskap Hjärna Energi Muskler Alfred Binet uppfinner IQ-testet 1904.

En presentation över ämnet: "Kunskap 1850 Energi. Kunskap 1850 Energi Kunskap Hjärna Energi Muskler Alfred Binet uppfinner IQ-testet 1904."— Presentationens avskrift:

1

2 Kunskap 1850 Energi

3 Kunskap Hjärna Energi Muskler Alfred Binet uppfinner IQ-testet 1904

4 Kunskap Folkskolereformen 1842 Hjärna Utbildning Energi Muskler Teknik

5 Kunskap Hjärna Utbildning Energi Patent Muskler Teknik Realkapital
Sveriges första patentlag 1819

6 Kunskap Hjärna Utbildning Energi Patent Långsiktig Muskler Teknik
Realkapital Stationär

7 Kunskap Hjärna Utbildning Energi Patent Långsiktig Specialist Muskler
Teknik Realkapital Stationär Generalist

8 Kunskap Hjärna Utbildning Energi Patent Långsiktig Specialist
Funktionalist Energi Muskler Teknik Realkapital Stationär Generalist Materialist

9

10 Kunskap

11 2008 Kunskap

12 Förståelse Kunskap

13 Förståelse Kommunikation Kunskap Hjärna Utbildning Patent Långsiktig
Specialist Funktionalist

14 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Hjärna Utbildning Patent
Långsiktig Specialist Funktionalist

15 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Koncept Hjärna Utbildning
Patent Långsiktig Specialist Funktionalist

16 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Koncept
Kortsiktig och iterativ Kunskap Hjärna Utbildning Patent Långsiktig Specialist Funktionalist

17 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Koncept
Kortsiktig och iterativ Komplex Kunskap Hjärna Utbildning Patent Långsiktig Specialist Funktionalist

18 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Koncept
Kortsiktig och iterativ Komplex Värderingsstyrd Kunskap Hjärna Utbildning Patent Långsiktig Specialist Funktionalist

19 Förståelse Kommunikation Nätverk Kunskap Koncept
Kortsiktig och iterativ Komplex Värderingsstyrd Sammanhang Kunskap Hjärna Utbildning Patent Långsiktig Specialist Funktionalist

20

21 Värdebaserad verksamhet
Helhetssamhällen Kunskapssamhällen Energisamhällen Verksamhet baserad på sammanhang

22 Värderingar Funktionalitet
Förr uppskattade vi funktionalitet. Nu är vi mer intresserade av värderingar. Funktionalitet är att göra rätt saker på rätt sätt vid rätt tillfälle. Värderingar handlar om att ha rätt känslor med rätt intensitet i varje situation. Att vara funktionell är att följa reglementet och bortse ifrån dess avsikt. Att vara värderingsstyrd innebär att försöka fullfölja sina avsikter – även om det betyder att man måste bryta mot reglementet. Hittills har vi belönat det som fungerar – men framtiden tillhör de som har en solid värdegrund.

23 Avsikt Beteende Förr betraktade vi människors beteende. Nu vill vi förstå deras avsikter. Beteende kan styras och mätas med regler och instrument. Avsikter kan bara förstås genom samtal och kommunikation. Beteende är vad vi gör. Avsikten är varför vi gör det. Beteenden kan styras och förutses om situationen är förutsägbar. Avsikten kvarstår även i situationer som är helt oväntade och omöjliga att förutse. Hittills har beteenden bestraffats och belönats – nu måste avsikter förstås och förstärkas.

24 Subjektiv Objektiv Förr försökte vi vara objektiva och sakliga. Nu vill vi vara subjektiva. Att vara objektiv betyder att bortse ifrån känslor och värderingar. Att vara subjektiv betyder att vilja något. Att vara objektiv är att tro att sanningen finns utanför oss. Att vara subjektiv är att tro att den finns inuti. Den objektive vill att alla människor skall komma till samma slutsats. Den subjektive förstår att det finns lika många slutsatser som människor. Hittills har objektivitet varit eftersträvansvärd och riktig – nu måste vi leta efter vår egen sanning.

25 Kompass Regler Förr styrdes vi av normer och regler. Nu använder vi kompassen för att hålla riktningen. Normer gör att man slipper tänka. Kompassen kräver ständig omprövning. Normer är få, skapade på en annan plats i en annan tid. Kompasser finns i oändligt antal och de visar vägen här och nu. Normer är fållor för rätt och fel, innanför och utanför. Kompassen visar alltid nya möjliga vägar och sorterar aldrig. Hittills har det varit rätt att följa normen – i framtiden måste man ta ansvar för sina egna beslut.

26 Symbolik Verklighet Förr ville vi förstå hur det verkligen var. Nu är vi mer intresserade av symboliken. Verkligheten är resultatet av oändligt många orsaker, omständigheter och faktorer. Symboliken talar om hur vi tänker. Historien har skapat verkligheten men symbolhandlingarna skapar framtiden. Verkligheten har ingen riktning och inget värde. Symboler anger åt vilket håll vi strävar och hur gärna vi vill komma dit. Hittills har vi värderats efter det vi verkligen uppnått – i framtiden kommer vi att bedömas utifrån symboliken i våra handlingar.

27 Beroende Integritet Förr hyllade vi integritet. Nu värdesätter vi beroende. Integritet betyder orubblighet men vi vill gärna bli rubbade. Att ha hög integritet betyder att inte släppa in någon eller något. Vi tror att man måste vara transparent. Integritet betyder också okränkbarhet men om man inte vågar riskera att bli kränkt kan man inte heller förvänta sig att bli berörd. Integritet byggs på föreställningen att det jag har är mer värt än det som finns utanför. Beroende skapas ur känslan av att behöva och vara behövd. Hittills har vi premierat den som är ensam och stark – men nästa steg tas av den som skapar sitt sammanhang.

28 Engagemang Arbetstid Förr mätte vi vår arbetstid i timmar. Nu värderar vi vårt engagemang. Förr lät vi ett kollektivavtal dra gränsen mellan arbetstid och fritid. Nu låter vi livssituationen avgöra hur vi fördelar vårt engagemang. Arbetstiden var alltid en lika stor del av livet. Engagemanget skiftar från vecka till vecka. Arbetstid kan mätas objektivt, utifrån och lika för alla. Engagemang måste bedömas subjektivt, inifrån och rättvist. Hittills har livskvalitet varit en fråga om arbetstidsförkortning – i framtiden kommer det att handla om möjligheter till engagemang.

29 Komplexist Specialist
Förr ville vi vara specialister. Nu försöker vi vara komplexa. En specialist skall vara bäst inom en smal, smal, smal sektor. En komplexist vill förstå hur allting hänger ihop. En specialist utvecklar sitt eget fackspråk. En komplexist letar efter minsta gemensamma nämnare. En specialist vet mer och mer för varje dag. En komplexist vet mindre och mindre. En specialist identifierar sig med sitt specialområde. En komplexist identifierar sig med sin värdegrund. En specialist delar upp sitt liv i skilda sektorer, roller, tider och platser. En komplexist tror att allt hör ihop. Hittills har specialisering varit vägen till framgång – men i nästa paradigm krävs komplexitet och sammanhang..

30 Process Projekt Förr drev vi projekt. Nu stödjer vi processer. Ett projekt är avgränsat i tid. En process pågår så länge, eller så kort, som den är meningsfull. Ett projekt är begränsat i omfattning och slutet mot sin omvärld. En process är öppen och omfattar allt. Ett projekt har en plan och en budget. En process styrs av en ständigt pågående omprövning. Ett projekt har ett känt mål. En process har en orsak och en riktning men destinationen är okänd. Hittills har vi bedrivit utveckling som projekt – men nästa paradigm bygger på starka processer.

31 Kortsiktig Långsiktig
Förr var vi långsiktiga. Nu vill vi vara kortsiktiga. Långsiktighet betyder att vi kan förbruka resurser nu och få vinster senare. Att arbeta på kort sikt innebär att resursförbrukning och avkastning måste gå ihop – nu. Den som jobbar på lång sikt har gott om tid. Den som jobbar kortsiktigt har alltid bråttom. För den långsiktige är morgondagen given. För den kortsiktige är den en alldeles ny spelplan. Hittills har långsiktighet varit självklar – i framtiden vinner de som ständigt tänker om.

32 Beredskap Planering Förr hade vi planer. Nu försöker vi ha beredskap. En bra plan förutser vad som händer. Hög beredskap hanterar det som inte kan förutses. Med planen har vi beslutat i förväg vad som skall göras. Beredskap innebär att vi kan fatta beslut när det verkligen behövs. Planen förutsätter att vi vet vart vi skall. Beredskap fungerar även då resan är okänd. För den som planerat är oväntade händelser ett problem. För den som är beredd är inga händelser oväntade. Hittills har planering varit nyckeln till framgång – i framtiden är det viktigare att vara beredd.

33 Koncept Produkt Förr utvecklade vi produkter. Nu försöker vi förstå koncept. Produkter har en säljare och en köpare. Koncept är en gemensam förståelse som inte har någon avsändare. Produkter är avgränsade i tid och rum. Koncept är gränslösa och pågående. Produkter kan ägas medan koncept måste delas. Produkter går att mäta, väga och ta på. Koncept kan bara existera i människors fantasi. Hittills har det varit framgångsrikt att produktifiera sina idéer – i framtiden måste man konceptualisera sin produkt.

34 Kommunikation Information
Förr trodde vi att information var viktig. Nu förstår vi att kommunikation är viktigare. Information är innehåll och relevans. Kommunikation är frekvens och ömsesidighet. Den som informerar tror att budskapet är viktigare än relationen. Den som kommunicerar tror att relationen är överordnad innehållet. Den som informerar tycker det är viktigt att nå ut. Den som kommunicerar tycker det är viktigt att bli nådd. Hittills har informatören berättat – i framtiden kommer kommunikatören att ställa frågor.