Befolkningsföreträdare och behov Anne Bylund, koordinator i Nätverken

En presentation över ämnet: "Befolkningsföreträdare och behov Anne Bylund, koordinator i Nätverken"— Presentationens avskrift:

1 Befolkningsföreträdare och behov Anne Bylund, koordinator i Nätverken

2 En demokratiskt styrning med utgångspunkt från befolkningens behov
En demokratiskt styrd hälso- och sjukvård samt vård och omsorg. Som förtroendevald kan man ha en eller flera roller kopplat till det/de uppdrag man åtagit sig: Befolkningsföreträdare med behovsperspektiv Finansiär Ägare Producent 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

3 Förtroendevaldas roll
Identifiera behov Finansiera Prioritera bland områden Fördela resurser Ge inriktning Följa upp resultat 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

4 Förståelse och respekt
Politikens logik Experter på befolkningen. Ingen vetenskap, utan en mix av fakta, värderingar och fingertoppskänsla. Tjänstemännens logik Experter inom sakområdet. Rationalitet och effektivitet som ledstjärna. Förståelse och respekt Lyhördhet och förståelse för varandras logik. Respekt för varandras roller och ansvar. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

5 Viktiga utgångspunkter
En jämlik hälsa samt en hälso- och sjukvård med god kvalitet – utgående från befolkningens behov. Hälso- och sjukvårdslagen Nationella prioriteringsordningen Etiska plattformen God Vård 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

6 Hälso- och sjukvårdslagen
God hälsa - vård på lika villkor för hela befolkningen. Största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård (bl a kvalitet, trygghet, tillgänglig, respekt, kontinuitet och säkerhet). Hälso- och sjukvården skall arbeta för att förebygga ohälsa. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

7 Nationella prioriteringsordningen
Prioriteringsgrupp 1: Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede samt vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2: Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering m m enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3: Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4: Vård av andra skäl än sjukdom och skada. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

8 Etiska plattformen Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde, oavsett personliga egenskaper, samhällsställning, bakgrund eller annat. Detta värde ger rätt till vård på lika villkor. Behovs- och solidaritetsprincipen Den som har det största behovet av vård går alltid före kraven på tillgänglighet, kontinuitet och valmöjlighet. Den som är sjukast går först. Kostnadseffektivitetsprincipen Av likvärdiga behandlingar väljs den som kostar minst och som bedöms ekonomiskt klokast i längden. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

9 God Vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård
Patientfokuserad vård Jämlik vård Effektiv vård Vård i rimlig tid 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

10 Befolkningens behov? 28 februari 2009
Blekinge , Anne Bylund Nätverken

11 Det finns många tolkningar av begreppet behov….. Är det:
Befolkningens förväntningar, önskningar eller synpunkter? Behov av hälso- och sjukvård med utgångspunkt från professionens bedömning? Patienters/brukares och befolkningens efterfrågan? Vårdens utbud? Den vård som producerats och konsumerats av patienter? 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

12 Skillnad i förhållningssätt och agerande?
Patientens ombudsman? Vårdens beskyddare? Förvaltningens försvarare? Intresseorganisationernas vapendragare? Anhörigas livlina? Befolkningens företrädare? 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

13 Behov på strategisk befolkningsnivå med utgångspunkt i hälsoförhållanden
Hur många är de? Vilka är de? Hur lever de? Vad gör de? Hur mår de? Vad vill de ha? Demografi; ålder och kön. Levnadsvillkor; inkomstnivå, bostadsförhållanden, social och fysisk miljö. Livsstil; Tobak, droger, kost och motion. Sjukdomsbörda ur ett befolkningsperspektiv (funktions- och livskvalitetsbrister, dödlighet) Vilka sjukdomar orsakar sjukdomsbördan Hur uppkommer dessa sjukdomar och vilka faktorer påverkar att de uppkommer? 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

14 Behov av förebyggande, stöd, vård?
Barn: Socioekonomi – ekonomisk knapphet, Tandhälsa, Levnadsvanor, Placerade barn, Upplevd psykisk ohälsa, Våld i nära relationer, Sexuella övergrepp, Funktionsnedsättningar, Skador, Inte godkänd åk 9 Äldre: Levnadsvanor, Äta hårt bröd/äpple, Läkemedel, Dö i trygghet, Systematiska genomgångar kring multisjuka, Fallskador. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

15 Landstingsstyrelsens uppdrag - utdrag ur reglementet -
Styrelsen är landstingets centrala organ för ledning av dess: ekonomiska förvaltning hälso- och sjukvård tandvård personalpolitik byggnadsverksamhet fastighetsförvaltning materialadministration kultur 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

16 Forts. landstingsstyrelsen
Styrelsen har, utöver det kommunallagen säger, att genom anvisningar till landstingets förvaltningar leda landstingets verksamhet i stort och samordna de olika förvaltningsgrenarna. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

17 Landstingsstyrelsens uppdrag - utdrag ur reglementet -
Utarbeta förslag till landstingsplan och ettårsbudget Verka för att landstinget följer lagen i alla avseenden Samverka för att planera landstingets verksamheter Svara för att landstingets organisation är ändamålsenlig Följa upp landstingets verksamheter och att beslut följs Besluta om verksamhetsuppdrag 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

18 Hälso- och sjukvårdsberedningens uppdrag
Ledamöterna är utsedda av landstingsstyrelsen. HSB svarar för beredning av ärenden till landstingsstyrelsen. HSB-ledamöterna skall representera landstinget i kommunernas välfärdsråd/ folkhälsoråd samt även representera landstinget i övriga politiska samverkansorgan inom hälso- och sjukvårdsområdet. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

19 Hälso- och sjukvårdsberedningens uppdrag
Att vara ett beredande organ i uppdragsprocessen med landstingsplanen, d.v.s. hälso- och sjukvårdsberedningen skall ur ett befolkningsperspektiv samt ur olika behovsgruppers perspektiv (t.ex. barn och ungdomars) arbeta med att kartlägga behov och utarbeta förslag till uppdrag. Att följa upp, arbeta med samt bereda folkhälsofrågor. 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

20 Behov – Uppdrag - Uppföljning
Behov – Vad är det? Hur kan behoven identifieras? Hur ser hälso- och sjukdomsutvecklingen ut? Vilka är grupperna som ni särskilt vill värna? Uppdrag – Vad vill ni? Hur kan ni via mål och uppdrag styra åt rätt håll, d v s vad vill ni uppnå för effekter för dem ni är till för? Hur kan ni skapa utrymme för prioriterade grupper? Uppföljning – Hur kan ni följa effekterna och resultaten för befolkningen och era prioriterade områden/grupper? Hur kan ni följa detta över tid? 28 februari 2009 Blekinge , Anne Bylund Nätverken

21 Tack för mig! anne.natverken@telia.com 070-56 783 90 28 februari 2009
Blekinge , Anne Bylund Nätverken