Vårt uppdrag Struktur och påverkansvägar Former för studentinflytande Överlämningsträff.

En presentation över ämnet: "Vårt uppdrag Struktur och påverkansvägar Former för studentinflytande Överlämningsträff."— Presentationens avskrift:

1 Vårt uppdrag Struktur och påverkansvägar Former för studentinflytande Överlämningsträff

2 Vårt uppdrag

3 Vad är studentinflytande? Är studentinflytande samma sak för alla? Vad tror du genomsnittstudenten resp. läraren har för bild av studentinflytande? Gör kåren något bra? Vad är syftet? För vem gör jag det jag gör? På vilket sätt gör jag det jag gör?

4 Verksamheten Vår verksamhet formas i hög utsträckning av 4 kap. högskolelagen: 8§: ”En högskola ska på ansökan besluta att en sammanslutning av studenter vid högskolan får ställning som studentkår för en viss tid om sammanslutningen uppfyller de krav som ställs i 9-14§§.” 9§: ”En studentkår ska ha som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högskolan” 11§: ”En studentkår ska vara demokratiskt uppbyggd och kunna representera studenterna inom kårens verksamhetsområde”

5 Verksamheten Vår verksamhet formas i hög utsträckning av 4 kap. högskolelagen: 12§: ”Alla studenter inom en kårs verksamhetsområde ska ha rätt att vara medlemmar i kåren… den student som är medlem i studentkåren ska ha rösträtt vid val till studentkårens högsta beslutande församling” 13§: För en sammanslutning som avses i 8§ ska det finnas stadgar och en styrelse. Stadgarna ska ha antagits av sammanslutningens medlemmar.

6 Verksamheten Vår verksamhets formas också av studentkårsförordningen: 5§: ”Högskolan ska förena ett beslut enligt 4 kap. 8§ högskolelagen med villkor om att sammanslutningen ska uppfylla de krav som ställs i 4 kap. 9-14§§ samma lag. Beslutet får återkallas om studentkåren inte längre uppfyller villkoret eller om studentkåren skriftligen ansöker om det.” 6§: ”Högskolan får meddela föreskrifter om hur en studentkår vid högskolan ska redovisa sin verksamhet och sitt medlemsantal” 7§: ”En studentkår vid en högskola får utse och entlediga representanter för studenterna i de organ vid högskolan där sådana har rätt att ingå” 8§: ”En studentrepresentant i ett organ vid högskolan ska representera alla studenter inom organets ansvarsområde”

7 Struktur och påverkansvägar

8 Påverkansarbete nationellt/internationellt EU, Bologna, UNESCO Remisser, representation, media Departement, myndigheter Remisser, representation, media Centralt, fakultet, institution Remisser, representation, media

9 Påverkansarbete lokalt Universitetsstyrelsen Ledning Planeringsenhete n Råd Kommittéer Nämnder MedFakHumFakTekNatFakSamFakLärarhögskolan Högskolor: Arkitekt, Design, Handels, Konst, Restaurang, Tekniska, UCIV Institutioner och enheter: 70- 80 stycken

10 Centrala personer på UmU Rektor, Lena Gustafsson Ska bl.a. se till att beslut genomförs. Fattar direkt eller indirekt ca: 80% av alla beslut på UmU Vice rektor, Anders Fällström Har det övergripande ansvaret för grundutbildning och forskarutbildning

11 Centrala personer på UmU Universitetsdirektör, Lars Lustig Chef över tjänstemannadelen på UmU Prorektor, Kjell Jonsson Ställföreträdande för rektor Vice rektor, Marianne Sommarin Forskningsutveckling, forskningsutvärdering

12 Former för studentinflytande

13 Universitetets verksamhet regleras av en rad lagar och förordningar (Högskolelag, högskoleförordning, arkivlagen, förvaltningslagen, sekretesslagen m.m.). UmU regleras i sin tur av en rad lokala föreskrifter och policys (regelsamlingen, studentinflytandepolicyn, jämställdhetspolicy osv.). Formellt studentinflytande

14 Studenterna har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ. I universitetsstyrelsen, samt övriga särskilda organ har studenterna normalt rätt till 3 platser (inkl. doktorander). I de fall att beslut ska fattas av enskild tjänsteman (t.ex. prefekt) har studenterna rätt att närvara vid beslutet och vid behov anteckna avvikande åsikt som ska protokollföras. Formellt studentinflytande

15 Informellt inflytande är det som inte regleras någonstans eller återfinns i protokoll och diarier men som ibland är den viktigaste formen av inflytande. Relationer är det mesta på universitetet. Ha en dialog med lärare/prefekt/dekan även utanför styrelserummet. Kom ihåg – både lärare och studenter vill samma sak. Vi har bara lite olika vägar framåt. Det är i de beredande organen de flesta beslut formas och i de diskussioner som ej återfinns i protokollet. Studentperspektivet är något unikt – våga stå för det oavsett hur obekväm andra kan tycka att du är. Informellt studentinflytande

16 Vi kan ge exempel på stora frågor såsom kodade salstentor Varje gång du röstar i ett organ är det också reellt inflytande Du utövar reellt inflytande då du röstar i en fråga eller får igenom något i en kurs. Ett annat oerhört viktigt sätt är via kursutvärderingar. Reellt studentinflytande

17 Exempel på frågor kårerna lyckats driva igenom Studentrepresentanters rätt att ha anpassade scheman under kurser för att möjliggöra studentinflytande Studenters rätt till frånvaro pga. studentfackligt engagemang Kodade (anonyma) salstentamina på hela Umeå universitet Höjda ersättningar vid praktik Sammanställningsmallar för kursutvärderingar Rätten för studenter att byta examinator redan efter första underkännande vid praktik Totalt över 300 studentfall sedan 2005 där vi kunnat hjälpa studenter som känt sig felaktigt behandlade. Våra studentrepresentanter fattar årligen flera tusen beslut i nämnder, utskott, arbetsgrupper osv. som påverkar utbildningarna och studenternas situation här på Campus

18 Att kunna föra fram sina åsikter på ett sakligt och konstruktivt sätt är centralt för studentinflytandet. I alla mötessammanhang – var inte rädd för att fråga. Det kan inte förväntas att du vet exakt allt i en fråga och det tyder på ett genuint intresse om du frågar. Läs igenom handlingarna men försök även fokusera på ett par frågor där du faktiskt argumenterar för ett ställningstagande. Argumentation - möten

19 Förberedelse är A och O. Skriv ned saker du vill ta upp under mötet och vad ditt förväntade mål är med punkterna. Om det är en större fråga som dessutom är komplex – kolla med andra utbildningsbevakare eller din egen kår kring vilket ställningstagande som är rimligt. Träffa de andra studentrepresentanterna för att samla argument. Och kom ihåg – i många frågor finns inget rätt eller fel, bara olika tolkningar av en fråga. Argumentation - möten

20 ”Vad tycker studenterna?” – detta är en omöjlig fråga att svara på, och det är inte din uppgift att veta. Däremot är det din uppgift att fatta det beslut som du anser är bäst för studentgruppen. ”Studenterna har också ett ansvar” – ja, gentemot CSN och Svea rikes lag. Kåren kan informera om vikten att fylla i kursutvärderingar eller komma på föreläsningar men ytterst är studenterna självständiga individer utan formella krav på sig. Vanliga argument

21 ”Detta kommer ta av undervisningen” – ett mycket svagt argument då vi sällan kan veta var pengar för ett projekt kommer tas. Vårt fokus bör alltid vara vilken kvalitetshöjande effekt beslut kan få. ”Förra året hade ni ett annat ställningstagande” – då är då, nu är nu. Likväl som universitetet förändras, så förändras också studentgruppen och dess åsikter i olika frågor. Vi är idéburna organisationer vilket måste synas i vårt arbete. Vanliga argument

22 Formulera en skrivelse Innan Du/ni skickar in en skrivelse är det viktigt att gå igenom ett antal punkter: Målet med skrivelsen – vilka förändringar är det ni vill uppnå? Tänk på att inte försöka uppnå allt på en gång – ett par, tre saker är ofta att betrakta som max. För- och motargument mot de mål ni vill uppnå. - det är viktigt att veta vilka motargument ni kan komma att stöta på och hur ni ska bemöta dem

23 Formulera en skrivelse Förankring – tveka inte att ta upp skrivelsen med övriga utbildningsbevakare. Då kan ni också samla argument Tänk på – om texten går till institution, fakultet eller universitetsledning diarieförs den i samma stund som den inkommer. Därför är det viktigt med grundarbete så att ni är nöjda med det ni skickar in.

24 Formulera en skrivelse Nu kommer vi till själva formuleringen av skrivelsen: I sidhuvudet anger ni datum, att det är en skrivelse samt ev. logotyper. Kom fram till ett namn som är lätt att komma ihåg och hänvisa till. Börja med en bakgrundsbeskrivning – vilka ni är och vad som har lett fram till skrivelsen. Denna bit behöver ej vara detaljerad utan endast ge en översikt. Ni kan med fördel ge beröm för det som universitetet eller kåren idag gör bra.

25 Formulera en skrivelse Sedan följer en problembeskrivning – här tydliggör ni de problem ni ser idag och de argument ni ser för en förändring. Näst sist följer Att-satserna – ett par, tre tydliga att-satser som innebär att ni får igenom de förändringar ni önskar. Dessa formuleras t.ex. som ”Att utöka antalet lärarledda timmar med minst 30%”. Till sist undertecknar de som står bakom skrivelsen.

26 Formulera en skrivelse Tänk på att hålla skrivelsen kortfattad! – då blir den lättare att ta till sig och få stöd för. Om det är en skrivelse till institution/fakultet/universitet – referera gärna till ev. lag/förordningstext som gäller. Mycket går att hitta i regelsamlingen. Om det mot förmodan är en skrivelse som berör många delar inom samma område – dela upp i att-satser efter varje delområde.

27 Viktiga nummer och adresser Regelsamlingenwww.umeastudentkar.se/utbildningsmaterialwww.umeastudentkar.se/utbildningsmaterial Högskolelag Förvaltningslag Högskoleförordning Studentkårsförordning Studentkårerna:www.umeastudentkar.sewww.umeastudentkar.se www.ntk.umu.se www.medicinska.se Universitetsjurist:Ida Asplund 090-786 63 93 ida.asplund@adm.umu.se Akademisekreterare:Daniel Andersson 090-786 99 11 daniel.andersson@adm.umu.se

28