Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller.

En presentation över ämnet: "Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller."— Presentationens avskrift:

1 Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller.
PROTOTYPER VERKTYG SERIETILLVERKNING Fantasin sätter inga gränser. Det gör inte vi heller.

2 Säte i Jönköping Ca 85 anställda ISO 9001, & 13485 Omsättning 2010: 106 milj

3 Referenser Affärsområden Fordon Hushåll Flyg Militär Konsument övrigt
Medicin Industri Elektronik

4 Varför modeller och prototyper?
Bra beslutsunderlag Visualisera Funktionstesta Marknadsföra Minimera risken för ändringar i serieverktyg Korta produktutvecklingscykler Skapa förutsättningar för lönsamma produkter

5 ROSE: attityder till naturvetenskap och teknik hos 15-åringar

6 Kommun Företag Skola Ordnar ett smörgåsbord med ”fadderföretag.”
Ekonomiskt anslag till fadderföretagen? (eller inser företagen vinsten av att ställa upp?) Företag Skola Skolbesök (verksamma berättar vad yrket innebär) Tar emot studiebesök Ordnar praktikplatser (åldersgräns?) Bör vara närvarande vid utbildningsmässor (vad innebär yrket, tillgång till jobb) Syv: Håller koll på efterfrågan på olika yrkeskategorier inom teknikområdet Ordnar praktik i år 8 och år 9 på minst ett teknikföretag… Lärare: Engagerar eleverna Studiebesök på teknikföretag Kopplar ”fadderföretag” till skoluppgift/projekt/tävling t. ex Finn Up (utifrån pedagogisk planering med förankring i LGR2011)

7 Pedagogisk planering Förankring i kursplanens syfte
Vilka delar ur syftet vill vi skapa ett arbetsområde eller arbetsuppgift kring? Hur tar vi reda på elevernas förkunskaper och vad kan de ha inflytande över i planeringen av arbetsområdet? Innehåll Vad av det centrala innehållet kommer att behandlas i arbetsområdet? Finns det idéer från lärare eller elever på ytterligare innehåll som vi ser skulle kunna vara relevant att behandla inom ramen för arbetsområdet? Konkretisering av mål Hur tydliggör vi arbetsområdet för eleverna så att de är medvetna om målet med arbetet? Hur kan vi konkretisera de utvalda målen i det aktuella arbetsområdet? Arbetssätt Vilka delar från den samlade läroplanens övergripande mål ska eleverna ges möjlighet att utveckla i det aktuella arbetsområdet? Hur introducerar, genomför och avslutas arbetsområdet så att eleverna ges möjlighet att utvecklas i riktning mot ämnets syfte och läroplanens övergripande mål? Hur stimulerar vi elevernas språkutveckling inom ramen för arbetsområdet? Vilka andra ämnen kan kopplas till arbetsområdet för att skapa större sammanhang och helheter? Bedömning Hur och när kan elevernas kunskaper och förmågor bedömas i relation till arbetsområdet och ämnets kunskapskrav både under arbetsprocessen och efter genomfört arbete? Vilka redovisningsformer ger eleverna möjlighet att visa de kunskaper som det är tänkt att de ska utveckla? Dokumentation Hur dokumenterar vi varje elevs kunskapsutveckling? Hur kan vi använda dokumentationen för att utvärdera vår undervisning? Hur överför vi de erfarenheter vi gör i arbetsområdet till andra arbetsområden? Hur delger vi andra kollegor våra erfarenheter?

8 CentraIt Innehåll -Hittar du någon punkt nedan som inte berör ett gjuteri?
I årskurs 7–9 Tekniska lösningar • Styr– och reglersystem i tekniska lösningar för överföring och kontroll av kraft och rörelse. • Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner, till exempel armering och balkformer. • Grundläggande elektronik och elektroniska komponenter, till exempel lysdioder och enkla förstärkare. • Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel papperstillverkning och livsmedelstillverkning. • Hur komponenter och delsystem samverkar i ett större system, till exempel vid produktion och distribution av elektricitet. • Tekniska lösningar inom kommunikations-och informationsteknik för utbyte av information, till exempel datorer, Internet och mobiltelefoni. • Betydelsen av egenskaper, till exempel drag-och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet vid val av material i tekniska lösningar. Egenskaper hos och tillämpningar av ett antal nya material. • Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar. Arbetssätt för utveckling av tekniska lösningar • Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar. • Egna konstruktioner där man tillämpar principer för styrning och reglering med hjälp av pneumatik eller elektronik. • Dokumentation i form av manuella och digitala skisser och ritningar med förklarande ord och begrepp, symboler och måttangivelser samt dokumentation med fysiska eller digitala modeller. Enkla, skriftliga rapporter som beskriver och sammanfattar konstruktions-och teknikutvecklingsarbete. Teknik, människa, samhälle och miljö • Internet och andra globala tekniska system. Systemens fördelar, risker och sårbarhet. • Samband mellan teknisk utveckling och vetenskapliga framsteg. Hur tekniken har möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer. • Återvinning och återanvändning av material i olika tillverkningsprocesser. Hur tekniska lösningar kan bidra till hållbar utveckling. • Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska, etiska och sociala aspekter, till exempel i fråga om utveckling och användning av biobränslen och krigsmateriel. • Hur kulturella föreställningar om teknik påverkar kvinnors och mäns yrkesval och teknikanvändning.

9 Konkretisering av målen   Arbetssätt
Ämnesövergripande tematiskt arbete med No/Tk/So/Bild/Slöjd/Hkk. För att starta upp området kan läraren ha plockat fram många olika föremål som eleverna ingående får granska. De får sedan parvis diskutera vilket/vilka material föremålen består av och hur de kan ha tillverkats och hur de skulle kunna utvecklas. Därefter kan man börja diskutera följande frågor: Vilka material/ämnen består föremålen av? Hur tror ni man har tillverkat föremålen? Är några av föremålen gjutna? Vad är gjutning? Kan ni ge andra exempel på några föremål som är gjutna? När tror ni att människan började gjuta? Vad måste man tänka på när man gjuter ett föremål? Visa ett metallföremål som gjutits med kärna. Fråga varför den inte väger så mycket och om vikten spelar någon roll? Hur tror ni det ser ut i ett gjuteri? Läraren visar bilder på hur det såg ut förr och hur det ser ut nu. Diskutera varför det inte ser likadant ut längre. Vilka arbetsuppgifter finns det på ett gjuteri? Hur många olika yrken finns det på ett gjuteri? Hur går det till när man gjuter? Vad händer med alla rester som bildas då man gjuter? (Se Karin Sjöstedts ppt-presentation) Bra Oviktigt Dåligt Viktigt

10 innovationsprocessen
Från idé till innovation innovationsprocessen idé uppfinning innovation Den här informationsträffen kommer inte att handla om processen från idé till lönsamt företag, vilket bör ha framgått av agendan på föregående bild. Den kommer snarare att handla om de allra tidigaste faserna i innovationsprocessen, med fokus på förstudier redan på idéstadiet. Innovationsprocessen beskriver de olika faserna i processen från idé till innovation. Definitionen ”innovation” används tyvärr alltför ofta felaktigt. Många säger att man gjort en ”innovation” om man har kommit på en ny idé, men så är det alltså inte. En idé kan vara en idé om någonting som man fått en ingivelse om. Det kan vara en affärsidé, eller det kan handla om en produktidé. Från början kanske man bara har en idé och ingen konkret lösning klar. När man sedan jobbar vidare med idén och utvecklar den så att man får fram en färdig lösning, och det dessutom visar sig att det är något nytt , en ny unik idé - då kan man säga att det är en ”uppfinning”. Uppfinningen kan vara en produkt eller en innovativ tjänst. Först när uppfinningen kommer ut på marknaden och kommer till användning – först då kan man säga att det är en ”innovation”. En ”innovatör” är man således först när man lyckats ta sin idé till marknaden. Det som den här informationsträffen kommer att handla om, gäller i mångt och mycket både produkter och tjänster. I utvecklingen av alla idéer, såväl produktidéer som idéer om nya tjänster, måste man så tidigt som möjligt kontrollera om idén verkligen är ny, att det finns tillräckligt stor marknadspotential, vilka krav marknaden ställer på produkten eller tjänsten, om det finns några lagar eller direktiv att ta hänsyn till o s v. Tjänst Produkt