Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.

En presentation över ämnet: "Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit."— Presentationens avskrift:

1 Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit mening - inbyggda i språkliga uttryck och struktur utgör (tillsammans med det som påstås & omvärldskunskap) grunden för de slutsatser som dras semantik eller pragmatik?

2 Historik Frege ( ) 1892  refererande och temporala satser bär presuppositioner genom att de refererar till något  en mening och dess negation bär samma presupposition  för att en sats ska vara sann eller falsk så måste dess presupposition vara sann ”Kungen av Frankrike är vis” sann eller falsk?

3 Historik Russell ( ) 1905 Hur - varför kan en sats vara meningsfull om den inte har någon referent? Theory of descriptions (om påståenden) ”Kungen av Frankrike är vis” Kungen av Frankrike finns och det finns ingen annan som är kungen av Frankrike och han är vis - falsk

4 Historik Russels förklaringar klarade av vagheter
scope-ambiguities såsom ”Kungen av Frankrike är inte vis” Förutsätter att det finns en kung och påstår att han inte är vis Förnekar att det är sant att det finns en kung av Frankrike och att han är vis - ”Kungen av Frankrike är inte vis för det finns ingen sådan person”

5 Historik det finns ingen kung, han kan därför inte vara vis
”Kungen av Frankrike är inte vis” Vagheter i negationer kan förklaras utifrån vad som negeras  wide scope: det finns ingen kung, han kan därför inte vara vis  narrow scope: negerar att det som sägs om kungen inte är sant

6 Historik Strawson (1950)  Satser är inte sanna eller falska - yttranden är sanna eller falska  Det är yttranden som har presupposition  Sanningsvärden beror på yttrandetid (t ex) ”Det finns en Kung av Frankrike” är en förutsättning för att ”Kungen av Frankrike” ska vara sann eller falsk Denna relation bär en presupposition  Från semantik mot pragmatik!

7 Negationstest Presuppositionen gäller för en mening och för dess negation! Negationen förändrar ett yttrandes logiska följd men inte dess presupposition! A >> B A presupponerar B B |— A B följer av A B |— ~A B följer av negationen av A

8 Presuppositioner kvarstår vid negation Constancy under negation!
1. (A) ”Karin lyckades simma tio meter” |—Karin simmade tio meter >> Karin försökte simma tio meter 2. (~A) ”Karin lyckades inte simma tio meter” |—Karin simmade inte tio meter När vi negerar 1 för att få 2 så är den logiska följden av 1 inte samma som den logiska följden av 2. Negationen ändrar meningens logiska följd men presuppositionen bevaras!

9 Vad framkallar presuppositioner? ”triggers”
Ord och konstruktioner!  Kvantifikatorer (alla, båda, några…)  Bestämda NP (hunden, bordet...)  Faktiva verb + adjektiv (insåg, ångrade, konstigt…)  Implikativa verb (glömma, lyckas…)  Tillståndsförändring (sluta, fortsätta…)

10 Forts. presuppositionsframkallare
 Iterativer (igen, återvände, upprepa…)  Syntaktiska konstruktioner Informationsstruktur Icke-restriktiva relativsatser: ”Frege, som levde 1842 till 1925, var/var inte en utmärkt kock”  Temporala bisatser (medan, innan…)

11 Men... Negationstestet räcker inte! Presuppositioner:
är upphävbara i vissa kontexter påverkas också av struktur

12 Defeasibility Presuppositioner kan försvinna i vissa kontexter
 ”språkliga” och diskursbaserade  där motsatta antaganden görs Presuppositioner är känsliga för bakgrundsantaganden och omvärldskunskap!

13 Forts. Defeasibility Presuppositioner i meningar som innehåller verbet veta påverkas t ex av om subjektet är första, andra eller tredje person ”Lisa vet inte att Kalle kom” >> Kalle kom (komplementet förutsätts vara sant) ”Jag vet inte att Kalle kom” >> ???? Kalle kom ????

14 Forts. Defeasibility ”Kalle grät innan han skrivit klart sin uppsats”
>> Kalle har skrivit klart sin uppsats ”Kalle dog innan han skrivit klart sin uppsats” >> Kalle har INTE skrivit klart sin uppsats Om alla vet vad som gäller så kan en presupposition förvinna ”Hon behöver i alla fall inte ångra att hon vann en massa pengar”

15 Projektionsproblemet
Det har visat sig vara oerhört svårt att formulera en teori som förutsäger hur presuppositioner fungerar i komplexa meningar Freges idé håller ej! Plugs and Holes  Presuppositioner överlever i språkliga kontexter där den logiska följden inte gör det Presuppositioner försvinner i andra kontexter där man förväntar sig att de ska finnas kvar och där den logiska följden gör det

16 Presuppositioner överlever
1. Negationer ”Fiskaren fångade/fångade inte två fiskar” >> Det finns en fiskare Men presuppositioner överlever också i t ex modal kontext 2. ”Det är möjligt att fiskaren fångade två fiskar” ”Fiskaren borde ha fångat två fiskar” Projektionen är att presuppositionen från en bisats projiceras för att täcka hela satsen

17 Man kan förneka en presupposition!
”Kalle ångrar inte att han skrev en värdelös avhandling för han skrev ingen alls”  presuppositionen försvinner ”Kalle ångrar inte att han skrev en värdelös avhandling för egentligen ångrar han att han skrev en värdelös avhandling”  kontradiktion ”självmotsägelse”

18 Ännu en komplex struktur...
”Om Ulrika åker hem, så kommer hon att ångra att hon gör det” >> Ulrika åker hem Eftersom presuppositionen uttrycks i första satsen så försvinner presuppositionen för hela meningen

19 Semantiska presuppositioner överlever negationer
Men hur förklarar man detta: ”Ulrika ångrar inte att hon inte klarade tentan, för hon klarade den” Motsägelse Presupponerar semantiskt ”Ulrika klarade inte tentan” men implicerar att presuppositionen är falsk Semantiska teorier håller inte eftersom presuppositioner inte är stabila utan varierar med kontext - yttrandens betydelser är inte stabila!

20