SAMVERKA och SAMARBETA eller INTE? Skolchefer, ordförande och vice ordförande inom Barn och utbildning i Norrbotten. 7 april Luleå.

En presentation över ämnet: "SAMVERKA och SAMARBETA eller INTE? Skolchefer, ordförande och vice ordförande inom Barn och utbildning i Norrbotten. 7 april Luleå."— Presentationens avskrift:

1 SAMVERKA och SAMARBETA eller INTE? Skolchefer, ordförande och vice ordförande inom Barn och utbildning i Norrbotten. 7 april Luleå

2 Vad är samverkan? De som börjar att arbeta med samverkan kommer snart underfund med att ordet betyder väldigt olika, för olika personer, verksamheter och grupper. Tittar man på ordet samverkan i ett synonymlexikon, så får man upp en lång rad med ord som; gå samman, verka tillsammans, samförstånd, samspel, samarbete, samröre, konsensus, förenad ansträngning, synergi m fl. Riktig samverkan kräver att man kommer in tidigt i diskussionerna, samt att samverkansparten sätter av resurser för att utveckla samverkan.

3 Exempel på samverkan i Norrbotten barn och ungdomar i behov av särskilt stöd Norrbus, samverkan mot våld i nära relationer, utvecklingsarbete inom barn- och ungdomsvården mm. skolreformer inom alla led konferenser, RUC/LTU mm. den framtida gymnasieskolans organisation Lapplands gymnasium, Fyrkantens samverkansavtal mm. utvecklingen av vuxnas lärande Nätverket för Vuxnas lärande, LKF, Fyrkantens vuxenutbildning (samverkansavtal) mm.

4 Elevutveckling i Norrbottens Grundskola och Gymnasieskola år 2000-2009 År Grundskola År Gymnasieskola KommunFristående Kommun/landsting Fristående 200030 42233820009 4510 200130 25736220019 43850 200229 81134720029 67076 200329 05236220039 89789 200427 911505200410 031176 200526 653567200510 360264 200625 056903200610 631353 200723 5651 287200710 787398 200822 2751 628200810 619457 2009 21 2711 767200910 204546

5 Utmaningar i framtiden Hantera samtliga skolreformer - nya skolsystem samtidigt som gamla system fasas ut, vilket kräver ett gott och framtidsinriktat ledarskap inom utbildningsområdet, en stor förståelse för de dubbla processerna, tillfälligt ökade kostnader inom området och en noggrann kartläggning av behörigheten inom lärarkåren för att leva upp till framtida legitimationskrav.

6 Utmaningar i framtiden Anpassa utbildningsorganisationen inom kommunen och i samverkan med andra kommuner vilket kräver bra beslutsunderlag, en god dialog mellan kommuner som vill samverka och nytänkande kring såväl lokaler som de pedagogiska lösningarna.

7 Utmaningar i framtiden Utveckling av prognosunderlag för att stärka utbildningssektorns roll som goda genomförare av kompetensutveckling i relation till individers och näringslivets behov. Aktuellt såväl inom gymnasieskolan som inom vuxnas lärande.

8 Frågeställningar Kommande legitimationskrav för lärare kräver behörighetskartläggning av samtlig pedagogisk personal – kan ske både lokalt och regionalt för ett bredare perspektiv och en tryggare bild av kompetensförsörjningen i Norrbotten. Samverkansprojekt? Norrbottens framtida skolorganisation kräver anpassning till bl.a. nya reformer och elevunderlag – vilken del i det primärkommunala utbildningsuppdraget kan hanteras i större samverkanskonstellationer? Vem har rätt prognos av utbildningsbehovet och vem styr utbildningsuppdraget i Norrbotten? Kan vi samverka bättre mellan berörda regionala och kommunala aktörer?