Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Leif Marklund.

En presentation över ämnet: "Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Leif Marklund."— Presentationens avskrift:

1 Interaktiva medier och lärande Krister Lindwall & Leif Marklund

2 Publicistiska arbetssätt i skolan

3 Kurslitteratur Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur.

4 Publicistiska arbetssätt i skolan Publicering på nätet Varför publicistiska arbetssätt i skolan? Möjligheter och hot Förändringar i samhället och skolan Tekniken blir enkel Lagar och avtal Personlig integritet, PUL IT-policy & avtal Upphovsrätt, URL Pedagogik och praktik Pedagogiska utgångspunkter Teknik och organisation Bilder, ljud, video & journalistiskt skrivande

5 Fördjupningsarbete

6 IT som kommunikation och stöd för lärandet I grupp om tre till fem studenter ska ni förbereda en lärsituation med ett publicistiskt arbetssätt enligt Åkerlund (2008). Förberedelsen ska kunna användas i en verklig situation i er kommande pedagogiska verksamhet och ett IT- baserat publicistiskt medium som behandlas i boken (ibid) ska användas. Det kan t ex vara en blogg, en wiki, en webbtidning, digitala portföljer eller webbteve. Gruppen ska sedan producera och publicera en produkt som den skulle kunna se ut när elever använder era förberedelser i en tänkt framtida lärsituation. Vi ska alltså få ett exempel på hur ni tror att resultatet av lärsituationen i verklig skolverksamhet kan se ut. Litteratur Åkerlund, D. (2008). Publicistiska arbetssätt i skolan. Lund: Studentlitteratur.

7 Hur ser det ut i skolan?

8 IT som verktyg? IT sägs ofta vara ett verktyg, t ex för lärande. Verktygsmetaforen antyder att ämnet inte har en mening i sig själv utan endast som stöd för andra ämnen. En annan problematisk konsekvens av verktygsmetaforen är att det gamla talesättet ”när du har en hammare så ser allt ut som spik” allt för ofta blir sant. IT som stöd för lärandet!

9 IT-användning i skolan "Äldre lärare använder internet mer i undervisningen." CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2003). It i skolan: Centrum för Marknadsanalys AB. CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2006). It i skolan - attityder, tillgång och användning (No. 1403- 3224). Stockholm: KK-stiftelsen.

10 IT-användning i skolan CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2006). It i skolan - attityder, tillgång och användning (No. 1403- 3224). Stockholm: KK-stiftelsen.

11 IT-användning i skolan CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2006). It i skolan - attityder, tillgång och användning (No. 1403- 3224). Stockholm: KK-stiftelsen.

12 IT-användning i skolan CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2006). It i skolan - attityder, tillgång och användning (No. 1403- 3224). Stockholm: KK-stiftelsen.

13 IT-användning i skolan CMA på uppdrag av KK-stiftelsen. (2006). It i skolan - attityder, tillgång och användning (No. 1403- 3224). Stockholm: KK-stiftelsen.

14 Exempel på administrativt IT- stöd

15

16

17 Exempel 1 på IT som stöd för skolutveckling Elevunderlagen har under lång tid varit sjunkande i många skolor i glest befolkade områden vilket medför minskade resurser till dessa skolor. Denna utveckling fortsätter och i många skolor kommer resursbristen inom kort att göra det omöjligt att bibehålla undervisningens kvalitet och nå skolans mål.

18 Exempel på IT som stöd för skolutveckling Utifrån problembeskrivningen ovan formulerades följande möjligheter som intressanta att utforska vidare: Gemensam organisation i samarbete. Den enskilda skolan delar ut en stark resurs, t ex en duktig lärarresurs och får tillbaka andra skolors resurser. IT ‑ stöd i form av videokonferens, grupprogramvara och e-post är viktiga delar i samarbetet. Samarbete i IT-stödsorganisation. De resurser som finns i länets ITiS-handledare utnyttjas gemensamt som IT-pedagogiskt stöd. Gemensam teknikbuss. Dyr utrustning som inte behövs hela tiden på skolan delas och transporteras mellan skolorna.

19 Exempel på IT som stöd för skolutveckling

20 Exempel 2 på IT som stöd för skolutveckling Vision En webbsida där man kan välja perspektiv (olika lärarperspektiv och olika elevperspektiv) och olika aspekter av en karta över det utvalda området. Till denna karta kan de knyta ny information genom att ange GPS-koordinater, skriva text, ladda upp bilder, ljud, video, m m. I webbsidan kan lärare se vilka objekt andra lärare använt och på vilket sätt och lägga in sina strävanden efter bra lärmiljöer. Elever kan sedan samla, spara, filtrera, söka, jämföra och visualisera information som andra lagt till i kartbilden och diskutera data runt lärobjekten.

21 GIS i skolan, Pedagogiska grundidéer Pedagogiska grundidéer bör vara hitta en modell där GPS och digitala kartor kan stödja följande på ett bra sätt: Konstruktion av kunskap i elevernas sociala sammanhang där elever skapar kunskap med elever i sin närhet och på andra orter. Elevaktiva arbetssätt där eleverna känner delaktighet och klar koppling till sin omvärld i sitt lärande. Verklighetsanknytning till lärandet genom koppling till närmiljön. Ämnesövergripande lärande genom gemensamma lärobjekt med möjlighet till fokusering på olika aspekter och samarbete över ämnesgränser. Stöd för lärare som i samarbete med andra lärare kan skapa lärobjekt och lärmiljöer. Ökad motivation för att finna egen ny kunskap genom att eleverna ser att de själva bidrar till kunskapsprocessen.

22 GIS i skolan

23

24

25

26

27 Ny lärarutbildning Utredningen rekommenderar att: man inom samtliga lärarutbildningar undersöker hur IT på lämpligaste sätt kan integreras i utbildningen för att ge de blivande lärarna den IT-kompetens som läraryrket kräver.