”K APITALET I DET 21: A Å RHUNDRADET ” F ORSKNINGSBAKGRUNDEN OCH DEN SVENSKA BILDEN 19 augusti, 2014, SNS Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm.

En presentation över ämnet: "”K APITALET I DET 21: A Å RHUNDRADET ” F ORSKNINGSBAKGRUNDEN OCH DEN SVENSKA BILDEN 19 augusti, 2014, SNS Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm."— Presentationens avskrift:

1 ”K APITALET I DET 21: A Å RHUNDRADET ” F ORSKNINGSBAKGRUNDEN OCH DEN SVENSKA BILDEN 19 augusti, 2014, SNS Jesper Roine, SITE, Handelshögskolan i Stockholm

2 S TORT INTRESSE FÖR I NKOMST OCH FÖRMÖGENHETSSKILLNADER, S PECIELLT I T OPPEN

3 V AD HANDLAR BOKEN OM ? Fyra delar 1.Begrepp och tillväxt över lång tid (2000 år) 2.Kapital/inkomstkvotens utveckling 3.Fördelning mellan individer 4.Diskussion om åtgärder/policy

4 1. G RUNDBEGREPP Ekonomin: Kapital och arbete kombineras och skapar mervärde (produktion) All produktion = Alla inkomster (globalt) Alla inkomster (Y) = arbetsinkomster + kapitalinkomster Kapitalinkomsternas del (  ) av alla inkomster (Y) = avkastning på kapital (r) gånger kapitalet (K) “Kapitalismens första lag”:  = r  K/Y = r  

5 1. B EDRÄGLIGT ENKELT … Kapital definieras som allt som kan ägas och därmed köpas och säljas på en marknad. – Det är inte alltid samma sak som kapital i produktionsfunktionen Allt kapital = offentligt kapital + privat kapital – Viktigt när man senare funderar över t ex den “privata fördelningen” – Konceptuellt oklart hur man ska hantera kapital i form av medborgares krav på staten. Inte disponibla på samma sätt som privat kapital men påverkar inte desto mindre privat agerande (t ex sparande). Inte på något sätt dolt i boken men avfärdas ändå som mindre viktiga distinktioner.

6 2. H UR UTVECKLAS KAPITAL /I NKOMSTKVOTEN  ÖVER TID ? Kapitalstocken utvecklas över tid genom att en del av produktionen sparas (resten konsumeras). Med ett visst genomsnittligt sparande, s, och en viss tillväxttakt, g, konvergerar kapital/inkomstkvoten mot en viss nivå av  “Kapitalismens andra lag”:  = K/Y = s/g Historiskt menar Piketty att observerade fluktuationer i  förklaras väl av detta samband. (Men oklart hur han ser på att s och g är relaterade, inte alls enligt sidan 199, åtminstone inte på “lagbundet sätt”) Vi lär återkomma till detta samband…

7 2. H UR SER DEN LÅNGSIKTIGA KAPITAL /I NKOMSTKVOTEN UT I DATA ? Hög och jämn nivå runt 6-7 under 1700-1800-talet i Frankrike och England Klart lägre i Sverige (och USA), runt 3-4 på 1800-talet Kraftiga fall under 1900-talets första hälft Återhämtning efter 1970 (lite tidigare för vissa, senare för andra). STOR förändring i komposition (mark minskad betydelse, fastigheter och finansiella tillgångar ökad betydelse).

8 2. K APITAL /I NKOMST -K VOTEN H ISTORISKT ? England 1700-2010 Frankrike 1700-2010 Stabilt runt 6-7 gånger nationalinkomsten före 1900- talet, sedan kraftigt fall, senaste decennierna kraftig uppgång

9 2. K APITAL /I NKOMST -K VOTEN I S VERIGE ? Klart lägre än England och Frankrike på 1800-talet (!) Nivå mer i linje med USA. Uppgång efter 1980 BÅDE finansiella och icke- finansiella tillgångar (housing)

10 2. I MPLIKATIONER FÖR K APITALETS ANDEL AV INKOMSTERNA ? Om nu kapital/inkomstkvoten konvergerar/ökar (mot en viss nivå  vad betyder det för  ? Gå tillbaka till Kapitalismens första lag:  = r  K/Y = r   I en fas där kapital ackumuleras sjunker r (mer K, lägre pris på kapital). Frågan är vilken effekt som dominerar, att r går ner eller att K går upp? Beror på substitutionselasticitet mellan kapital och arbete. Om större än ett så dominerar K och  stiger, om mindre än ett så faller  om exakt ett så tar effekterna precis ut varandra och  påverkas inte (Cobb-Douglas)

11 3. I MPLIKATIONER FÖR FÖRDELNING E NLIGT P IKETTY ? Kapital/inkomstkvot säger i sig inget om effekterna på den individuella fördelningen. Beror på kapitalets respektive arbetsinkomsternas fördelning mellan individer. Men om kapital är mer koncentrerat i sin fördelning än inkomster (vilket det är) så ökar inkomstskillnaderna när kapitalandelen ökar Dessutom, för den som har större delen av sin inkomst från kapital som växer med r så ökar inkomsterna fortare än för den som har mesta delen från arbetsinkomster som ökar med g. Om r > g så ökar skillnaderna mellan den vars inkomster växer med r jämfört med den vars inkomster växer med g.

12 VAD VET VI OM FÖRDELNING? T ILLBAKABLICK PÅ 15 ÅR AV EMPIRISK F ORSKNING För 15 år sedan: – Dålig systematisk kunskap om historiska inkomst och förmögenhetsskillnader. I bästa fall data från 1960-70 talen, ofta senare. – Attityd att inkomstskillnader handlar om botten av fördelningen och “välfärd”. Inget intresse av toppen (varför skulle vi bry oss om den?) I dag: – Information om utvecklingen i närmare 30 länder över hela 1900-talet. – En lång rad nya insikter om både vad som drivit den långsiktiga förändringen och om vikten av att förstå utvecklingen inom toppen, och vikten av både kapitalinkomster och arbetsinkomster. – Inkomstfördelning betydligt klarare bild än för förmögenhetsfördelning.

13 H UVUDRESULTAT 1: U TJÄMNING ÖVER 1900- TALET FRAM TILL RUNT 1980, S EDAN U PPGÅNG MEN S TORA SKILLNADER MELLAN LÄNDER

14 H UVUDRESULTAT 2: E FTER 1980 S TORA ÖKNINGAR I A NGLO -S AXISKA LÄNDER (F RÄMST USA), K LART M INDRE I K ONTINENTALEUROPA, N ORDEN N ÄRMAR SIG DESSA FRÅN LÅGA NIVÅER

15 H UVUDRESULTAT 3: T ILL ÖVERRASKANDE STOR DEL DRIVET AV FÖRÄNDRINGAR I YTTERSTA TOPPEN (P99- 100)

16 H UVUDRESULTAT 4: K APITAL, OCH SPECIELLT R EALISERADE KAPITALVINSTER, SPELAR STOR ROLL I S VERIGE ( OCH NÄSTAN BARA SYNLIGT I TOPPEN ),

17 H UVUDRESULTAT 5: K APITAL MYCKET MER BETYDELSEFULLT I DEN YTTERSTA TOPPEN SENASTE DECENNIERNA I S VERIGE Inkomstandel och komposition P99.9-100

18 H UVUDRESULTAT 6: F ÖRMÖGENHETSFÖRDELNINGEN VISAR TECKEN PÅ ÖKAD KONCENTRATION, MEN DATA MINST SAGT PROBLEMATISKT Förmögenhetsandel P99-100, 10 länder 1700-tal till idag

19 S AMMANTAGET Enorm förändring i kunskapsläget främst vad gäller inkomstfördelningens och i viss mån förmögenhetsfördelningens utveckling över lång tid. – Nya insikter om betydelsen av toppen och av förändringar i kapitalinkomsters roll över tid. Utmaning för många tidigare förklaringsmodeller – Många utvecklingstendenser kan göra fördelningsfrågor än mer centrala i framtiden (t ex globalisering, super star- effekter, robotisering, etc.)

20 V ARFÖR BRY SIG OM FÖRDELNINGSFRÅGOR ? Felaktig uppfattning att fördelning bara handlar om ”subjektiva idéer om rättvisa”. Fördelning påverkar ekonomiska incitament och förutsättningar för individer. Men också viktiga möjliga effekter via olika politiska kanaler. Både i form av protester och missnöje och potentiellt skevt politiskt inflytande genom hög koncentration