Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi

En presentation över ämnet: "Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi"— Presentationens avskrift:

1 Från sagovilda skogar till ekologisk pornografi
Mathias Friman Linköpings universitet: Tema vatten i natur och samhälle Centrum för klimatpolitisk forskning

2 disposition Miljörörelsens framväxt Exemplet SNF
Miljörörelsens mångfald Ekologins idéhistoria och relation till miljörörelsen Miljöhistoriska lärdomar Miljörörelsens framväxt Exemplet SNF Miljörörelsens mångfald Ekologins idéhistoria och relation till miljörörelsen. Miljöhistoriska lärdomar

3 miljörörelsens framväxt: naturskydd Ca 1850-1910
Objekt/områden skyddas Natur/människa (kultur) Motivering av naturskydd: Bevarande för naturens egen skull (preservation/biocentirsm) Bevarande för människans skull (conservation/antropocentrism)

4 miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer
”Största möjliga respekt för allt levande” Skogsliv vid Walden (1854) (Henry David Thoreau, )

5 miljörörelsens framväxt: naturskydd, pionjärer
Holist och initiativtagare till Sierra Club (1892) (Jhon Muir, )

6 miljörörelsens framväxt: naturskydd blir politik ca 1900-1950
Theodore Roosevlet inrättar Yosemite 1906 Naturskydd och resursutnyttjande, nationalparker som kunskapsbanker (Theodore Roosevelt och Muir, Yosemite 1903)

7 miljörörelsens framväxt: naturskydd blir internationell politik ca 1940-2000
Franklin D. Roosevlet och Harry Truman anordnar internationell naturskyddskonferens 1949 Naturskydd: fredsbevarande och ”kommuniststävande” vetenskap och effektivt resursutnyttjande Neo-Malthusianism Befolkningsökning Befolkningsökning Malthusianism Antal Antal (Malthus, ) (Malthus, ) Teknikutveckling (möjliggör högre resursuttag) Teknikutveckling (möjliggör högre resursuttag) Tid

8 miljörörelsens framväxt: naturvård ca 1950-2000
Områden/objekt vårdas för rekreation och ekonomiska intressen Växer fram parallellt med naturskyddet Uppsving på mitten av 1900-talet

9 miljörörelsens framväxt: miljöbegreppet ca 1960-2000
1960-tal Universell åverkan; drabbar all Universell orsak; orsakas av alla Ifrågasätter till viss mån natur/kultur

10 miljörörelsens framväxt: massrörelse ca 1960-1970
Rachel Carson ( ) Tyst vår (1962): Syntetiska bekämpningsmedel (t.ex. DDT) “Biocides” snarare än “pesticides” Bioackumulation Företagslögner  Tyst vår (Rachel Carson, 1929 vid Marine Biological Laboratories i Woods Hole, Mass)

11 miljörörelsens framväxt: massrörelse ca 1960-1970
TIME: 2 februari 1972 ”Barry Commoner, professor with a Class of Millions”

12 miljörörelsens framväxt: massrörelse ca 1960-1970
22 april 1970, Earth Day 20 miljoner deltagare (Tysta protester, april 1970) (Seattle Community College, 1970)

13 miljörörelsens framväxt: massrörelse ca 1970-1980
The Blue Marble, december 1972 Universalism/enande Ömtålig Unik (The Blue Marble, 1972)

14 miljörörelsens framväxt: massrörelse ca 1980-2000
Resultat av överflöd av… …produkter och dess bieffekter …urbanisering …flyktbehov …möjlighet att fly Rom-klubben: Limits to Growth (1972) 1980-tal: professionalisering Brundtlandkommissonen: Vår gemensamma framtid (1987) (Gro Harlem Brundtland, 1939-)

15 miljörörelsens framväxt: massrörelse
Professionalisering… …motreaktion… …delvis återtåg till 1970-talets aktivism

16 exemplet SNF Från ”sagovilda skogar” (1952) till ”ekologisk pornografi” (1972) Bildades 1909, borgerlig elit Mål: folkrörelse, dock länge en liten organisation 1960-tal: ny funktion 1970-talet: SNF pressas av radikalare röster - - - Gemensam läsning av SVERIGES NATUR?

17 (2003, protest mot gruvbrytning, Zeb Mountain i Tennessee)
miljörörelsens mångfald: djupekologi ca Arne Næss (1972): biosfärisk egalitet – biocentrism mot antropocntrism James Lovelock (1979): Gaia-hypotesen Balans, holism och harmoni; gammelskogar och vildmark (2003, protest mot gruvbrytning, Zeb Mountain i Tennessee) (Arne Naess, ) (1996, vägblokad vid Warner Creek, Oregon)

18 miljörörelsens mångfald: djupekologi

19 miljörörelsens mångfald: miljörättvisa ca 1970-2000
Miljöproblem drabbar alla, ja, men inte på samma sätt Centrala teman: klass, etnicitet, urban miljö Lois Gibbs, 1978, Love Canal Center for Health, Environment and Justice Miljö och neo-kolonialism Friends of the Earth: rättvist miljöutrymme (I Sverige: Jordens Vänner, senare MJV) (Lois Gibbs, tidigt 1980-tal (1952-))

20 miljörörelsens mångfald: eko-feminism ca 1970-2000
Françoise D'Eaubonne, 1974: ekofeminism (ur Le féminisme ou la mort) Miljörörelse och feministisk analys Carolyn Merchant, 1980: Naturens död 1990-tal: en ny våg inom nordamerikans feminism? Strukturella kopplingar mellan patriarkatets dominans över naturen och över kvinnor (D'Eaubonne, 1993 ( ))

21 ekologins idéhistoria: balans och kaos ca 1900-2000
Fredric Clements Klimax; Organisk natursyn; systemfokus Eugene Odum Homeostasis; Mekanistisk natursyn; systemfokus Daniel Simberloff och Daniel Botkin Kaos; populations- eller individfokus (Eugene Odum, 1933)

22 miljöhistoriska lärdomar
Ömsedidigt beroende Lära av det förflutna Föränding är realitet och “mångfacitet” Mångfald av perspektiv

23 lästips Juan Martinez-Alier och Ramachandra Guha Varieties of Environmentalism: Essays North and South Ramachandra Guha. Environmentalism: A Global History Carolyn Merchant (1980). Naturens död: Kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen Sverker Sörlin Naturkontraktet: Om naturumgängets idéhistoria Donald Worster (1994). De ekologiska idéernas historia Björn-Ola Linnér The Return of Malthus: Environmentalism and Postwar Population-Resource Crises

24